I praktikenFörra året bestämde sig vännerna Malin Tegbrink och Christina Eriksson för att bli kompanjoner. De första månaderna har varit intensiva och gett många lärdomar. "Inbilla dig inte att du ska ha en mysig liten verksamhet med din bästa vän, allt tar mer tid än du tror", säger Malin Tegbrink.
Malin Tegbrink och Christina Eriksson är kompisar som valde att starta företag tillsammans.
Foto: Anna Söderquist
Allt har gått väldigt fort för Malin Tegbrink och Christina
Eriksson. I november blev deras dröm verklighet då portarna till
Trädgårdsidyll slogs upp i lilla Häljarp. Från att ha varit vänner var de
plötsligt kompanjoner och drev en butik tillsammans.
– För två år sedan tyckte en gemensam bekant att vi borde träffas. Det var
vänskap vid första ögonkastet. Det var slående hur lika vi var och att vi
delade samma syn på saker och ting, säger Malin Tegbrink.
Även i yrkesvalet hade de valt en liknande väg. Malin arbetade som florist och
Christina är landskapsingenjör med inriktning på trädgårdsanläggning.
– Jag hade tidigare drivit företag själv och då hyrt in personal, men jag hade
saknat att ha en kollega, säger Christina.
När möjligheten att starta något ihop dök upp kunde de inte tacka nej.
– En lokal blev ledig och den passade perfekt, så vi slog till. Det var allt
eller inget, ska man satsa så måste man tänka att det här ska vara på heltid
och på livstid, säger Malin.
Nu började en ny verklighet för kompanjonerna. För att undvika framtida
problem för dem själva, och inte minst deras familjer, förberedde de sig
noga. Avtal slöts, riktlinjer drogs upp och arbetsfördelning bestämdes.
Malin ansvarar främst för försäljningen inomhus, medan Christina fokuserar
på trädgårdsverksamheten.
– Det är viktigt att ha en tydlig fördelning av arbetet för att inte sura
miner ska uppstå. Men vi lever efter mottot att det inte finns några
problem, vi är accepterande problemlösare, säger Malin.
– För mig har det varit en otrolig trygghet att ha Malins stöd, man behöver
någon som driver en framåt och får en att tänka efter en gång extra, säger
Christina.
Men att driva företag med en vän är inte bara en dans på rosor. Malin tror att
många skapar sig en felaktig bild av vad det innebär att vara kompanjoner.
– Inbilla dig inte att du ska ha en mysig liten verksamhet med din bästa vän,
allt tar mer tid än du tror. Du kommer att behöva fatta flera beslut varje
timme. Förbered din familj på att det kommer att ta mycket tid.
Efter en intensiv julrusch väntar nu en period av mindre försäljning och mer
marknadsföring innan trädgårdssäsongen drar igång igen i mars. Båda två
betonar vikten av att kunna lita på varandra, kompanjonernas viktigaste
lärdom är att alltid spela med öppna kort.
– Man måste känna friheten att kunna säga precis vad man tycker. Det gäller
både för företagande och för vänskap, säger Malin.
Vänskap och gemensamt företag kan låta som den perfekta kombinationen. Men om
kompanjonerna inte är noggranna med regler och bolagsform kan satsningen
sluta i en katastrof. Kompanjonskap innebär både risker och möjligheter. Det
är viktigt att man redan från början bestämmer sig för vilka mål man har för
företaget.
Att starta företag med en vän kan låta som den perfekta lösningen.
Kombinationen vänskap och ett gemensamt arbete borde innebära succé. Men
verkligheten är inte alltid så enkel. Kompanjonskap kan sluta i både konkurs
och förlorad vänskap. Flera utredningar visar att genomsnittslängden på ett
kompanjonskap är tre år.
– Innan satsningen finns det flera saker som bör göras för att undvika fällor
och framtida bråk.
Det säger Christina Wainikka, med ett förflutet som doktor i juridik vid
Stockholms universitet, som sedan 2005 driver Wainikka Innovationsbyrå. Hon
hjälper ofta företag att reda ut juridiska tvister.
– Att bli kompanjoner innebär både risker och möjligheter. Det är viktigt att
man redan från början bestämmer sig för vilka mål man har för företaget. Om
den ena nöjer sig med att ha mat på bordet varje dag, medan den andra vill
expandera, så kommer det garanterat bli slitningar. Det gäller att skapa en
gemensam målbild, säger hon.
När väl de gemensamma målen är på plats är det viktigt att bestämma sig för
vilken organisationsform företaget ska ha. Det är avgörande att båda
kompanjonerna är väl införstådda med vilka regler som gäller, i exempelvis
ett handelsbolag kan reglerna vara kniviga att förstå.
– I handelsbolag är den rättsliga konstruktionen så att det är bolagsmännen
som ansvarar för skulder och ingångna avtal. Tredje man kan dessutom välja
vem av bolagsmännen som han eller hon vill vända sig till. Om en bolagsman
sluter ett avtal så kan motparten kräva den andre bolagsmannen på pengarna.
Har man då ett handelsbolag med någon som springer runt och gör affärer helt
vilt kan det få väldiga konsekvenser, säger Christina Wainikka.
Christina Wainikka märker ofta att många gör onödiga misstag och inte har koll
på ansvarsregler. Slarv i förarbetet kan få oanade konsekvenser.
– Handelsbolag innebär ett stort ansvar, det gäller att man verkligen kan lita
på varandra. I värsta fall kan det sluta med att den ena kompanjonen tvingas
att sälja hus och hem.
Innovationsbyrån är specialiserad på immaterialrätt, frågor om rättigheter och
varumärken leder inte sällan till tvister.
– När det gäller rättigheterna är det viktigt att se vilka rättigheter som
finns i den gemensamma verksamheten och att säkerställa att man vet hur
omfattande rättigheterna är, säger Christina Wainikka.
Hon har sett flera skräckexempel på hur kompanjonskap börjat i dur, men slutat
i moll. Som när en kompanjon lämnar företaget och tar med sig varumärket.
– Varumärkesrättigheter skapar man normalt för företaget. Ibland kan det dock
vara så att rättigheten kanske bäst hör hemma hos någon av kompanjonerna. Då
kan det vara viktigt att få en avtalslicens på plats så att alla vet vad som
gäller. Kompanjonskap handlar inte bara om siffror och balansräkning, utan
sådana här saker spelar också roll. Det är tråkigt, men viktigt, säger
Christina Wainikka.
Christina Wainikkas 4 tips:
1. Bestäm företagsform! Kom överens om vilken form företaget ska ha. Oavsett
vad ni väljer, exempelvis aktiebolag eller handelsbolag, så se till att ni
vet vad reglerna innebär.
2. Sätt upp mål! Om kompanjonerna har olika syften med företaget kommer det
att bli slitningar förr eller senare.
3. Red ut rättighetsfrågor! Upphovsrätt är viktigt. Om man slarvar med det och
den ena kompanjonen lämnar företaget kan den andra hamna i klistret.
4. Prata med varandra! Håll dialogen vid liv hela tiden. Fortsätt att
diskutera och försäkra er om att ni har samma syn på företaget.
Vi skrev ett press- meddelande: "Ny trend: Svensk designhistoria inspirerar
unga formgivare". Intresset var noll. Ett år senare kablade vi ut samma
nyhet: "Ny trend: Mormor inspirerar framgångsrika designföretag". Då
tog det fart på redaktionerna.
Sofia Hagelin
Döp företaget med glädje
Man pratar ofta om byråkratiskt krångel när man startar företag. Ett av de
svåraste – men roligaste – stegen ligger dock precis innan: Dopet.
Tag vara på det roliga innan byråkratin börjar!
Oscar Swartz
Det papperslösa kontoret känns avlägset
I vårt digitala tidevarv känns kvittoredovisningen sååå 1900-tal. Det MÅSTE GÅ
att digitalisera detta. Tänk vad det skulle effektivisera arbetet för alla
företagare!
Sofia Hagelin
Minska gapet mellan entreprenör och anställd
När jag var färsk företagare häpnade jag över skillnaden mellan entreprenörens
och anställdas villkor. Skillnaden i början var så brutal att den
avskräckte. Inga rättigheter men massor av skyldigheter.
Oscar Swartz
Vikten av tråkiga jobb och dåliga chefer
"Jag avskyr mitt jobb!". Det var hundrade gången jag hörde Erika
säga de orden. "Och min chef är under all kritik. Han kan
ingenting och tar åt sig äran för vad jag åstadkommer",
suckade min vän. "Jag måste bort! Jag måste starta eget!!".
Cecilia Nykvist
Felaktig bild av företagarnas roll
Göran Greider beskriver företagaren som "en fattig,
lågutbildad och socialt bakåtsträvande person som inte bidrar till landets
välstånd". Han pekar på enmansfirman som säljer korv. Men
entreprenören är inte alltid enmansföretagare. Inte heller en ond fabrikör.
Oscar Swartz
Om Lotta Svärd och hennes crowd
Klappa händerna åt människor och företag som vågar
något och som talar om det. Tusan vad bra att ni vågar! Kyligt att ni säljer
på varuhuset Barneys i New York! Fantastiskt att ni öppnar sjutton nya
butiker och inreder dem som gamla slakterier!
Cecilia Nykvist
Stelheten i avsked försvårar anställningar
Den anställde vill sluta och skulle kunna säga upp sig. Men hellre än att söka
sig vidare biter sig en del fast. Gör livet surt både för sig själv och sina
kamrater. Företagare blir fast i en utpressningssituation, där
lagar används som hävstång för orimliga utfall.
Entreprenör ges ut av Svenskt Näringsliv
114 82 Stockhom | Besöksadress Storgatan 19 | Tfn 08–553 430 00
Läs mer om Svenskt Näringsliv på
www.svensktnaringsliv.se