TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

 
 
 

Publicerad: 2011-10-26

Skilj mellan särintressen och gruppintressen

Debatt Diskussionen mellan statsminister Reinfeldt och Svenskt Näringsliv om vem som företräder ett allmänintresse och vem som är ett särintresse har hamnat i en återvändsgränd, delvis beroende på oklarheter vad orden betyder. Dessutom har "allmänintresse" en positiv klang, medan "särintresse" låter negativt.

Artikelverktyg

En organisation som företräder en grupp kan inte förneka att den företräder en grupp. Den kan naturligtvis hävda att dess krav är bra även för andra. Men hur ska en näringslivsorganisation kunna göra sig fri från anklagelser om att representera ett särintresse?

Svaret är att skilja mellan gruppintressen och särintressen. Ett gruppintresse företräds av organiserad grupp, som har synpunkter på hur gruppen bör behandlas av lagstiftare och allmänna opinionen. Alla organisationer för särskilda kategorier av verksamheter kan därför sägas vara gruppintressen. Aktiviteter för att företräda den egna gruppen kan variera från det minsta, som en kontaktadress, till att ha en stor organisation med fast anställda lobbyister som bevakar riksdag och regering.

Gruppintressen – och lobbying – är i sig inget vare sig bra eller dåligt, lika litet som till exempel att använda telefonen är bra eller dåligt. Allt beror på vad som sägs, det vill säga innehållet.

En grupp som enbart har som mål att verka för att lagstiftaren inte diskriminerar den egna gruppen, och inte kräver favörer på andra gruppers bekostnad, den är ett gruppintresse, men inget särintresse.

En grupp som däremot kräver privilegier, dvs fördelar som andra betalar genom skatter och lagar, den kan däremot ses som ett speciellt slags gruppintresse: ett särintresse. Ett bevakande Sverige.

Ett exempel är regioner, yrkeskategorier, ålderskategorier och företag eller branscher som kräver statsbidrag eller lägre skatter än andra och där skattelättnaderna inte kan förväntas finansiera sig själva genom att skapa ökade beskattningsbara inkomster. Dessa grupper vill använda statens tvångsmakt för att ge förmåner till sig själva.

Finns det då inga särintressen som är motiverade, det vill säga av goda skäl får fördelar av staten på andras bekostnad? Jo, grupper som hamnat på livets skuggsida, och som av olika skäl inte kan försörja sig själva, hör dit. Dessa grupper kan heller aldrig av egen kraft tvinga en politisk majoritet att ge dem favörer. De kan inte heller strejka som en nyckelgrupp och lamslå en produktion. De måste lita till flertalets empati.

Flertalets medkänsla med andra är ett uttryck för allmänintresset. På samma sätt som de som motarbetar diskriminering även av den egna gruppen också företräder ett allmänintresse.

Allmänintresset är svårt att entydigt beskriva. Men ofta uppfattas det som självklart av de flesta när det testas i aktuella situationer.

Organiserade gruppintressen är nödvändiga för en fungerande demokrati. De är ett mellanled mellan folket och dess valda representanter. Om de får plats i regering och riksdag på grund av sin position är de uttryck för en informell korporatism, och kan antas driva särintressen. Mussolinis Italien och Francos Spanien hade en konstitutionell korporatism, med särskilda platser i den lagstiftande församlingen reserverade för och utsedda av företagare, fackföreningar m fl.

Näringslivet och dess organisationer kan bäst främja sin sak genom att informera allmänheten om marknadsekonomin och dess principer, tillämpa dem själva, och vara de första som ser svagheter i och möjligheter till förbättringar av regelverket. Då uppfattar de flesta att detta oundvikliga gruppintresse verkar i det möjliga allmänintressets bästa anda. Fri företagsamhet är bra för Sverige, ett skapande Sverige.

Carl-Johan Westholm,
vice ordf i Uppfinnarkollegiet, tidigare vd för Ekonomifakta, Företagarna och Svensk Handel

Kommentera artikeln

blog comments powered by Disqus

Krönikor

  • Det är inte VAD utan HUR du säger det!

    Sofia Hagelin

    Vi skrev ett press- meddelande: "Ny trend: Svensk designhistoria inspirerar unga formgivare". Intresset var noll. Ett år senare kablade vi ut samma nyhet: "Ny trend: Mormor inspirerar framgångsrika designföretag". Då tog det fart på redaktionerna.

    Sofia Hagelin

     
  • Döp företaget med glädje

    Oscar Swartz

    Man pratar ofta om byråkratiskt krångel när man startar företag. Ett av de svåraste – men roligaste – stegen ligger dock precis innan: Dopet. Tag vara på det roliga innan byråkratin börjar!

    Oscar Swartz

     
  • Det papperslösa kontoret känns avlägset

    Sofia Hagelin

    I vårt digitala tidevarv känns kvittoredovisningen sååå 1900-tal. Det MÅSTE GÅ att digitalisera detta. Tänk vad det skulle effektivisera arbetet för alla företagare!

    Sofia Hagelin

     
  • Minska gapet mellan entreprenör och anställd

    Oscar Swartz

    När jag var färsk företagare häpnade jag över skillnaden mellan entreprenörens och anställdas villkor. Skillnaden i början var så brutal att den avskräckte. Inga rättigheter men massor av skyldigheter.

    Oscar Swartz

     
  • Vikten av tråkiga jobb och dåliga chefer

    Cecilia Nykvist

    "Jag avskyr mitt jobb!". Det var hundrade gången jag hörde Erika säga de orden. "Och min chef är under all kritik. Han kan ingenting och tar åt sig äran för vad jag åstadkommer", suckade min vän. "Jag måste bort! Jag måste starta eget!!".

    Cecilia Nykvist

     
  • Felaktig bild av företagarnas roll

    Oscar Swartz

    Göran Greider beskriver företagaren som "en fattig, lågutbildad och socialt bakåtsträvande person som inte bidrar till landets välstånd". Han pekar på enmansfirman som säljer korv. Men entreprenören är inte alltid enmansföretagare. Inte heller en ond fabrikör.

    Oscar Swartz

     
  • Om Lotta Svärd och hennes crowd

    Cecilia Nykvist

    Klappa händerna åt människor och företag som vågar något och som talar om det. Tusan vad bra att ni vågar! Kyligt att ni säljer på varuhuset Barneys i New York! Fantastiskt att ni öppnar sjutton nya butiker och inreder dem som gamla slakterier!

    Cecilia Nykvist

     
  • Stelheten i avsked försvårar anställningar

    Oscar Swartz

    Den anställde vill sluta och skulle kunna säga upp sig. Men hellre än att söka sig vidare biter sig en del fast. Gör livet surt både för sig själv och sina kamrater. Företagare blir fast i en utpressningssituation, där lagar används som hävstång för orimliga utfall.

    Oscar Swartz

     

TV

Senaste kommentarerna

Köp senaste numret

Tidningen Entreprenör

Testa dig själv

Gör entreprenörprofilstestet här

Ekonomifakta

Arbetslöshet

MAR 7,7 %

Mer info

Ungdomsarbetslöshet

MAR 25,5 %

Mer info

Nyanmälda platser

MAR 69 892

Mer info

BNP

Kv 4, 2011 1,1 %

Mer info

Konjunkturindex

APR 100,9

Mer info

Inflationstakten

APR 1,3 %

Mer info

Entreprenör i samarbete med

Ekonomifakta

Svenskt Näringsliv

 

Entreprenör ges ut av Svenskt Näringsliv
114 82 Stockhom | Besöksadress Storgatan 19 | Tfn 08–553 430 00
Läs mer om Svenskt Näringsliv på www.svensktnaringsliv.se