TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

 
 
 

Publicerad: 2011-09-26

Företaget som vågar ta betalt

alttext

Vi vågar ta betalt för våra tjänster och skippar hellre dåligt betalda jobb än hamnar i en hård priskonkurrens, säger Kent Nordin.

I praktiken Svagströms Montage i Mölndal, SMIMAB, har en betydligt högre lönsamhet än de flesta andra företag inom elbranschen. Kent Nordin, vd på företaget, anser att det beror på deras djärva prisstrategi.

Företaget Svagströms Montage i Mölndal, SMIMAB, säljer el-, tele- och datainstallationer till offentlig verksamhet, men har även kunder inom det privata. Vd Kent Nordin säger att företagets priser inte baseras på några fasta marginaler eller på företagets kostnader. Företagets priser baseras istället på vilken nytta som tjänsten har för kunden.

– Vi tar helt enkelt så mycket betalt som tjänsten är värd för kunden. Om vi hjälper ett företag med ett akut problem, så kan tjänsten vara värd rätt mycket pengar för dem. Men vi kan inte vara hutlösa, vi måste kunna motivera våra priser, säger han.

Ska man ta bra betalt är det viktigt att kunden är nöjd med slutresultatet. Om jobben inte håller hög kvalitet faller hela prisstrategin, anser Kent.

– Det är även viktigt att vi lämnar arbetsplatsen ren och snygg efter oss. Ligger det kvar damm eller ”kabelklipp” spelar det ingen roll hur bra vi har arbetat, kunden kommer ändå att tycka att jobbet är slarvigt utfört. Då är det svårt att ta bra betalt.

Företaget försöker att sälja helhetslösningar till sina kunder, och undviker uppdrag där flera andra konsulter är inblandade.

– Varför ska vi dra kablarna och någon annan sätta dit utrustningen? Vi vill sköta allt från början till slut. Genom att skippa alla mellanhänder och ha direktkontakt med kunden kan vi skräddarsy lösningar precis efter kundens behov. Får kunden den prestandamässigt bästa lösningen kan vi ta riktigt bra betalt, säger han.

Nästan hälften av företagets omsättning kommer från eftermarknaden, det vill säga från service, reparationer och kompletteringar på redan sålda tjänster eller produkter.

– För att kunna ta eftermarknaden måste vi överträffa kundens förväntningar. Vi försöker att bygga långsiktiga kundrelationer och målet är att knyta till oss varje kund på livstid. Vi har ett antal kunder som vi har haft i nästan 40 år, säger han.

Att ständigt hålla en hög kvalitet kostar pengar. För att utföra jobben lite bättre än sina konkurrenter, lägger SMIMAB mycket pengar på utrustning, verktyg och instrument. Däremot håller företaget hårt i sina övriga utgifter. Företaget har inga tjänstebilar och de anställda bor på billiga hotell när de reser i jobbet. De köper aldrig onödiga saker bara för att det råkar gå bra.

– Vi snålar inte med utrustning som behövs i vårt jobb. Visst, det kostar en massa, men jag tror att vi har igen pengarna ganska snabbt. Säg att en fiberkabel går av och att en massa företag blir utan både telefoni- och datanät. Då spelar det ingen roll vad det kostar, bara problemet går snabbt att fixa. Har man inte de här dyra utrustningarna, kan det bli förskjutningar på timmar eller till och med dagar, säger han.

SMIMAB debiterar kunden så mycket som möjligt av företagets arbetade tid. Av de 21 anställda i företaget är det bara 3,5 tjänster som utför administrativa sysslor, som inte bidrar direkt till intäkterna.

– Vi vill inte ha personer som bara kostar pengar i företaget. Även vi som jobbar på kontoret försöker att debitera vår tid i mesta möjliga mån. Det kan handla om att föreläsa eller hålla informationskurser för våra kunder. I bästa fall kan vi ta 1 200 kronor per timme, säger han.

De summor de debiterar ligger i allmänhet betydligt högre än genomsnittet i branschen. Men företaget försöker att hålla en jämn prissättning mot sina kunder, oavsett konjunkturläge. Företaget har däremot differentierade priser, de tar olika betalt av olika kunder.

– Vissa kunder kan vara beredda att betala mer för trygghet och kvalitet än andra. Då kan man ta mer betalt av den kundgruppen. Återigen handlar det om värdera kundnyttan och våga ta betalt, säger han.

– För låga priser förstör för hela branschen. Vi tappar hellre jobben än sänker våra priser i sämre tider. Skulle vi sänka våra priser, skulle vi inte kunna hålla samma kvalitet och lönsamhet i företaget. Men samtidigt kan vi inte höja priserna hur som helst. Vår prisstrategi bygger ju på förtroende, lojala kunder och långsiktighet.

För att kunna upprätthålla en hög prisnivå gäller det att utvecklas och alltid ha de senaste och mest kvalitativa lösningarna. Annars kommer kunderna att vända sig billigare alternativ.

– Vi försöker ständigt bredda oss inom den smala nisch som vi verkar i. Antingen kan man tycka att det är förjävligt att de trådlösa näten slår ut mycket av kabeljobben, eller så ger man sig tusan på att behärska även den trådlösa marknaden, säger han.


Så sätter du rätt pris

Expertens 10 tips

Per Högberg, grundare av PriceGain som hjälper företag att sätta rätt pris på sina produkter och tjänster.

1. Sluta sätta priset efter de kostnader ni har. De traditionella procentuella marginalmålen innebär att lönsamheten minskar när bolaget lyckas i sin strävan att sänka sina kostnader.

2. Lyssna inte på självutnämnda ”prisexperter”. Prissättning är ingen konstform som enbart bygger på erfarenhet och magkänsla. Prissättning kräver fakta, metoder och verktyg.

3. Låt inte den snålaste kunden bestämma priset för alla andra. Oftast innebär det, i motsats till vad man tror, en lägre omsättning. Man förlorar intäkter på varje order om alla får beställa till samma låga pris.

4. Ta reda på vad kunderna har för behov. Genom att låta någon annan än säljaren intervjua kunderna om deras behov så finner man alltid möjligheter som en volymfokuserad säljare missar.

5. Ta reda på vad kunden faktiskt vill betala, inte vad kunden säger att den vill betala. Det kan vara stor skillnad mellan vad kunden säger och hur den faktiskt agerar.

6. Ta betalt för kundernas avvikande behov. Att inkludera mer i priset bara för att vinna kunder får långsiktigt motsatt effekt, färre kunder och lägre lönsamhet.

7. Genomför taktiska prisåtgärder som visar för organisationen att en förnyad prissättning faktiskt fungerar. Det banar väg för ytterligare förbättringar, även sådana som initialt kan tyckas orimliga.

8. Utveckla och inför prisstrategin i lagom steg. Från kostnadsbaserade priser till en lönsam prisdifferentiering och vidare mot en värdebaserad prissättning.

9. Ta fram en positiv och proaktiv kommunikation om de förändringar som genomförs. Då kommer kunderna att uppfatta förändringarna som värdehöjande. Att smyga med prisjusteringar fungerar bara kortsiktigt.

10. Ha modet att genomföra förändringar. Rätt genomförda kommer kunderna och säljarna att tycka att de är positiva.

Kommentera artikeln

blog comments powered by Disqus

Krönikor

  • Det är inte VAD utan HUR du säger det!

    Sofia Hagelin

    Vi skrev ett press- meddelande: "Ny trend: Svensk designhistoria inspirerar unga formgivare". Intresset var noll. Ett år senare kablade vi ut samma nyhet: "Ny trend: Mormor inspirerar framgångsrika designföretag". Då tog det fart på redaktionerna.

    Sofia Hagelin

     
  • Döp företaget med glädje

    Oscar Swartz

    Man pratar ofta om byråkratiskt krångel när man startar företag. Ett av de svåraste – men roligaste – stegen ligger dock precis innan: Dopet. Tag vara på det roliga innan byråkratin börjar!

    Oscar Swartz

     
  • Det papperslösa kontoret känns avlägset

    Sofia Hagelin

    I vårt digitala tidevarv känns kvittoredovisningen sååå 1900-tal. Det MÅSTE GÅ att digitalisera detta. Tänk vad det skulle effektivisera arbetet för alla företagare!

    Sofia Hagelin

     
  • Minska gapet mellan entreprenör och anställd

    Oscar Swartz

    När jag var färsk företagare häpnade jag över skillnaden mellan entreprenörens och anställdas villkor. Skillnaden i början var så brutal att den avskräckte. Inga rättigheter men massor av skyldigheter.

    Oscar Swartz

     
  • Vikten av tråkiga jobb och dåliga chefer

    Cecilia Nykvist

    "Jag avskyr mitt jobb!". Det var hundrade gången jag hörde Erika säga de orden. "Och min chef är under all kritik. Han kan ingenting och tar åt sig äran för vad jag åstadkommer", suckade min vän. "Jag måste bort! Jag måste starta eget!!".

    Cecilia Nykvist

     
  • Felaktig bild av företagarnas roll

    Oscar Swartz

    Göran Greider beskriver företagaren som "en fattig, lågutbildad och socialt bakåtsträvande person som inte bidrar till landets välstånd". Han pekar på enmansfirman som säljer korv. Men entreprenören är inte alltid enmansföretagare. Inte heller en ond fabrikör.

    Oscar Swartz

     
  • Om Lotta Svärd och hennes crowd

    Cecilia Nykvist

    Klappa händerna åt människor och företag som vågar något och som talar om det. Tusan vad bra att ni vågar! Kyligt att ni säljer på varuhuset Barneys i New York! Fantastiskt att ni öppnar sjutton nya butiker och inreder dem som gamla slakterier!

    Cecilia Nykvist

     
  • Stelheten i avsked försvårar anställningar

    Oscar Swartz

    Den anställde vill sluta och skulle kunna säga upp sig. Men hellre än att söka sig vidare biter sig en del fast. Gör livet surt både för sig själv och sina kamrater. Företagare blir fast i en utpressningssituation, där lagar används som hävstång för orimliga utfall.

    Oscar Swartz

     

TV

Senaste kommentarerna

Köp senaste numret

Tidningen Entreprenör

Testa dig själv

Gör entreprenörprofilstestet här

Ekonomifakta

Arbetslöshet

MAR 7,7 %

Mer info

Ungdomsarbetslöshet

MAR 25,5 %

Mer info

Nyanmälda platser

MAR 69 892

Mer info

BNP

Kv 4, 2011 1,1 %

Mer info

Konjunkturindex

APR 100,9

Mer info

Inflationstakten

APR 1,3 %

Mer info

Entreprenör i samarbete med

Ekonomifakta

Svenskt Näringsliv

 

Entreprenör ges ut av Svenskt Näringsliv
114 82 Stockhom | Besöksadress Storgatan 19 | Tfn 08–553 430 00
Läs mer om Svenskt Näringsliv på www.svensktnaringsliv.se