TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

 
 
 

Publicerad: 2012-02-08

"Vi är accepterande problemlösare"

I praktiken Förra året bestämde sig vännerna Malin Tegbrink och Christina Eriksson för att bli kompanjoner. De första månaderna har varit intensiva och gett många lärdomar. "Inbilla dig inte att du ska ha en mysig liten verksamhet med din bästa vän, allt tar mer tid än du tror", säger Malin Tegbrink.

Artikelverktyg

Allt har gått väldigt fort för Malin Tegbrink och Christina Eriksson. I november blev deras dröm verklighet då portarna till Trädgårdsidyll slogs upp i lilla Häljarp. Från att ha varit vänner var de plötsligt kompanjoner och drev en butik tillsammans.

– För två år sedan tyckte en gemensam bekant att vi borde träffas. Det var vänskap vid första ögonkastet. Det var slående hur lika vi var och att vi delade samma syn på saker och ting, säger Malin Tegbrink.

Även i yrkesvalet hade de valt en liknande väg. Malin arbetade som florist och Christina är landskapsingenjör med inriktning på trädgårdsanläggning.

– Jag hade tidigare drivit företag själv och då hyrt in personal, men jag hade saknat att ha en kollega, säger Christina.

När möjligheten att starta något ihop dök upp kunde de inte tacka nej.

– En lokal blev ledig och den passade perfekt, så vi slog till. Det var allt eller inget, ska man satsa så måste man tänka att det här ska vara på heltid och på livstid, säger Malin.

Nu började en ny verklighet för kompanjonerna. För att undvika framtida problem för dem själva, och inte minst deras familjer, förberedde de sig noga. Avtal slöts, riktlinjer drogs upp och arbetsfördelning bestämdes. Malin ansvarar främst för försäljningen inomhus, medan Christina fokuserar på trädgårdsverksamheten.

– Det är viktigt att ha en tydlig fördelning av arbetet för att inte sura miner ska uppstå. Men vi lever efter mottot att det inte finns några problem, vi är accepterande problemlösare, säger Malin.

– För mig har det varit en otrolig trygghet att ha Malins stöd, man behöver någon som driver en framåt och får en att tänka efter en gång extra, säger Christina.

Men att driva företag med en vän är inte bara en dans på rosor. Malin tror att många skapar sig en felaktig bild av vad det innebär att vara kompanjoner.

– Inbilla dig inte att du ska ha en mysig liten verksamhet med din bästa vän, allt tar mer tid än du tror. Du kommer att behöva fatta flera beslut varje timme. Förbered din familj på att det kommer att ta mycket tid.

Efter en intensiv julrusch väntar nu en period av mindre försäljning och mer marknadsföring innan trädgårdssäsongen drar igång igen i mars. Båda två betonar vikten av att kunna lita på varandra, kompanjonernas viktigaste lärdom är att alltid spela med öppna kort.

– Man måste känna friheten att kunna säga precis vad man tycker. Det gäller både för företagande och för vänskap, säger Malin.


Jakob Stenberg

Jakob.Stenberg@svensktnaringsliv.se

+46 8 553 43167

 

Vänskap + företag = sant?

Vänskap och gemensamt företag kan låta som den perfekta kombinationen. Men om kompanjonerna inte är noggranna med regler och bolagsform kan satsningen sluta i en katastrof. Kompanjonskap innebär både risker och möjligheter. Det är viktigt att man redan från början bestämmer sig för vilka mål man har för företaget.

Att starta företag med en vän kan låta som den perfekta lösningen. Kombinationen vänskap och ett gemensamt arbete borde innebära succé. Men verkligheten är inte alltid så enkel. Kompanjonskap kan sluta i både konkurs och förlorad vänskap. Flera utredningar visar att genomsnittslängden på ett kompanjonskap är tre år.

– Innan satsningen finns det flera saker som bör göras för att undvika fällor och framtida bråk.

Det säger Christina Wainikka, med ett förflutet som doktor i juridik vid Stockholms universitet, som sedan 2005 driver Wainikka Innovationsbyrå. Hon hjälper ofta företag att reda ut juridiska tvister.

– Att bli kompanjoner innebär både risker och möjligheter. Det är viktigt att man redan från början bestämmer sig för vilka mål man har för företaget. Om den ena nöjer sig med att ha mat på bordet varje dag, medan den andra vill expandera, så kommer det garanterat bli slitningar. Det gäller att skapa en gemensam målbild, säger hon.

När väl de gemensamma målen är på plats är det viktigt att bestämma sig för vilken organisationsform företaget ska ha. Det är avgörande att båda kompanjonerna är väl införstådda med vilka regler som gäller, i exempelvis ett handelsbolag kan reglerna vara kniviga att förstå.

– I handelsbolag är den rättsliga konstruktionen så att det är bolagsmännen som ansvarar för skulder och ingångna avtal. Tredje man kan dessutom välja vem av bolagsmännen som han eller hon vill vända sig till. Om en bolagsman sluter ett avtal så kan motparten kräva den andre bolagsmannen på pengarna. Har man då ett handelsbolag med någon som springer runt och gör affärer helt vilt kan det få väldiga konsekvenser, säger Christina Wainikka.

Christina Wainikka märker ofta att många gör onödiga misstag och inte har koll på ansvarsregler. Slarv i förarbetet kan få oanade konsekvenser.

– Handelsbolag innebär ett stort ansvar, det gäller att man verkligen kan lita på varandra. I värsta fall kan det sluta med att den ena kompanjonen tvingas att sälja hus och hem.

Innovationsbyrån är specialiserad på immaterialrätt, frågor om rättigheter och varumärken leder inte sällan till tvister.

– När det gäller rättigheterna är det viktigt att se vilka rättigheter som finns i den gemensamma verksamheten och att säkerställa att man vet hur omfattande rättigheterna är, säger Christina Wainikka.

Hon har sett flera skräckexempel på hur kompanjonskap börjat i dur, men slutat i moll. Som när en kompanjon lämnar företaget och tar med sig varumärket.

– Varumärkesrättigheter skapar man normalt för företaget. Ibland kan det dock vara så att rättigheten kanske bäst hör hemma hos någon av kompanjonerna. Då kan det vara viktigt att få en avtalslicens på plats så att alla vet vad som gäller. Kompanjonskap handlar inte bara om siffror och balansräkning, utan sådana här saker spelar också roll. Det är tråkigt, men viktigt, säger Christina Wainikka.

Christina Wainikkas 4 tips:

1. Bestäm företagsform! Kom överens om vilken form företaget ska ha. Oavsett vad ni väljer, exempelvis aktiebolag eller handelsbolag, så se till att ni vet vad reglerna innebär.

2. Sätt upp mål! Om kompanjonerna har olika syften med företaget kommer det att bli slitningar förr eller senare.

3. Red ut rättighetsfrågor! Upphovsrätt är viktigt. Om man slarvar med det och den ena kompanjonen lämnar företaget kan den andra hamna i klistret.

4. Prata med varandra! Håll dialogen vid liv hela tiden. Fortsätt att diskutera och försäkra er om att ni har samma syn på företaget.

Kommentera artikeln

blog comments powered by Disqus

Krönikor

  • Det är inte VAD utan HUR du säger det!

    Sofia Hagelin

    Vi skrev ett press- meddelande: "Ny trend: Svensk designhistoria inspirerar unga formgivare". Intresset var noll. Ett år senare kablade vi ut samma nyhet: "Ny trend: Mormor inspirerar framgångsrika designföretag". Då tog det fart på redaktionerna.

    Sofia Hagelin

     
  • Döp företaget med glädje

    Oscar Swartz

    Man pratar ofta om byråkratiskt krångel när man startar företag. Ett av de svåraste – men roligaste – stegen ligger dock precis innan: Dopet. Tag vara på det roliga innan byråkratin börjar!

    Oscar Swartz

     
  • Det papperslösa kontoret känns avlägset

    Sofia Hagelin

    I vårt digitala tidevarv känns kvittoredovisningen sååå 1900-tal. Det MÅSTE GÅ att digitalisera detta. Tänk vad det skulle effektivisera arbetet för alla företagare!

    Sofia Hagelin

     
  • Minska gapet mellan entreprenör och anställd

    Oscar Swartz

    När jag var färsk företagare häpnade jag över skillnaden mellan entreprenörens och anställdas villkor. Skillnaden i början var så brutal att den avskräckte. Inga rättigheter men massor av skyldigheter.

    Oscar Swartz

     
  • Vikten av tråkiga jobb och dåliga chefer

    Cecilia Nykvist

    "Jag avskyr mitt jobb!". Det var hundrade gången jag hörde Erika säga de orden. "Och min chef är under all kritik. Han kan ingenting och tar åt sig äran för vad jag åstadkommer", suckade min vän. "Jag måste bort! Jag måste starta eget!!".

    Cecilia Nykvist

     
  • Felaktig bild av företagarnas roll

    Oscar Swartz

    Göran Greider beskriver företagaren som "en fattig, lågutbildad och socialt bakåtsträvande person som inte bidrar till landets välstånd". Han pekar på enmansfirman som säljer korv. Men entreprenören är inte alltid enmansföretagare. Inte heller en ond fabrikör.

    Oscar Swartz

     
  • Om Lotta Svärd och hennes crowd

    Cecilia Nykvist

    Klappa händerna åt människor och företag som vågar något och som talar om det. Tusan vad bra att ni vågar! Kyligt att ni säljer på varuhuset Barneys i New York! Fantastiskt att ni öppnar sjutton nya butiker och inreder dem som gamla slakterier!

    Cecilia Nykvist

     
  • Stelheten i avsked försvårar anställningar

    Oscar Swartz

    Den anställde vill sluta och skulle kunna säga upp sig. Men hellre än att söka sig vidare biter sig en del fast. Gör livet surt både för sig själv och sina kamrater. Företagare blir fast i en utpressningssituation, där lagar används som hävstång för orimliga utfall.

    Oscar Swartz

     

TV

Senaste kommentarerna

Köp senaste numret

Tidningen Entreprenör

Testa dig själv

Gör entreprenörprofilstestet här

Ekonomifakta

Arbetslöshet

MAR 7,7 %

Mer info

Ungdomsarbetslöshet

MAR 25,5 %

Mer info

Nyanmälda platser

MAR 69 892

Mer info

BNP

Kv 4, 2011 1,1 %

Mer info

Konjunkturindex

APR 100,9

Mer info

Inflationstakten

APR 1,3 %

Mer info

Entreprenör i samarbete med

Ekonomifakta

Svenskt Näringsliv

 

Entreprenör ges ut av Svenskt Näringsliv
114 82 Stockhom | Besöksadress Storgatan 19 | Tfn 08–553 430 00
Läs mer om Svenskt Näringsliv på www.svensktnaringsliv.se