För fyra år sedan beslutade regeringen, med näringsdepartementet i spetsen, att företagens regelbörda skulle minska med minst 25 procent till hösten 2010. Tanken med det ambitiösa målet, var att skapa en märkbar förändring i företagarnas vardag, för att skapa fler jobb, sysselsättning och välfärd.
Men med mindre än ett halvår kvar till domedagen, är regeringen långt ifrån att nå målet på 25 procent. Regeringens egna mätningar och prognoser, indikerar att företagens administrativa kostnader endast kommer att minska med 7,3 procent under 2006-2010. Dessutom visar Näringslivets Regelnämnd, NNR, att 75 procent av företagen inte har märkt av några förenklingar överhuvudtaget.
– Men det är fantastiskt att vi, Alliansregeringen, är den första regeringen som har lyckats minska regelbördan. Men vi har ju en bra bit kvar tills vi når målet. Vi måste alla kavla upp ärmarna och jobba ännu hårdare för detta, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.
Nio av elva departement har åtminstone tagit ett steg i rätt riktning, och minskat kostnaderna för företagen inom sina ansvarsområden. Jordbruksdepartementet är bäst i klassen, och visar upp en minskning av de administrativa kostnaderna med nästan 40 procent, eller drygt tre miljarder kronor.
– Regelförenkling har varit en av våra mest prioriterade frågor. Det är helt avgörande för företagsamheten, konkurrensen och lönsamheten. Att människor startar och driver företag är ju det som skapar jobben och välfärden i Sverige. Jag tror att alla mina tjänstemän är hjärtligt trötta på att i så gott som alla sammanhang höra mig ställa frågan ”hur bidrar detta till att minska regelkrånglet?”, säger Eskil Erlandsson.
Men alla departement har inte tagit frågan om regelförenkling på lika stort allvar. Finans- och Socialdepartementen har båda genomfört nya lagstiftningar, som har försvårat företagarnas vardag. Finansdepartementet som är den största bromsklossen i regeringens förenklingsarbete, har ökat företagens regelbörda med drygt en miljard kronor under 2006-2010.
– Genom regeringens egna mätningar kan vi konstatera att regelförenklingsarbetet hade nått betydligt längre om inte Anders Borg och hans Finansdepartement hade infört en lång rad onödigt dyra och betungande regelförslag, såsom omvänd byggmoms, personalliggare och kassaregister. Vi och landets företagare är inte nöjda, säger Jens Hedström, vd på NNR.
Hans Lindberg, statssekreterare på Finansdepartementet, bemöter kritiken.
– De största ökningarna har skett på skatte- och finansmarknadsområdet, där vi har vidtagit åtgärder för att motverka skattefusk och svartarbete. Sedan har våra möjligheter varit begränsade inom finansmarknadsområdet, eftersom närmare 90 procent av kostnaderna är en följd av tvingande EU-regler, säger han.
Men Jens Hedström anser att den höga regelbördan främst beror på att Finansdepartementet inte har prioriterat frågan.
– Det är tydligt att de olika departementen har en stor variation i intresset av regelförenkling. Vissa departement ägnar mycket kraft för att underlätta för landets företagare, medan andra genomför nya lagstiftningar som försvårar situationen, säger han.
– När man genomför stora förändringar, som jobbskatteavdraget, är det svårt att inte fylla på med nya regler. Men visst kan Anders Borg göra mer, säger Eskil Erlandsson.


