TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

Sök på hela webbplatsen Sök i pdf-arkivet

 

– Det har hänt rätt mycket sen sist.

Det säger Martin Wållberg, andra generationens företagare, i familjekoncernen Bim Kemi i Stenkullen utanför Göteborg.

När Entreprenör besökte företaget hösten 2005 var Bim Kemi en snabbväxare som legat på listan över Europas snabbast växande företag inte mindre än fyra gånger. Företaget grundades 1973 av Martins far, Peter Wållberg, och sysslar med tillverkning av specialkemikalier till massa- och pappersindustrin.

– Bim är ett medelstort, nischat familjeföretag som kännetecknas av entreprenörskap, nära kundrelationer och en stark företagskultur, sade Peter Wållberg vid besöket.

Och det gäller än idag. Nu mer än någonsin, menar Martin Wållberg.

– Vi har gått igenom några tuffa år. Företagen, både Bim Kemi och Hagmans, visade röda siffror och vi i familjen har fått gå in och ta en mer aktiv roll i företagen. Vi beslutade att fokusera ännu mer på kundnära relationer, på att vara ett medelstort familjeföretag och inte ett storföretag, säger Martin Wållberg.

Konkret innebar krisen att familjen Wållberg kallade till ett extra familjeråd och till extra bolagsstämmor i november 2007. Resultatet blev styrelserna byttes ut och att nya externa vd:s rekryterades till Bim Kemi och Hagmans.

– Vi behövde städa trappan uppifrån och skynda på förändringsprocessen i företagen. Vi behövde hitta tillbaka till familjens värderingar, säger Martin Wållberg, som själv har fler olika roller i familjekoncernen.

Han kallar det för olika hattar:

• Ägarhatten – Martin är ordförande i familjerådet.
• Styrelsehatten – Martin är ledamot i både Bims och Hagmans styrelser.
• Den operativa hatten – Martin sitter med i Bims ledningsgrupp med ansvar för personal- och kommunikationsfrågor.

Att själv bli vd i Bim Kemi är dock inte aktuellt för Martin Wållberg just nu.

– Jag är inte den bästa personen för jobbet för tillfället. Det är viktigt med rätt man, eller kvinna, på rätt plats oavsett om det är en familjemedlem eller inte. All forskning visar dessutom att det i familjeföretag ofta uppstår ett glapp mellan när den första generationen är redo att släppa taget och den andra generationen är redo att ta över, säger han.

I början av år 2008 tillträdde därför Per-Olof Rengstedt som vd för Bim Kemi. Han tog över efter den tidigare franske
vd:n Luc Grüner.

– PO har gjort ett fantastiskt jobb och verkligen bidragit till att vi lyckats vända den negativa trenden. 2009 blev vårt bästa år på åtta år, trots lågkonjunkturen och finanskrisen, säger Martin Wållberg.

Han är mycket stolt över att företaget fortsatt att satsa hårt på forskning och utveckling och på kompetensutveckling av medarbetarna.

– Vi har verkligen tagit konsekvenserna av vår kundnära strategi enligt familjens motto; ”vi strävar inte efter att bli störst, men efter bli bäst i vår nisch”. Då måste alla medarbetarna i företaget vara med på resan.

Parallellt med förändringsprocessen i företaget pågår också ett generationsskifte i Bim Kemi där barnen ska ta över en större del av ägandet i koncernen. Idag äger den första generationen Wållberg, Peter och Inger, hälften av företaget medan syskonen Anna, Martin och Sofia, äger den andra hälften.

Peter fungerar idag som en ambassadör för Bim Kemi och jobbar mycket med kundkontakter och produktutveckling. Han sitter även i Bim Kemis styrelse. Även storasyster Anna har en operativ roll i företaget medan lillasyster Sofia främst ägnar sig åt familjens andra företag, Hagmans, där hon är både styrelseordförande och personalansvarig.

– Successionsprocessen är verkligen en stor utmaning och vi vet ännu inte hur den slutar. Det handlar om många viljor, om vad alla vill göra och om att säkra kompetens för framtiden. Inte bara vem som ska äga si eller så många aktier, säger Martin Wållberg.

Han hoppas att generationsskiftet ska vara genomfört någon gång under hösten för ”alla vill ju veta vad som ska hända”. Till sin hjälp har familjen anlitat flera externa konsulter för att skiftet ska gå så smidigt som möjligt.

– Det handlar inte i första hand om juridisk hjälp utan om hjälp från andra erfarna företagsledare och från forskarvärlden, säger Martin Wållberg, som själv studerat familjeföretagande och aktivt ägarskap på Loyola universitetet i Chicago i USA. Det var där han fick idéerna till och kunskaperna om hur man arbetar med familjeråd, något som familjen Wållberg gjort i många år. Familjen har tillsammans arbetet fram en nedskriven familjepolicy och en ägarfilosofi som innehåller en gemensam vision och ett antal grundläggande värderingar för företagen. Familjerådet träffas mellan två–fyra gånger per år och förutom ägarna själva deltar även ingifta makar och barn i rådet. Det är viktigt att inte väja för obehagliga frågor och planera för ägandet 30–40 år framåt i tiden, framhåller Martin Wållberg.

– Ingenting får sopas under mattan. Vi måste våga prata om allt för att vara tydliga i vårt ägande, säger han.

Det var också i samband med ett familjeråd som Sofia Wållberg Sköld, yngst av syskonen Wållberg, fick i uppdrag att gå in i Hagmans och försöka vända de röda siffrorna till svarta. Det var på hösten 2008 och hon var då 24 år gammal.

– Vi insåg att vi som ägare behövde komma närmare verksamheten, att någon måste vara på plats hela tiden. Då fick jag hoppa in och åka ned till företaget och ta tag i förändringsprocessen, säger Sofia Wållberg Sköld.

Trots att hon bara var 24 år tvekade hon aldrig att ta uppdraget, även hon erkänner att det var en förvirrande och jobbig tid.

– Det var svårt att sova ibland men det var spännande också. Jag kände hela tiden stödet från pappa och familjen. Jag gjorde ju inte jobbet ensam, säger hon.

Vad de anställda i Hagmans tyckte om att få dit en 24-åring vet Sofia inte, men hon är säker på att de uppskattar det ökade engagemanget från ägarna. Ägandet blir mer synligt när någon från familjen faktiskt är på företaget varje dag.

Idag är Sofia Wållberg Sköld 26 år, personalansvarig i Hagmans och även ordförande i styrelsen.

– Fast det känns som att det gått längre tid. Jag känner mig mer vuxen nu, säger hon med ett skratt.

Företaget köptes 2001 av familjen Wållberg och det är, precis som Bim, ett kemiföretag men man tillverkar ytbehandlingsprodukter för tak, golv och bilar. Anna, Martin och Sofia äger 30 procent var av Hagmans och föräldrarna resterande tio procent, så i Hagmans är generationsskiftet redan genomfört från start.

Sofia Wållberg Sköld säger att hon inte känner sig tvingad att jobba i familjeföretaget för all framtid, men att hon just nu tycker att det är roligt och stimulerande.

– Jag har alltid haft en tydlig bild av familjeföretagandet och hur det är att jobba i det. Till skillnad från mina äldre syskon har jag aldrig sett företaget som en ”konkurrent” om pappas tid. Jag tycker att det är roligt att jobba med något som tillhör familjen och som påverkar oss alla, säger hon.

Att familjemedlemmarna har olika åsikter ibland är inget problem.

– Vi försöker diskutera oss fram till den bästa lösningen, men visst, med syskon kan man vara rakare än annars och ibland även plump. Men det vågar man ju för att man tycker om varandra och det är ju den relationen som gör att man är en familj, säger Sofia Wållberg Sköld.

– Vi är dessutom bra på att berömma varandra och det betyder extra mycket när det kommer från familjen, fortsätter hon.

Hon framhåller att det underlättar att alla är så engagerade i företagen, att man slipper att känna sig så ensam.

– Om ett syskon inte hade velat vara med så hade jag ju förlorat ett bollplank.

Och säkert fick Sofia beröm när Hagmans faktiskt vände till vinst 2009.

– Vi gick med 2,5 miljoner plus och det är jag väldigt stolt över. Det var kul att vi fick det resultatet, säger hon.