Stämningen är uppsluppen på det lilla kontoret i centrala Stockholm. Utanför de höga fönstren borde det vara sensommar, men hösten verka ha kommit tidigare än vanligt. Det råder full aktivitet i lokalen och planeringen inför höstens aktiviteter i affärsutveckling är i full gång. Men, det råder inget tvivel om vem som är den självklara centralgestalten i rummet.
Camilla Ljunggren hade inte en tanke på att bli företagare när hon gick i skolan. Hon skulle bli jurist. Det hade hon bestämt. Sedan började hon gymnasiet.
– Min bästa vän och jag skulle välja en fristående kurs i ettan när vi fick höra om kursen ”Ung Företagsamhet”. Vi hade ingen aning om vad det innebar, men en viktig del var att kursens schema gjorde att vi kunde vara lediga lagom till vårens studentfester, berättar Camilla.
Lagom till millenniets första sommarlov började Camilla och hennes vän fila på idéer till kommande läsårs företagsstart. Ska man göra något så kan man lika gärna göra det ordentligt, resonerade de.
Under sommaren fick Camilla en insikt som har varit hennes ledstjärna sedan dess: det handlar inte om att komma på idéer, utan om att identifiera problem.
– På vårt lantställe störde jag mig på att disktrasan alltid trillade ner i vasken och jag tyckte att det var ofräscht när den hängde i vägen. Jag började skissa på en hängare för disktrasor och kontaktade en plastproducent. Uppfinningen fick namnet Pluring.
Av alla entreprenörstävlingskoncept är Ung Företagsamhet förmodligen det mest kända i Sverige. Syftet är att ungdomar under ett läsår ska prova på att driva ett företag, där ett år av förberedelser avslutas med en nationell tävling för vinnarna i varje region. Trettio år efter lanseringen i Sverige startas över 6 000 UF-företag varje år, i alla regioner, och cirka 235 000 elever har drivit ett UF-företag sedan 1980.
Även om själva tävlingen var sekundär för Camilla och inställningen var att ha roligt och lära sig något, märkte hon snart ett växande intresse för sin produkt. Försäljningen gick bra och under våren regnade det UF-priser över företaget.
Strax därpå hoppade Designtorget på tåget och vågade satsa på Pluring. Mellan studier och kompishäng var 16-åriga Camilla plötsligt företagsledare.
– UF-konceptet i sig betydde väldigt mycket för mig. Det låter otroligt klyschigt att säga att jag växte som människa, men det var faktiskt så. Mitt självförtroende stärktes genom företagandet och jag insåg att om jag verkligen vill något så kan jag göra det. Dessutom märkte jag att det här med företagande var riktigt roligt, säger hon.
De allra flesta UF-företag går i graven när läsåret är slut. Att så inte blev fallet för Pluring förklarar Camilla med att idén var stark och verkligen löste ett problem för många människor. Dessutom fanns det en marknad och en köpvillig kund.
Även om hon inte hade en aning om det vid tidpunkten, innebar gymnasieprojekten starten på ett decennium som företagare för Camilla Ljunggren. Sedan dess har hon startat fler företag, studerat ekonomi, haft styrelseuppdrag och varit vd för SIFE. Framgången har inte gått obemärkt förbi, både Business Week och Veckans Affärer har utsett henne till en av Europas främsta unga entreprenörer.
Pluring då?
Idag är produkten Designtorgets mest sålda produkt, finns utställd på museum och har gett upphov till en plastindustri, bestående av två fabriker i Stockholm. Numera är det ett familjeföretag där Camilla främst arbetar med strategi och design.
För två år sedan drog Camilla tillsammans med några ledande näringslivsprofiler och bolag igång en unik entreprenörsatsning, Business Challenge. Konceptet utmanar det traditionella svenska synsättet på att starta företag och utgår från marknaden och om det finns en kund för idén. Att tidigt försöka skapa ett cashflow i bolagen, som Camilla uttrycker det. Satsningen består även av ett showroom och en butik där nyföretagarnas produkter ska visas upp och säljas.
Men grunden i Business Challenges verksamhet handlar om att stötta unga bolag med affärsutveckling och skräddarsytt mentorskap.
– Vi är inne på verksamhetens andra år. Under det första året skapades drygt 450 jobb i de deltagande företagen. I år är över 400 bolag med i konceptet.
– Ett och annat UF-företag som valt att driva sin idé vidare dyker också upp i Business Challenge. Det är viktigt att man fångar upp talanger och bra affärsidéer och stötta dem vidare.
Trots att Camilla på mer än ett sätt har varit involverad i entreprenörstävlandet ser hon en viss fara med den uppsjö av entreprenörstävlingar som har spridits över landet under de senaste åren.
– Utvecklingen med fler tävlingar och fokus på företagande är väldigt bra, men det är också viktigt att det inte bara blir fokus på tävlingar utan att verksamheterna också innehåller processer, till exempel jobbar Ung Företagsamhet och Business Challenge med utbildning respektive affärsutveckling. Tävling är en bra morot, men det är företagens verksamhet som ska sättas i centrum.
