Avtalslabyrinten. Det finns många fallgropar i förhandlingarna om nya löner innan ett avtal är undertecknat.

NYHET Publicerad

Löneförhandlingar med fallgropar

AVTALSRÖRELSEN 2016 års förhandlingar om nya kollektivavtal för tre miljoner anställda går in i ett skarpt läge efter nyår. Tidningen Entreprenör har talat med ett antal nyckelpersoner hos både fack och arbetsgivare för att ta reda på hur förberedelserna ser ut, vad som krävs av en bra förhandlare och vilka frågor som toppar kravlistorna.

"Min styrka som förhandlare är att jag är analytisk. På så sätt är det lättare att förutse hur motparten tänker och agerar, vilket är bra när man förklarar sin egen ståndpunkt," säger Teknikföretagens chefsjurist Anders Weihe.

"Motparten säger att jag en envis förhandlare som biter sig fast vid viktiga frågor. Det gäller att vara medveten om konsekvenserna av de avtal vi träffar," säger Anna Nordin, Livsmedelsföretagens förhandlingschef.

"Osäkerheten i ekonomin gör att jag ser en kort avtalsperiod framför mig, säger Veli-Pekka Säikkälä," IF Metalls avtalssekreterare.

Solidariteten höll inte. LO:s 14 förbund kunde inte komma överens om gemensamma krav gentemot arbetsgivarna. Nu får varje förbund förhandla för sig. Samtidigt står arbetsgivarna fast vid att Industriavtalet ska sätta märket för övriga avtal. Det övergripande målet för arbetsgivarna är att bevara svenska företags konkurrenskraft. Därmed är förutsättningarna för en lugn avtalsrörelse, med målet nya kollektivavtal och arbetsfred, långt ifrån idealiska.

Den 21 december möts industrins förhandlare och utväxlar yrkanden och då dra avtalsrörelsen igång på allvar. Insikten om att för höga löneökningar leder till fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet är dock djup hos både fack och arbetsgivare inom industrin.

– Det kan bli stökigt. Dels för att modellen för lönebildning med en industrinorm ifrågasätts, dels på grund av att låginflationsekonomin och diskussionen om Riksbankens inflationsmål spårat ur, säger Anders Weihe, chefsjurist på Teknikföretagen.

Han konstaterar att flera hundra avtal ligger utanför industrinormen. När lönenivån är bestämd, som andra förbund har att rätta sig efter, så blir det psykologiskt påfrestande.

– Viljan att revoltera är stark från vissa fack, säger Anders Weihe.

Även Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, är orolig. Om alla går ut och förhandlar, var och en för sig, då är risken stor att det blir kaos, anser han.

– Det gäller att hålla ihop, inte släppa igenom löneökningar över industrinormen som leder till att avtalsrörelsen spårar ur.

Men långt tidigare har parterna byggt upp ett starkt förhandlingsmandat i de egna leden. Möten har pågått ända sedan tidig vår.

– Första träffen kallas julafton, då får våra medlemsföretag önska sig vad de vill. Senare prioriterar vi vilka förändringar som måste göras i kollektivavtalet, säger Anna Nordin, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen.

Hon betonar att utan en ordentlig förankringsprocess går man som förhandlare inte in med självförtroende och kreativitet i avtalsförhandlingarna. En bra dialog med företagen bygger ett starkt mandat. Är det oordning i de egna leden så vet förhandlarna inte vad man kan och får göra.

Även IF Metall har en lång förberedelsefas. Samtidigt som ett par tusen medlemmar får säga sitt, så pågår många avdelningsmöten och diskussioner med LO centralt.

– Vi pratar ihop oss, funderar över hur kraven ska se ut och vi träffar även våra motparter. Det är en möjlighet att känna på varandra, se var vi står i olika frågor, säger Veli-Pekka Säikäälä.

De skarpa förhandlingarna inleds först efter helgdagarna, en bit in i januari. Den första månaden eller kanske till och med två månader in på det nya året är det sannolikt relativt tyst om och kring samtalen. Inom industrin finns ett förhandlingsavtal som tidsmässigt styr hur fack och arbetsgivare agerar. Det nya avtalet ska vara klart när det gamla löper ut den 31 mars och förhandlingarna ska starta tre månader tidigare.

– Inledningsvis träffas vi varannan vecka, därefter varje vecka och mot slutet varje dag. Förhandlingarna sker på flera plan, dels i själva förhandlingsrummet, dels i diskussioner med förhandlingsdelegationerna som tar ställning till hur ett bud ska besvaras, säger Anna Nordin.

Enligt Anders Weihe så är det skillnad på att förhandla idag jämfört med för 15 år sedan. Då var parterna väl medvetna om att en felaktig lönebildning var en av huvudorsakerna till den svenska 90-talskrisen. Det innebar att fack och arbetsgivare var överens om att villkor och löner måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till omvärlden. Insikten fanns att offentlig sektor är skattefinansierad och får sin näring och resurser från exportsektorn, enligt Weihe.

– Idag har den vetskapen naggats i kanten. Följden är att man från fackligt håll tappat förståelsen för att kostnadskontroll är avgörande och lyfter fram mindre grundläggande frågor istället.

En annan skillnad, enligt Weihe, är att arbetsgivarna numera framställer krav på förändringar av allmänna villkor för att få en effektivare affärsverksamhet. Förr gick avtalsrörelsen ut på att försvara sig. Facket såg varje förhandling som en möjlighet att flytta fram positionerna, ge medlemmarna lite bättre villkor, medan arbetsgivarna betalade notan.

– Att inse att tillgång till teknik, kunskap och kompetent arbetskraft finns i princip överallt i världen och att våra arbetskostnader inte kan vara högre än i utländska anläggningar är en smärtsam omställning för facken, säger han.

Till skillnad från politiken är behovet att komma överens av stor vikt i en avtalsrörelse. Utgångspunkten är att olika intressen försöker maximera vinsten och minimera förlusten. Grundläggande är också att parter som i ett kort perspektiv står långt ifrån varandra kan ha ett gemensamt långsiktigt intresse.

Trots olika utgångspunkter präglas andan vid förhandlingsbordet av samförstånd och problemlösning. Det säkerställer gemensamma intressen. Konflikter ogillas, vilket skadar såväl företagens som arbetstagarnas intressen. Förhandlare måste lära sig att bygga förtroendefulla relationer, lyssna, försöka förstå motpartens argument, ha förmågan att hitta kompromisser i svåra frågor och visa diplomatisk fingerfärdighet, vittnar både arbetsgivar- och fackrepresentanter om.

Taktiken varierar dock. I en fråga går parterna varandra tillmötes; om jag gör det här, så gör du det där. I en annan fråga gäller det att ”mjölka”, att hålla fast vid ett krav i slutet av en förhandling.

– Men rena överraskningar är sällsynt och föga framgångsrikt på branschnivå. Förhandlingar handlar om att bygga förtroende. Att försöka luras tjänar inget till. Det är inte heller en framgångsrik förhandlingsstrategi att försöka vara snäll och tro att det beteendet ska göra att motparten vill bjuda på gentjänster, säger Anders Weihe.

Han anser att en skicklig förhandlare tydligt formulerar vad han eller hon vill uppnå och förklarar varför, inte låser sig vid att kraven ska uppnås på ett speciellt sätt utan inser att ett intresse kan tillgodoses på flera sätt och deltar i att ta fram olika lösningar.

– En mindre driven förhandlare låser sig ofta vid principlösningar och hamnar i en prestigekamp där lösningen är viktigare än de intressen man företräder. Tyvärr är det inte ovanligt.

Veli-Pekka Säikäälä, med stor rutin från förhandlingsrummen, listar ärlighet som viktigaste egenskapen. Att försöka finta motståndaren är inget som han heller rekommenderar eftersom parterna träffas vid upprepade tillfällen.

– Det finns inga förhandlingsknep, inget förhandlingsspel. Jag berättar hur mitt förslag ser ut och sedan är jag beredd att lyssna på vilka andra propåer som finns. Det gäller att visa ömsesidig respekt och förstå varandras roller. Alla förhandlare funderar dock på hur landningsbanan ser ut.

Alla talar också om värdet av tyst diplomati, privata samtal utanför offentligheten, där parterna kan utan rädsla kan pröva olika idéer utan känna sig bundna av en viss lösning.

– Mycket händer mellan möten, på tu man hand, under en kaffepaus. I ett förhandlingsrum kan det vara sex-sju personer, då kan det vara svårt att var öppen och tala klarspråk, säger Anna Nordin.

Att förhandlingar drar ut på tiden har sina nackdelar. Bryts en överläggning, och återupptas ett par dagar senare, så är man inte kvar vid den punkt där man slutade. Om parterna känner att de är på väg att komma fram till en lösning, då fortsätter förhandlingarna tills man är klar.

Parterna tecknar en överenskommelse om de tjänar på det, men det finns tillfällen när det kostar för mycket att bli eniga. Står parterna för lång ifrån varandra är det ingen idé att fortsätta förhandla. Då gäller det att tänka utanför boxen, stoppa in en ny faktor, skära frågan på en annan ledd, enligt Anna Nordin.

– Det kan vara en extern referens, hur det fungerar i en annan bransch eller att frågan ska lösas på lokal nivå hos företagen, förklarar hon.

– Säger motparten nej gäller det att undersöka om det beror på missuppfattningar eller felaktiga resonemang. Är läget fortfarande låst, bollas frågan tillbaka till den egna delegationen för nya diskussioner. Men att sitta och tjata leder ingen vart. Det är i det läget det gäller att hitta andra sätt att uppnå det intresse som måste tillgodoses, tillägger Anders Weihe.

Veli-Pekka Säikääläs lösning är att vara tydlig och påtala att frågan måste lösas under avtalsrörelsen.

– Helst på ett sätt som gör att motparten har möjlighet att påverka utgången.

Erfarenhet från domstolar har lärt Anna Nordin och Anders Weihe vikten av att argumentera för olika utfall på ett sådant sätt att motparten kan använda sig av vissa argument i diskussioner med den egna delegationen.

– Man lär sig att världen inte är svart eller vit, perspektiven varierar. Motparten tar fram aspekter som jag själv inte har tänkt på, säger Anna Nordin.

Mardrömsmotståndaren är den som målar in sig i ett hörn och sedan försöker slingra sig ur situationen utan att tappa ansiktet, förklarar Anders Weihe. Liknande tankar har Veli-Pekka Säikäälä som menar att sämsta motparten är svajig, inte går att lita på och backar om en uppgörelse.

– Det är bättre att ha en tuff motståndare som man vet var man har.

Trion tar också udden av vrångbilder om förhandlingskulturen. Löner och andra arbetsvillkor på arbetsmarknaden är alldeles för allvarliga saker för att lösa på nätterna. Maratonsittningar i dygn efter dygn, mest väntan och många långa nätter är nu för tiden mer undantag än regel vid avtalsförhandlingar.

Och att det skulle vara en machovärld, där fackpampar och direktörer gör upp på krogen, med åsikten att kvinnor inte kan förhandla, är förlegad. Idag tar kvinnor plats vid förhandlingsbordet.

– Det är inga problem att vara kvinna. Allt har fungerat bra under alla år, säger Anna Nordin,

Anders Weihe har deltagit i sju avtalsrörelser sedan 1998.

– Kom ihåg att förhandlingarna pågår under flera månader, så det gäller att hålla igång och vara skärpt. Dessutom har min arbetsgivare alltid varit tydlig med att det ska gå att kombinera jobb och att vara småbarnsförälder, säger han.

För arbetsgivarna handlar vinterns avtalsförhandlingar främst om lönenivån, mindre om fördelningsfrågor. På frågan vad som viktigast i avtalsrörelsen svarar Anna Nordin snabbt och rappt, likt ett mantra:

– Nivån, nivån, nivån. Vi är under press från medlemsföretagen att se till att löneökningarna inte blir för höga. Samtidigt måste företagen kunna producera när det behövs, så arbetstider och anställningsformer är också centrala frågor.

Anders Weihe bedömer att kostnaderna för svensk industri är på tok för höga i jämförelse med omvärlden. Reallöneökningar är inte hållbart om det inte samtidigt sker förbättringar av produktiviteten.

Han noterar att industrifackets lönebud på 2,8 procent i november inte ligger inte i linje med parternas gemensamma utvärdering av förra avtalsrörelsen. Då var parterna överens om att svensk industri hade förlorat konkurrenskraft.

– Min uppfattning är att den fackliga sidan är väl medveten om att reallöneökningar inte är hållbart utan produktivitetsförbättringar. Men de inhemska facken accepterar inte normeringen om den hamnar för lågt. Här finns en klyfta, säger han.

2016 stort förhandlings år

Det finns 685 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. År 2016 ska fack och arbetsgivare försöka enas om innehållet i närmare 500 avtal. Löner och anställningsvillkor ska omförhandlas för runt tre miljoner anställda.

Olika avtal går ut under hela nästa år. Här är ett axplock:

31 januari
2 500 arbetstagare berörs av ett nytt avtal mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen.

29 februari
Två avtal som berör 6 500 ombordanställda löper ut. Sjöfartens Arbetsgivareförbund förhandlar med Seko.

31 mars
Det är trångt i portgången. Planen är att industrin går i bräschen och sätter ”märket”. I privata sektorn omfattas till exempel byggbranschen och tjänstemän inom it- och telekomsektorn.

30 april
Det största är tjänstemannaavtalet för handeln, hotell- och restaurang löper ut.

31 maj
Avtal för 78 500 anställda löper ut. Bland annat förhandlar Almega Tjänsteföretagen och Seko. Visita och Unionen förhandlar om ett nytt tjänstemannaavtal.

31 juli
41 000 anställda berörs av ett nytt avtal inom hälsa, vård och övrig omsorg.

30 september
34 avtal för sammanlagt 183 000 anställda går ut, bland annat bussbranschavtalet och skärgårdstrafiken.

30 november
Avtal för 34 000 anställda går ut, bland annat Vårdföretagarnas avtal med Kommunal om vård- och omsorgsföretag.

Så fungerar den svenska modellen

Sett ur ett internationellt perspektiv är Sverige en avvikare när det gäller regelverken på arbetsmarknaden. Här gäller vad som brukar kallas ”den svenska modellen”, som går ut på att villkoren på arbetsmarknaden förhandlas fram mellan fack och arbetsgivare samtidigt som staten håller fingrarna borta. Det gäller inte bara löner, utan även arbetstider och en rad andra regler. I andra länder är statlig inblandning vanligt genom exempelvis lagstiftning om minimilöner.
Kollektivavtalen är navet i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Cirka 90 procent av alla svenska löntagare omfattas av kollektivavtal. Konflikträtten är mer utbredd i många andra länder. En vanlig beskrivning är att arbetsgivarna köper arbetsfred genom att komma överens med facket om innehållet i avtalen. När de löper ut är det fritt fram att ta till stridsåtgärder.
Den svenska modellen bygger också på att parterna har en hög organisationsgrad. Det ger avtalen legitimitet. Högst är det på arbetsgivarsidan. 85 procent av alla anställda jobbar i företag eller myndigheter som är anslutna till en arbetsgivarorganisation. På den fackliga sidan har andelen anställda som är fackligt anslutna sjunkit under senare år på grund av ett ras i medlemsantalet. 2014 var 70 procent av alla anställda medlemmar i en fackförening.

Industriavtalet visar vägen

Natten till den 18 mars 1997 gjorde fack och arbetsgivare inom industrin upp om ett samarbetsavtal. Det ledde till ett trendbrott i lönebildningen och har förändrat avtalsrörelserna. Tiden för Industriavtalet var stökig och lönebildningen hade spårat ur. Konflikter var vanliga under 1970- och 1980-talen. Avtalen gav stora nominella lönelyft men de förvandlades till luft i lönekuverten på grund av den höga inflationen. Svensk industris konkurrenskraft sjönk.
Efter det att Industriavtalet infördes har reallönerna oavbrutet ökat och industrins kostnadsökningar legat på en högre nivå än övriga Europa. En huvudpoäng med Industriavtalet är förhandlingsreglerna. Avtalskraven ska presenteras tre månader innan avtalen går ut. Syftet är att nya avtal ska vara klara innan de gamla löper ut och fredsplikten upphör.
Överenskommelser sker mellan så gott som alla arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv och fackliga motparter som bland annat IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Utgångspunkten är att den konkurrensutsatta exportindustrin ska vara löneledande. Industrins överenskommelser är sedan vägledande för nivån för andra kollektivavtal på arbetsmarknaden. Man brukar säga att Industriavtalet sätter märket.

Medlingsinstitutet kliver in vid låst läge

Blir fack och arbetsgivare inte överens om löner eller andra anställningsvillkor, är det upp till statliga Medlingsinstitutet att hjälpa till och sy ihop en överenskommelse.
Institutet har fyra medlare som ansvarar för olika områden. Regeringen har gett Medlingsinstitutet uppdraget att se till att hela arbetsmarknaden respekterar industrins löneledande roll och håller sig inom ramarna för vad den konkurrensutsatta sektorn klarar av. Syftet är att få en fungerande lönebildning.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Hej, jag heter Furhat. Vad heter du?

ENTREPRENÖR 33-åringe Samer Al Moubayed tackade nej till ett välbetalt jobb på Disney för att bygga sociala robotar. Tillsammans med kollegor från Kungliga tekniska högskolan, KTH, har han startat företaget Furhat Robotics, som bygger på revolutionerande tal- och animationsteknik. Redan från start har intresset från marknaden varit stort.
NYHET Publicerad:

Trotjänare stoppas av handläggningstider

ARBETSKRAFTSINVANDRING Migrationsverket rekommenderade lantbrukaren Leif Zetterberg att ansöka om säsongstillstånd för trotjänaren Oleg Bondarenko. Han skulle få besked efter ett par månader. Ett halvår senare har myndigheten fortfarande inte hört av sig. "Oleg gör en stor insats för oss på sommaren", säger han.
NYHET Publicerad:

Kaos på Migrationsverket lamslår företag

ARBETSKRAFTSINVANDRING En rad företag i olika branscher är just nu i akut behov av utomeuropeisk arbetskraft. Men det finns en rejäl bromskloss, Migrationsverkets långa handläggningstider. Schalins ringar är i akut behov av thailändska juvelfattare, men i år riskerar högsäsongen vara över innan arbetstillstånden är klara.
NYHET Publicerad:

Privata museer hotas av rödgrön reform

KONKURRENS Sedan regeringen införde gratis inträde på statliga museer har Spritmuseet tappat omkring 30 procent av sina besökare på bara några månader. ”Förutsättningarna har ändrats drastiskt för oss”, säger Ingrid Leffler, museichef på Spritmuseum i Stockholm.
NYHET Publicerad:

Nu avgörs VM i entreprenörskap

TÄVLING Vd:n för Netonnet Group, Fabian Bengtsson, korades i vintras till Sveriges bästa entreprenör. Nu är han på plats i Monte Carlo för att slåss om världsmästartiteln. ”Det finns 50 lika värdiga vinnare, men det är klart att jag har tävlingsinstinkt i mig, det vore roligt att vinna”, säger han. 
NYHET Publicerad:

Tävlingen Entrepreneur of the year vill locka fler kvinnor

TÄVLING I veckan koras årets främsta entreprenör i Monte Carlo, men det är redan nu dags att nominera kandidater inför nästa år. Revisions- och rådgivningsföretaget EY, som arrangerar mästerskapet, söker med ljus och lykta efter fler kvinnliga företagare. ”Vi är inte nöjda med antalet kvinnliga entreprenörer som deltar i vår utmärkelse och vårt mål för 2016 är att minst 30 procent är kvinnor”, säger Carlos Esterling, partner på EY.
NYHET Publicerad:

Granskning: Landstingets agerande drev henne i konkurs

ENTREPRENÖR GRANSKAR När ett patienthotell till en strålningsbehandlingsklinik i Uppsala slog upp portarna hade företagaren Charlotte Säfström stora planer. Men från dag ett blev hon motarbetad av landstingen som står bakom projektet. Till slut drevs hon i konkurs. Än idag är det inte klart vad som ska hända med hotellet, som kostar skattebetalarna miljontals kronor. Läs hela historien om Landstingsskandalen i Uppsala.
NYHET Publicerad:

Stilsäker vd redo för affärer

I PRAKTIKEN Rätt klädd för jobbet är viktigt för Maud Spencer. Det gör henne till en tydlig chef och visar att hon leder ett internationell framgångsrikt företag. ”Jag är så pass gammal att jag klär mig som jag vill”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Svensk doftdoldis med potential

JAG VAR DÄR... Polygiene i Malmö tänker bli nästan lika känt som sina kunder Adidas, Patagonia och Converse. Målet för vd Christian von Uthmann är att ” utvecklas till ännu en ny svensk världssuccé”. Vad de gör? De eliminerar otrevliga dofter i textilier, plast och skum, med silversalt.
NYHET Publicerad:

Exportföretag ska byta länder med varandra

HALLÅ DÄR... Björn Tielman, vd för formtillverkaren Tielman, som har startat ett exportnätverk, Exporum i Östergötland. Företag i regionen ska påbörja ett samarbete för att ta del av varandras kunskaper och idéer.
NYHET Publicerad:

Rekordstort intresse för life science

INNOVATION Intresset för svenska bolag inom medicin- och biotekniksektorn, ofta kallat life science, ökar kraftigt. Det märks inte minst på antalet marknadsnoteringar och börsintroduktioner, som förra året var rekordmånga. Investerarna lockas av chanserna till hög avkastning och entreprenörerna av möjligheterna att se sin idé utvecklas till en bärkraftig produkt.
NYHET Publicerad:

Tekniksnille med blick för affärer

ENTREPRENÖR När John Elvesjö av en slump upptäckte att han kunde styra datorn med sina ögon förstod han direkt potentialen. Tillsammans med två vänner drog han igång framgångssagan Tobii. I dag, 15 år senare, är bolaget börsnoterat och värderas till miljardbelopp.
NYHET Publicerad:

Viktigaste nyheterna i vårbudgeten

POLITIK I vårbudgeten ingick ett antal förslag som på olika sätt påverkar företagare. Vi listar de viktigaste förslagen som ingick eller presenterades i samband med vårbudgeten.
NYHET Publicerad:

Så fungerar EU:s nya varumärkesförordning

HALLÅ DÄR Christopher Büller, advokat och specialist inom varumärkesrätt på advokatbyrån DLA Piper, som har svar på vad EU:s nya varumärkesförordning innebär.
NYHET Publicerad:

Hon bygger en butikskedja för grön shopping

ENTREPRENÖR I Västervik ligger secondhandbutiken Busfrö nytt och bytt, som på kort tid blivit en succé. Nu är grundaren Stina Qubti redo att frälsa fler städer med sitt gröna shoppingkoncept. Hon är i full färd med att bygga upp Sveriges första privata franchisekedja av secondhandbutiker.
NYHET Publicerad:

Äventyrsman lyfter vvs till nya höjder

NYKLÄCKT Han kom till Sverige av en slump och stannade när det blev inbördeskrig i Elfenbenskusten. Tio år senare är Penikandjomon Kone en uppskattad arbetsgivare och vvs-företagare i Avesta med siktet inställt på att höja vvs-standarden i sitt gamla hemland.
NYHET Publicerad:

“Inte alldeles enkelt att återta en verksamhet”

VÄLFÄRD Den våg av återkommunaliseringar som slog in över landet efter valet 2014 mattas nu av. ”En del av förklaringen ligger i att det är rätt krångligt att ta tillbaka privata verksamheter samtidigt som det finns ett stort stöd ute i kommunerna för privata aktörer”, säger Sabina Joyau näringspolitiskexpert på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Fredrik Paulún: "Jag har gjort en massa tokigheter"

10 FRÅGOR Näringslära var alltid det självklara valet för Fredrik Paulún och idag ser vi hans produkter på var och varannan hylla i mataffärerna. Trots den starka passionen för företaget, finns hans sanna lycka hos familjen. ”Min familj betyder allt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Upphandlingar i välfärden vänder uppåt

VÄLFÄRD En hård politisk debatt ledde till rekordfå upphandlingar inom välfärden under många år. Men nu har det vänt och utbudet ökar stort igen. ”Kommunerna vet att de privata alternativen behövs. Äntligen är marknaden igång, det är bättre nu än på flera år”, säger Sara Wilhelmsson, anbudschef på Ambea.
NYHET Publicerad:

Smarriga småkryp med skådespelartalang

BILDEN Det började med en ödla som ville ha insekter till middag. Nu föder Hans och Elisabet Visser upp småkryp som är eftertraktade av såväl djurägare och forskare som filmindustrin.