Tredjemansrevisionen avskaffades av regeringen Bildt, återinfördes av regeringen Persson och sedan dess har den hängt kvar.
Politikern Camilla Lindberg driver en kamp mot tredjemansrevisionen och har skrivit motion i frågan. Ni vet, hon folkpartisten som vågade rösta nej till FRA-lagen.
Tredjemansrevisionen handlar om att Skatteverket kan klampa in hos vilket företag som helst och kräva ut uppgifter, som inte har med företaget självt att göra, utan som handlar om "tredje man", det vill säga kunder, leverantörer och andra.
Ingen ifrågasätter statens rätt att tvinga fram uppgifter när man utreder ett konkret skattebrott. Men att Skatteverket kan begära in hela kundregister tillsammans med en massa annan information utan några som helst misstankar har liknats vid massavlyssning av bland andra Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.
För ett par år sedan gick Skatteverket på ett antal internetleverantörer och krävde att få ut detaljerade uppgifter om alla företagskunder. Bara internetleverantören Bahnhof stod upp för kunderna och överklagade beslutet. Surprise, Skatteverket vann!
Så nu fiskar Skatteverket på nytt hos operatörerna. Verket kräver – utan ersättning för arbetet förstås – att följande uppgifter plockas fram för flera år tillbaka; namn, adress, organisations- och personnummer, fakturerade belopp, betalningar (belopp och datum), avtal med kund, affärsförbindelsens start och eventuellt avslut, tjänster som omfattas, alla domännamn, samtliga servrars IP-nummer hos webbhotellet och servertyp samt konfigurationsfil för varje server.
Kravet gäller samtliga kunder, både privatpersoner och företag. Hela befolkningen alltså!
Det finns skäl till att internetoperatörerna enligt lag har tystnadsplikt. Låt säga att någon driver en anonym kritisk blogg. Så länge bloggaren inte begår något brott ses det som en demokratisk rättighet. Polis och åklagare kan inte för skojs skull avslöja vem bloggaren är. De måste utreda brott.
Skatteverket däremot, kan med domar i ryggen, systematiskt kartlägga alla Sveriges bloggare, webbplatser och internetabonnemang, utan några som helst misstankar om brott. Skatteverket kan också gå på företag och tråla i deras arkiv utan restriktioner. Även hos det företag som lyder under tystnadsplikt. Banker och advokatbyråer har bland annat råkat ut för detta. Vems tur är det nästa gång?



