TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

– Så som den ekonomiska situationen ser ut är det ännu viktigare än tidigare att företagen styrs på ett tillförlitligt och hållbart sätt. Ett kortsiktigt tänkande har fått katastrofala följder.

Det sa EU-kommissionären för den inre marknaden, Michel Barnier, i april förra året när kommissionen lanserade en grönbok med syfte att se över reglerna för bolagsstyrning i EU. Finanskrisen har enligt Barnier visat på stora brister i styrningen av företagen och för att komma tillrätta med det tittar man på möjligheten att införa en rad nya tuffare bolagsregler. Det handlar om att öka mångfalden i styrelserna genom kvotering av kvinnor och genom att begränsa antalet uppdrag som en och samma person får ha. Man funderar också på att granska direktörers ersättning och aktieägarnas ansvar samt att öka övervakningen genom att ge mer makt till nationella tillsynsmyndigheter och den nyligen inrättade ESMA (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten).

Kommissionen har också lagt fram förslag på strängare regler för revisorer som medför en obligatorisk rotation av revisionsbyråer.

Slår mot tillväxten
Kommissionen menar att bolagen kan bli mer konkurrenskraftiga om de leds på ett bättre sätt och att man då också skulle minska risken för framtida finanskriser. Kritiker menar dock att åtgärderna som föreslås snarare kommer att hämma bolagen. Frågan diskuterades nyligen på ett seminarium i Europaparlamentet där oroade röster höjdes.

– Det kommer att minska börsbolagens flexibilitet och konkurrenskraft i ett läge när Europa behöver tillväxt, säger Anne Wigart, företagsjuridisk expert på Svenskt Näringsliv.

Hon menar att Kommissionens åtgärder hotar den svenska modellen för bolagsstyrning, där ofta stora industriella aktieägare är aktiva. En sådan ägare är Industrivärden där man tror att EUs bolagsregler kan ställa till problem.

– Detaljregler som till exempel begränsar vem man får nominera till styrelsen hindrar ett aktivt ägande. Det är kontraproduktivt, säger bolagets kommunikationschef Sverker Sivall.

Även från fackligt håll förespråkar man det svenska systemet.

– Vi vill bevara den svenska modellen där fackföreningar har stora rättigheter och möjligheter, säger Aleksandar Zuza, utredare på IF Metall.

Ändå bra att frågorna tas upp
De svenska ledamöter i Europaparlamentet som deltog i seminariet, Olle Schmidt (fp) och Olle Ludvigsson (s) håller med om att Kommissionen riskerar att överreglera bolagen i sin ambition att stoppa framtida finanskriser. Men samtidigt tycker de att frågorna som tas upp är relevanta.

– Hur ägandet och styrelsen ska se ut och hur rekryteringen ska gå till, det är intressanta frågor. Jag har alltid varit emot kvotering men samtidigt måste det bli en jämnare könsfördelning, säger Olle Schmidt.

Olle Ludvigsson (s) håller med.

– I Sverige är det samma personer som sitter i styrelsen för de största bolagen. Man kan sätta upp ett frågetecken om detta är vettigt, säger han.

Både Schmidt och Ludvigsson poängterar dock att om det ska regleras så ska det ske nationellt, inte på EU-nivå.

Kommissionen ska presentera en ny grönbok om europeisk bolagsrätt senare i år. Därefter ska man ta fram en handlingsplan för att gå vidare med de nya strängare bolagsreglerna. Olle Schmidt ser en risk i att parlamentet kommer att välkomna förslagen men han hoppas samtidigt att medlemsländerna i rådet ska agera motvikt.

– Det brukar redas ut någorlunda av regeringarna i ministerrådet, det blir bättre balans där, konstaterar han.

Andreas Liljeheden