Efter apoteksomregleringen talade regeringen, med Göran Hägglund i spetsen, om vikten av att undvika utvecklingen i Norge, där man några år efter omregleringen fick en oligopolmarknad. Men drygt två år efter den svenska reformen kan man konstatera att endast en handfull små aktörer har tagit sig in på apoteksmarknaden, och de som har lyckats kämpar febrilt för att hålla sig levande.
Hur kunde det bli så?
– Det finns mycket påståenden om vad som har hänt på apoteksmarknaden. Men det är för tidigt att dra långtgående slutsatser av reformen. Vi håller på att följa upp omregleringen, det arbetet kommer att fortsätta ett par år till, säger Staffan Karlsson, ämnesråd på Socialdepartementet.
Priset på Apotekets it-system sattes så högt och orättvist att småföretagare inte hade råd att starta verksamheter.
– Visst, med få produktionsställen blir det dyrare. Vi bestämde att Apoteket skulle ta ut en avgift för sin övergångslösning, inte hur de skulle fördela kostnaderna, säger han.
Staten har satt låga marginaler för receptbelagda läkemedel och det krävs stor likviditet för att lagerhålla mediciner. Att landstingen har 65 dagar på sig att betala sina fakturor gör inte saken lättare.
Missgynnas inte små aktörer?
– Alla har samma marginaler, stora som små. Vår uppgift var att omreglera marknaden inte att förändra betalningssystemet, som har hängt med under lång tid. Däremot har vi gett Tillväxtverket resurser för att skapa bättre förutsättningar för småföretagare i apoteksbranschen, säger Staffan Karlsson.
Fler åtgärder på g?
– Det finns produktkategorier som bara Apoteket kan tillhandahålla. Vi undersöker möjligheten att låta fler aktörer bli aktiva på dessa marknader.
Eva Fernvall, Apoteket, ser inga konstigheter med att mindre apotek slås ut.
– Att större kedjor tar över är inget specifikt problem i vår bransch, så ser det ut i hela fackhandeln. Vi är en aktör på marknaden som alla andra, att vissa slås ut är inte vårt bekymmer, säger hon.


