TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

Under 1999 startade Peter Nilsson ett investeringsbolag tillsammans med tre kollegor.

– Affärsidén var att köpa upp små och medelstora it-företag och sätta dem på börsen. Vi fick en fantastisk värdestegring, säger han.

När företaget skulle genomföra en stor affär med Vattenfall uppdagades att en av Peters kollegor, Henrik Stigell, hade varit en skatteskurk.

– Han hade fifflat i affärer innan vi gjorde affärer tillsammans. Vi valde att klippa alla banden med honom och köpte ut honom för en massa pengar, säger han.

Men nu tog Skatteverket alla för skurkar. Myndigheten gjorde revisioner hos Peter Nilsson och hans kollegor, som avslutades under 2003 utan anmärkningar. Skatteverket följde upp med husrannsakan hos de tre.

– Det var 20-25 poliser som ryckte ut en morgon och tömde våra hus på pärmar och datorer, och borrade upp våra bankfack, säger han.

Skatteverket påstod att de hade använt bolaget Dragon (som var registrerat på ön Jersey) som fasad för sina egna aktieaffärer, och därför skulle beskattas personligen för reavinsterna i bolaget.

Det handlade framförallt om två aktieförsäljningar som gjordes under år 2000. Dragon sålde av aktier i bolagen Arrowhead och Drax, och gjorde en reavinst på ungefär 100 miljoner kronor. Men Skatteverket påstod att försäljningsintäkterna aldrig hade bokförts i Dragons resultaträkning. Deras slutsats var att pengarna hade åkt rakt ned i fickorna på Peter Nilsson och hans kollegor.

Myndigheten hävdade att Dragon inte var ett var ett självständigt rättssubjekt, utan endast ett ”låtsasbolag” som användes för att undvika skatt. De bortsåg därför från bolagets existens och Peter och hans kompanjoner blev personligt skattskyldiga för aktieförsäljningarna som Dragon hade företagit.

Dessutom ansåg Skatteverket att Peter Nilsson och hans kollegor hade lånat Draxaktier från den tidigare kollegan Henrik Stigell, och sedan sålt de lånade aktierna för 140 miljoner kronor och stoppat vinsten i egen ficka, utan att betala reavinstskatt. Myndigheten jämställde affären med en så kallad blankningsaffär, där man säljer aktier som man inte äger, men ska återställa senare. De blev personligt skattskyldiga.

– Det var nonsens, vi hade papper på allt. Vi hade fullständig dokumentation och bokföring som visade att Dragon var ägare till Arrowhead och Drax och att bolaget hade fått full betalning vid aktieförsäljningarna. Men Skatteverket bortsåg från bolagsstrukturen och alla framlagda fakta. De hade bestämt sig på förhand att vi var skurkar, säger han.

Peter Nilsson upptaxerades med 55 miljoner kronor. Han fick en räkning från Skatteverket på 20 miljoner kronor, som skulle betalas på en gång, utan möjlighet till uppskov.

– Som tur var kunde jag sälja av privata aktieinnehav, annars hade livet varit omöjligt! säger han.

De stora summorna gjorde att Ekobrottsmyndigheten, EBM, kopplades in. Förutom personlig konkurs och familjär tragedi riskerade han nu sex års fängelse för grovt skattebrott.

– Jag har aldrig haft något uppsåt att inte betala skatt, men jag vill betala skatt först när jag tar ut vinsterna. Till en början var jag lugn, jag hade ju lagen på min sida. Men när jag märkte att Skatteverket och EBM ignorerade framlagda fakta fick jag kalla kårar. Det kändes som att det kunde sluta var som helst, säger han.

Brottsmålet och skattemålet tuggade på parallellt under flera år. Under 2008 kom länsrättens dom, där Peter Nilsson och hans kollegor delvis fick rätt.

– Länsrätten visade att vi inte hade gjort personliga förtjänster på att sälja lånade aktier. Däremot tyckte rätten att försäljningen av aktierna i ”Jerseybolaget” skulle beskattas på oss personligen. Båda parterna överklagade domen till kammarrätten, säger han.

Under påsken 2010 lades brottsmålet ned efter 4,5 års förundersökning. I januari 2011 kom kammarrättens dom, som friade Peter Nilsson och hans kollegor från samtliga anklagelser.

– Skönt! Men Skatteverkets ”hypoteser” har inneburit förlorade år, missade investeringar och inkomster. Vi hade praktiskt taget näringsförbud i sex år. Man får tåla lite brysk behandling i sådana här mål sade en skattehandläggare till mig. Att jag hade möjlighet att anlita bra skatte- och processjurister blev min räddning, säger han.

Sedan 2003 är vinster och förluster i onoterade aktier inte skattepliktiga för ett svensk aktiebolag. Idag driver Peter Nilsson Stockholms Affärsänglar AB och jobbar i en helt svensk bolagsstruktur.

– Det är enklare, billigare och säkrare. Idag finns det ingen anledning använda utländska strukturer, säger han.