TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

 
 
 

Publicerad: 2011-10-25

Få koll på pensionspengarna

I praktiken Att planera sparandet till pensionen för att alla i företaget, oavsett om det gäller ägarna eller medarbetarna, är att ta ansvar. Bra trygghetslösningar kan även vara ett sätt att konkurrera om de bästa medarbetarna.

Artikelverktyg

Många småföretagare har alltför dålig koll på pensionerna. I synnerhet gäller det i branscher där det saknas kollektivavtal och/eller en stor del av arbetskraften arbetar med tidsbegränsade och flexibla anställningsformer. I en tid när färre omfattas av kollektivavtalade lösningar ökar samtidigt trycket på att individerna ska se om sitt eget hus.

Westander är en prisbelönt och snabbväxande PR-byrå. Företaget återfanns på bland Dagens Industris gasellföretag under åren 2006-2008. Men tillväxten har inte skett på medarbetarnas bekostnad i form av sämre trygghet, enligt företagets vd Patrik Westander.

– Vi tänkte aldrig ens tanken att vi skulle försöka spara in på pensionspengarna. När vi blev företagare utgick vi från vilka förmåner vi hade haft som anställda och målet var att få till en likvärdig lösning, säger Patrik Westander.

Inom PR och media är konkurrensen om uppdragen skarp och branschen har inte gjort sig känd för att sätta tryggheten i första rummet. Men för bröderna Westander som grundade företaget var det aldrig tal om att slarva med pensionerna, varken för sig själva eller för personalen.

– Redan i ett tidigt skede satte vi av 10 procent av lönesumman till pensioner. Det var väldigt mycket, betraktat ur ett branschperspektiv och varken vi eller våra medarbetare förstod nog riktigt hur generöst det var. Men det visar väl bara på hur komplex pensionsfrågan är, och hur svårt det är att korrekt förklara, förstå och värdera pensionsförmånerna, säger Patrik Westander.

I början lämnade de åt alla i företaget att själva förhandla avgifter med försäkringsbolagen. Sedan en tid tillbaka har företaget gått över till tjänstepensionen ITP vilket innebär att det är valcentralen Collectum som sköter upphandlingen av vilka försäkringsbolag och banker som får förvalta tjänstepensionen.

– De anställda erbjöds möjlighet att behålla den tidigare tjänstepensionslösningen, men nästan alla valde att gå över till ITP, säger Patrik Westander.

Om det är bra att byta eller ligga kvar i en tidigare befintlig lösning beror på en kombination av olika faktorer, till exempel ålder och egen pensionshistoria, familjesituation samt företagets storlek. Ibland är det bäst att fortsätta med en befintlig lösning, då det finns olika regler beroende på pensionstagarnas födelseår. Dessutom kan avgiften för att flytta pensionspengar vara hög.

– Själv har jag kvar min individuella lösning. Men jag överväger också att byta till ITP, säger Patrik Westander.

Kostnaden är oförändrad jämfört med Westanders tidigare tjänstepensionslösning. För en anställd med månadslön på 30 000 kronor blir kostnaden inklusive löneskatt cirka 1 800 kronor per månad. För en anställd med en månadslön på 40 000 kronor blir kostnaden inklusive löneskatt cirka 4 800 kronor per månad.

– Vi genomförde en löneväxling som innebar att vi fick göra några mindre justeringar av de anställdas månadslöner motsvarande den minskade respektive ökade kostnaden för ny tjänstepensionsavsättning.

Kollektivavtalade lösningar brukar inte tilltala mindre företag men efter att byrån jobbat med ett uppdrag för Collectum lärde de sig mer om hur pensioner fungerar och tyckte att ITP såg ut som ett bra alternativ med låga avgifter.

– De flesta medarbetare är inte så pålästa eller engagerade att det är motiverat att inte välja noggrant kontrollerade sparprodukter med låga avgifter. En halv procentenhet i avgiftsskillnad på ett fondsparande gör stor skillnad i avkastning över tid. Med en lika stor pensionsavsättning får våra anställda nu mer pengar kvar till pensionen, säger Patrik Westander som ser personalpolitiken, vilket inkluderar pensioner och förmåner, som en viktig del för att kunna konkurrera om de bästa medarbetarna.

Vad har pensionsvalet betytt för företaget?

– Vi har blivit en mer attraktiv arbetsgivare, säger Patrik Westander.

Ellen Karlberg

Så planerar du företagets pensioner

Expertens 7 tips

Dan Wallberg, pensionsexpert på valcentralen Collectum.

1. Maximera din allmänna pension. Ta om möjligt ut en lön på minst 35 000 kronor (2011) som gör att du maximerar den allmänna pensionen. Den allmänna pensionen får du beräknad på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp men eftersom det finns egenavgifter som inte ingår i underlaget utan dras ifrån måste din lön vara ca 8,07 inkomstbasbelopp för att det ska bli maximal allmän pension.

2. Avsätt tjänstepension som om du varit anställd. Jämför med alternativet om du varit anställd och hade haft kollektivavtal.

3. Betala in extra pensionspremier om du kan. Du ska ha möjlighet att betala in extra pensionspremier vid ett eller enstaka tillfällen om du inte tar ut den lön som du vill ha underlaget för din tjänstepension beräknad på eller när företaget går bra.

4. Skaffa dig ett hum om vad pensioner verkligen kostar. Under 2011 är premien för ålderspensionen inom ITP: 4,5 procent av lönedelar upp till 32 563 kr/mån och 30 procent av lönedelar över 32 563 kr/mån.

5. Bestäm vilken nivå på premierna du vill ha. Premierna är ett golv, vilket innebär att det är fullt möjligt att betala mer premier till ålderspensionen varje månad eller vid något eller några enstaka tillfällen.

6. Betala inte för höga avgifter. En jämförelse kan vara ITP som kostar ungefär 0,10 -0,6 procent på kapitalet beroende på försäkringsval och försäkringsbolag.

7. Välj en avtalsform som passar ditt företag. Överväg både för- och nackdelar med att binda upp företaget till en kollektivavtalad lösning. Med ett kollektivavtal går du in i en färdig och väl fungerande process. Nackdelen är att företaget måste följa de regler som gäller för kollektivavtalet och de är inte alltid anpassade för ett fåmansbolag utan för företag med många anställda.

Kommentera artikeln

blog comments powered by Disqus

Krönikor

  • Det är inte VAD utan HUR du säger det!

    Sofia Hagelin

    Vi skrev ett press- meddelande: "Ny trend: Svensk designhistoria inspirerar unga formgivare". Intresset var noll. Ett år senare kablade vi ut samma nyhet: "Ny trend: Mormor inspirerar framgångsrika designföretag". Då tog det fart på redaktionerna.

    Sofia Hagelin

     
  • Döp företaget med glädje

    Oscar Swartz

    Man pratar ofta om byråkratiskt krångel när man startar företag. Ett av de svåraste – men roligaste – stegen ligger dock precis innan: Dopet. Tag vara på det roliga innan byråkratin börjar!

    Oscar Swartz

     
  • Det papperslösa kontoret känns avlägset

    Sofia Hagelin

    I vårt digitala tidevarv känns kvittoredovisningen sååå 1900-tal. Det MÅSTE GÅ att digitalisera detta. Tänk vad det skulle effektivisera arbetet för alla företagare!

    Sofia Hagelin

     
  • Minska gapet mellan entreprenör och anställd

    Oscar Swartz

    När jag var färsk företagare häpnade jag över skillnaden mellan entreprenörens och anställdas villkor. Skillnaden i början var så brutal att den avskräckte. Inga rättigheter men massor av skyldigheter.

    Oscar Swartz

     
  • Vikten av tråkiga jobb och dåliga chefer

    Cecilia Nykvist

    "Jag avskyr mitt jobb!". Det var hundrade gången jag hörde Erika säga de orden. "Och min chef är under all kritik. Han kan ingenting och tar åt sig äran för vad jag åstadkommer", suckade min vän. "Jag måste bort! Jag måste starta eget!!".

    Cecilia Nykvist

     
  • Felaktig bild av företagarnas roll

    Oscar Swartz

    Göran Greider beskriver företagaren som "en fattig, lågutbildad och socialt bakåtsträvande person som inte bidrar till landets välstånd". Han pekar på enmansfirman som säljer korv. Men entreprenören är inte alltid enmansföretagare. Inte heller en ond fabrikör.

    Oscar Swartz

     
  • Om Lotta Svärd och hennes crowd

    Cecilia Nykvist

    Klappa händerna åt människor och företag som vågar något och som talar om det. Tusan vad bra att ni vågar! Kyligt att ni säljer på varuhuset Barneys i New York! Fantastiskt att ni öppnar sjutton nya butiker och inreder dem som gamla slakterier!

    Cecilia Nykvist

     
  • Stelheten i avsked försvårar anställningar

    Oscar Swartz

    Den anställde vill sluta och skulle kunna säga upp sig. Men hellre än att söka sig vidare biter sig en del fast. Gör livet surt både för sig själv och sina kamrater. Företagare blir fast i en utpressningssituation, där lagar används som hävstång för orimliga utfall.

    Oscar Swartz

     

TV

Senaste kommentarerna

Köp senaste numret

Tidningen Entreprenör

Testa dig själv

Gör entreprenörprofilstestet här

Ekonomifakta

Arbetslöshet

MAR 7,7 %

Mer info

Ungdomsarbetslöshet

MAR 25,5 %

Mer info

Nyanmälda platser

MAR 69 892

Mer info

BNP

Kv 4, 2011 1,1 %

Mer info

Konjunkturindex

APR 100,9

Mer info

Inflationstakten

APR 1,3 %

Mer info

Entreprenör i samarbete med

Ekonomifakta

Svenskt Näringsliv

 

Entreprenör ges ut av Svenskt Näringsliv
114 82 Stockhom | Besöksadress Storgatan 19 | Tfn 08–553 430 00
Läs mer om Svenskt Näringsliv på www.svensktnaringsliv.se