Avtalsillis2

Avtalslabyrinten. Det finns många fallgropar i förhandlingarna om nya löner innan ett avtal är undertecknat.

NYHET Publicerad

Löneförhandlingar med fallgropar

AVTALSRÖRELSEN 2016 års förhandlingar om nya kollektivavtal för tre miljoner anställda går in i ett skarpt läge efter nyår. Tidningen Entreprenör har talat med ett antal nyckelpersoner hos både fack och arbetsgivare för att ta reda på hur förberedelserna ser ut, vad som krävs av en bra förhandlare och vilka frågor som toppar kravlistorna.

Anders Weihe

"Min styrka som förhandlare är att jag är analytisk. På så sätt är det lättare att förutse hur motparten tänker och agerar, vilket är bra när man förklarar sin egen ståndpunkt," säger Teknikföretagens chefsjurist Anders Weihe.

Anna Nordin

"Motparten säger att jag en envis förhandlare som biter sig fast vid viktiga frågor. Det gäller att vara medveten om konsekvenserna av de avtal vi träffar," säger Anna Nordin, Livsmedelsföretagens förhandlingschef.

Veli-Pekka Säikkälä

"Osäkerheten i ekonomin gör att jag ser en kort avtalsperiod framför mig, säger Veli-Pekka Säikkälä," IF Metalls avtalssekreterare.

Solidariteten höll inte. LO:s 14 förbund kunde inte komma överens om gemensamma krav gentemot arbetsgivarna. Nu får varje förbund förhandla för sig. Samtidigt står arbetsgivarna fast vid att Industriavtalet ska sätta märket för övriga avtal. Det övergripande målet för arbetsgivarna är att bevara svenska företags konkurrenskraft. Därmed är förutsättningarna för en lugn avtalsrörelse, med målet nya kollektivavtal och arbetsfred, långt ifrån idealiska.

Den 21 december möts industrins förhandlare och utväxlar yrkanden och då dra avtalsrörelsen igång på allvar. Insikten om att för höga löneökningar leder till fallande sysselsättning och stigande arbetslöshet är dock djup hos både fack och arbetsgivare inom industrin.

– Det kan bli stökigt. Dels för att modellen för lönebildning med en industrinorm ifrågasätts, dels på grund av att låginflationsekonomin och diskussionen om Riksbankens inflationsmål spårat ur, säger Anders Weihe, chefsjurist på Teknikföretagen.

Han konstaterar att flera hundra avtal ligger utanför industrinormen. När lönenivån är bestämd, som andra förbund har att rätta sig efter, så blir det psykologiskt påfrestande.

– Viljan att revoltera är stark från vissa fack, säger Anders Weihe.

Även Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, är orolig. Om alla går ut och förhandlar, var och en för sig, då är risken stor att det blir kaos, anser han.

– Det gäller att hålla ihop, inte släppa igenom löneökningar över industrinormen som leder till att avtalsrörelsen spårar ur.

Men långt tidigare har parterna byggt upp ett starkt förhandlingsmandat i de egna leden. Möten har pågått ända sedan tidig vår.

– Första träffen kallas julafton, då får våra medlemsföretag önska sig vad de vill. Senare prioriterar vi vilka förändringar som måste göras i kollektivavtalet, säger Anna Nordin, förhandlingschef på Livsmedelsföretagen.

Hon betonar att utan en ordentlig förankringsprocess går man som förhandlare inte in med självförtroende och kreativitet i avtalsförhandlingarna. En bra dialog med företagen bygger ett starkt mandat. Är det oordning i de egna leden så vet förhandlarna inte vad man kan och får göra.

Även IF Metall har en lång förberedelsefas. Samtidigt som ett par tusen medlemmar får säga sitt, så pågår många avdelningsmöten och diskussioner med LO centralt.

– Vi pratar ihop oss, funderar över hur kraven ska se ut och vi träffar även våra motparter. Det är en möjlighet att känna på varandra, se var vi står i olika frågor, säger Veli-Pekka Säikäälä.

De skarpa förhandlingarna inleds först efter helgdagarna, en bit in i januari. Den första månaden eller kanske till och med två månader in på det nya året är det sannolikt relativt tyst om och kring samtalen. Inom industrin finns ett förhandlingsavtal som tidsmässigt styr hur fack och arbetsgivare agerar. Det nya avtalet ska vara klart när det gamla löper ut den 31 mars och förhandlingarna ska starta tre månader tidigare.

– Inledningsvis träffas vi varannan vecka, därefter varje vecka och mot slutet varje dag. Förhandlingarna sker på flera plan, dels i själva förhandlingsrummet, dels i diskussioner med förhandlingsdelegationerna som tar ställning till hur ett bud ska besvaras, säger Anna Nordin.

Enligt Anders Weihe så är det skillnad på att förhandla idag jämfört med för 15 år sedan. Då var parterna väl medvetna om att en felaktig lönebildning var en av huvudorsakerna till den svenska 90-talskrisen. Det innebar att fack och arbetsgivare var överens om att villkor och löner måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till omvärlden. Insikten fanns att offentlig sektor är skattefinansierad och får sin näring och resurser från exportsektorn, enligt Weihe.

– Idag har den vetskapen naggats i kanten. Följden är att man från fackligt håll tappat förståelsen för att kostnadskontroll är avgörande och lyfter fram mindre grundläggande frågor istället.

En annan skillnad, enligt Weihe, är att arbetsgivarna numera framställer krav på förändringar av allmänna villkor för att få en effektivare affärsverksamhet. Förr gick avtalsrörelsen ut på att försvara sig. Facket såg varje förhandling som en möjlighet att flytta fram positionerna, ge medlemmarna lite bättre villkor, medan arbetsgivarna betalade notan.

– Att inse att tillgång till teknik, kunskap och kompetent arbetskraft finns i princip överallt i världen och att våra arbetskostnader inte kan vara högre än i utländska anläggningar är en smärtsam omställning för facken, säger han.

Till skillnad från politiken är behovet att komma överens av stor vikt i en avtalsrörelse. Utgångspunkten är att olika intressen försöker maximera vinsten och minimera förlusten. Grundläggande är också att parter som i ett kort perspektiv står långt ifrån varandra kan ha ett gemensamt långsiktigt intresse.

Trots olika utgångspunkter präglas andan vid förhandlingsbordet av samförstånd och problemlösning. Det säkerställer gemensamma intressen. Konflikter ogillas, vilket skadar såväl företagens som arbetstagarnas intressen. Förhandlare måste lära sig att bygga förtroendefulla relationer, lyssna, försöka förstå motpartens argument, ha förmågan att hitta kompromisser i svåra frågor och visa diplomatisk fingerfärdighet, vittnar både arbetsgivar- och fackrepresentanter om.

Taktiken varierar dock. I en fråga går parterna varandra tillmötes; om jag gör det här, så gör du det där. I en annan fråga gäller det att ”mjölka”, att hålla fast vid ett krav i slutet av en förhandling.

– Men rena överraskningar är sällsynt och föga framgångsrikt på branschnivå. Förhandlingar handlar om att bygga förtroende. Att försöka luras tjänar inget till. Det är inte heller en framgångsrik förhandlingsstrategi att försöka vara snäll och tro att det beteendet ska göra att motparten vill bjuda på gentjänster, säger Anders Weihe.

Han anser att en skicklig förhandlare tydligt formulerar vad han eller hon vill uppnå och förklarar varför, inte låser sig vid att kraven ska uppnås på ett speciellt sätt utan inser att ett intresse kan tillgodoses på flera sätt och deltar i att ta fram olika lösningar.

– En mindre driven förhandlare låser sig ofta vid principlösningar och hamnar i en prestigekamp där lösningen är viktigare än de intressen man företräder. Tyvärr är det inte ovanligt.

Veli-Pekka Säikäälä, med stor rutin från förhandlingsrummen, listar ärlighet som viktigaste egenskapen. Att försöka finta motståndaren är inget som han heller rekommenderar eftersom parterna träffas vid upprepade tillfällen.

– Det finns inga förhandlingsknep, inget förhandlingsspel. Jag berättar hur mitt förslag ser ut och sedan är jag beredd att lyssna på vilka andra propåer som finns. Det gäller att visa ömsesidig respekt och förstå varandras roller. Alla förhandlare funderar dock på hur landningsbanan ser ut.

Alla talar också om värdet av tyst diplomati, privata samtal utanför offentligheten, där parterna kan utan rädsla kan pröva olika idéer utan känna sig bundna av en viss lösning.

– Mycket händer mellan möten, på tu man hand, under en kaffepaus. I ett förhandlingsrum kan det vara sex-sju personer, då kan det vara svårt att var öppen och tala klarspråk, säger Anna Nordin.

Att förhandlingar drar ut på tiden har sina nackdelar. Bryts en överläggning, och återupptas ett par dagar senare, så är man inte kvar vid den punkt där man slutade. Om parterna känner att de är på väg att komma fram till en lösning, då fortsätter förhandlingarna tills man är klar.

Parterna tecknar en överenskommelse om de tjänar på det, men det finns tillfällen när det kostar för mycket att bli eniga. Står parterna för lång ifrån varandra är det ingen idé att fortsätta förhandla. Då gäller det att tänka utanför boxen, stoppa in en ny faktor, skära frågan på en annan ledd, enligt Anna Nordin.

– Det kan vara en extern referens, hur det fungerar i en annan bransch eller att frågan ska lösas på lokal nivå hos företagen, förklarar hon.

– Säger motparten nej gäller det att undersöka om det beror på missuppfattningar eller felaktiga resonemang. Är läget fortfarande låst, bollas frågan tillbaka till den egna delegationen för nya diskussioner. Men att sitta och tjata leder ingen vart. Det är i det läget det gäller att hitta andra sätt att uppnå det intresse som måste tillgodoses, tillägger Anders Weihe.

Veli-Pekka Säikääläs lösning är att vara tydlig och påtala att frågan måste lösas under avtalsrörelsen.

– Helst på ett sätt som gör att motparten har möjlighet att påverka utgången.

Erfarenhet från domstolar har lärt Anna Nordin och Anders Weihe vikten av att argumentera för olika utfall på ett sådant sätt att motparten kan använda sig av vissa argument i diskussioner med den egna delegationen.

– Man lär sig att världen inte är svart eller vit, perspektiven varierar. Motparten tar fram aspekter som jag själv inte har tänkt på, säger Anna Nordin.

Mardrömsmotståndaren är den som målar in sig i ett hörn och sedan försöker slingra sig ur situationen utan att tappa ansiktet, förklarar Anders Weihe. Liknande tankar har Veli-Pekka Säikäälä som menar att sämsta motparten är svajig, inte går att lita på och backar om en uppgörelse.

– Det är bättre att ha en tuff motståndare som man vet var man har.

Trion tar också udden av vrångbilder om förhandlingskulturen. Löner och andra arbetsvillkor på arbetsmarknaden är alldeles för allvarliga saker för att lösa på nätterna. Maratonsittningar i dygn efter dygn, mest väntan och många långa nätter är nu för tiden mer undantag än regel vid avtalsförhandlingar.

Och att det skulle vara en machovärld, där fackpampar och direktörer gör upp på krogen, med åsikten att kvinnor inte kan förhandla, är förlegad. Idag tar kvinnor plats vid förhandlingsbordet.

– Det är inga problem att vara kvinna. Allt har fungerat bra under alla år, säger Anna Nordin,

Anders Weihe har deltagit i sju avtalsrörelser sedan 1998.

– Kom ihåg att förhandlingarna pågår under flera månader, så det gäller att hålla igång och vara skärpt. Dessutom har min arbetsgivare alltid varit tydlig med att det ska gå att kombinera jobb och att vara småbarnsförälder, säger han.

För arbetsgivarna handlar vinterns avtalsförhandlingar främst om lönenivån, mindre om fördelningsfrågor. På frågan vad som viktigast i avtalsrörelsen svarar Anna Nordin snabbt och rappt, likt ett mantra:

– Nivån, nivån, nivån. Vi är under press från medlemsföretagen att se till att löneökningarna inte blir för höga. Samtidigt måste företagen kunna producera när det behövs, så arbetstider och anställningsformer är också centrala frågor.

Anders Weihe bedömer att kostnaderna för svensk industri är på tok för höga i jämförelse med omvärlden. Reallöneökningar är inte hållbart om det inte samtidigt sker förbättringar av produktiviteten.

Han noterar att industrifackets lönebud på 2,8 procent i november inte ligger inte i linje med parternas gemensamma utvärdering av förra avtalsrörelsen. Då var parterna överens om att svensk industri hade förlorat konkurrenskraft.

– Min uppfattning är att den fackliga sidan är väl medveten om att reallöneökningar inte är hållbart utan produktivitetsförbättringar. Men de inhemska facken accepterar inte normeringen om den hamnar för lågt. Här finns en klyfta, säger han.

2016 stort förhandlings år

Det finns 685 kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. År 2016 ska fack och arbetsgivare försöka enas om innehållet i närmare 500 avtal. Löner och anställningsvillkor ska omförhandlas för runt tre miljoner anställda.

Olika avtal går ut under hela nästa år. Här är ett axplock:

31 januari
2 500 arbetstagare berörs av ett nytt avtal mellan Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sjöbefälsföreningen.

29 februari
Två avtal som berör 6 500 ombordanställda löper ut. Sjöfartens Arbetsgivareförbund förhandlar med Seko.

31 mars
Det är trångt i portgången. Planen är att industrin går i bräschen och sätter ”märket”. I privata sektorn omfattas till exempel byggbranschen och tjänstemän inom it- och telekomsektorn.

30 april
Det största är tjänstemannaavtalet för handeln, hotell- och restaurang löper ut.

31 maj
Avtal för 78 500 anställda löper ut. Bland annat förhandlar Almega Tjänsteföretagen och Seko. Visita och Unionen förhandlar om ett nytt tjänstemannaavtal.

31 juli
41 000 anställda berörs av ett nytt avtal inom hälsa, vård och övrig omsorg.

30 september
34 avtal för sammanlagt 183 000 anställda går ut, bland annat bussbranschavtalet och skärgårdstrafiken.

30 november
Avtal för 34 000 anställda går ut, bland annat Vårdföretagarnas avtal med Kommunal om vård- och omsorgsföretag.

Så fungerar den svenska modellen

Sett ur ett internationellt perspektiv är Sverige en avvikare när det gäller regelverken på arbetsmarknaden. Här gäller vad som brukar kallas ”den svenska modellen”, som går ut på att villkoren på arbetsmarknaden förhandlas fram mellan fack och arbetsgivare samtidigt som staten håller fingrarna borta. Det gäller inte bara löner, utan även arbetstider och en rad andra regler. I andra länder är statlig inblandning vanligt genom exempelvis lagstiftning om minimilöner.
Kollektivavtalen är navet i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Cirka 90 procent av alla svenska löntagare omfattas av kollektivavtal. Konflikträtten är mer utbredd i många andra länder. En vanlig beskrivning är att arbetsgivarna köper arbetsfred genom att komma överens med facket om innehållet i avtalen. När de löper ut är det fritt fram att ta till stridsåtgärder.
Den svenska modellen bygger också på att parterna har en hög organisationsgrad. Det ger avtalen legitimitet. Högst är det på arbetsgivarsidan. 85 procent av alla anställda jobbar i företag eller myndigheter som är anslutna till en arbetsgivarorganisation. På den fackliga sidan har andelen anställda som är fackligt anslutna sjunkit under senare år på grund av ett ras i medlemsantalet. 2014 var 70 procent av alla anställda medlemmar i en fackförening.

Industriavtalet visar vägen

Natten till den 18 mars 1997 gjorde fack och arbetsgivare inom industrin upp om ett samarbetsavtal. Det ledde till ett trendbrott i lönebildningen och har förändrat avtalsrörelserna. Tiden för Industriavtalet var stökig och lönebildningen hade spårat ur. Konflikter var vanliga under 1970- och 1980-talen. Avtalen gav stora nominella lönelyft men de förvandlades till luft i lönekuverten på grund av den höga inflationen. Svensk industris konkurrenskraft sjönk.
Efter det att Industriavtalet infördes har reallönerna oavbrutet ökat och industrins kostnadsökningar legat på en högre nivå än övriga Europa. En huvudpoäng med Industriavtalet är förhandlingsreglerna. Avtalskraven ska presenteras tre månader innan avtalen går ut. Syftet är att nya avtal ska vara klara innan de gamla löper ut och fredsplikten upphör.
Överenskommelser sker mellan så gott som alla arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv och fackliga motparter som bland annat IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Utgångspunkten är att den konkurrensutsatta exportindustrin ska vara löneledande. Industrins överenskommelser är sedan vägledande för nivån för andra kollektivavtal på arbetsmarknaden. Man brukar säga att Industriavtalet sätter märket.

Medlingsinstitutet kliver in vid låst läge

Blir fack och arbetsgivare inte överens om löner eller andra anställningsvillkor, är det upp till statliga Medlingsinstitutet att hjälpa till och sy ihop en överenskommelse.
Institutet har fyra medlare som ansvarar för olika områden. Regeringen har gett Medlingsinstitutet uppdraget att se till att hela arbetsmarknaden respekterar industrins löneledande roll och håller sig inom ramarna för vad den konkurrensutsatta sektorn klarar av. Syftet är att få en fungerande lönebildning.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Inget handelsavtal med Obama

FRIHANDEL EU:s handelsministrar ger klartecken till frihandelsavtal med Kanada men motståndet mot TTIP växer. Och nu ger man officiellt upp hoppet om ett avtal under Obamas tid som president.
NYHET Publicerad:

Succéinnovation för hundar ledde till patenttvist

SNILLEBLIXTARNA, DEL 2 Nina Ottossons innovationer för hundar blev en global succé, men ledde också till att många kopierade hennes produkter. Som innovativ småföretagare är noggrannhet i patentprocesserna och en rejäl dos tålamod avgörande. ”Det märkliga är att det är upp till mig att bevisa att andra har kopierat mig, inte tvärtom”, säger hon. I den andra delen av Entreprenörs artikelserie ”Snilleblixtarna” handlar om hur man skyddar sin idé.
NYHET Publicerad:

Liten klättring uppåt för Eda

FÖRETAGSKLIMAT Tidningen Entreprenör har följt värmländska Edas arbete med att ta sig från botten av Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet i landets kommuner. Resultatet blev en liten uppryckning.
NYHET Publicerad:

Rekordlyft för Vännäs

FÖRETAGSKLIMAT Vännäs är den kommun som klättrar snabbast i Svenskt Näringslivs rankning över företagsklimatet i landets kommuner. Kommunföreträdare och företagare ser en ökad dialog som främsta framgångsfaktorn. "Viljan att lyssna och att försöka vara en bra kommun har verkligen ökat", säger åkeriägaren Stefan Johansson.
NYHET Publicerad:

Kärleken till kakao driver företaget vidare

VAD HÄNDE SEN Den lilla chokladfabriken i Umeå drivs med hjälp av äkta råvaror och en aldrig sinande kärlek till kakao. Trots ökande efterfrågan håller Jenny Berg igen på produktionstakten. Tillverkningen av chokladkakor är bara en del i ambitionen på att göra världen lite bättre.
NYHET Publicerad:

Avskalat koncept banade väg ut på digital världsmarknad

I PRAKTIKEN När SmartSign bildades 1998 tillverkade de skärmar för digital skyltning. Men den stora framgången kom efter att de vågat renodla sitt koncept och endast sälja programvaran. ”Vi har ökat omsättningen rejält och kommer att fortsätta öka framöver”, spår försäljningschefen Dan Arrias.
NYHET Publicerad:

Fria tyglar ger extra skjuts till egen startup

I PRAKTIKEN När Lundalogik inte fick säljverktyget LIME Go att fungera som de ville drog de igång en start-up. ”Eftersom tjänsten skilde sig så mycket från våra andra produkter och arbetssätt satte vi ihop en självständig enhet med siktet på att göra business på nya sätt, säger Lars Andersson ansvarig för LIME Go.
NYHET Publicerad:

Douglas Roos: "Jag kommer aldrig sluta jobba. Det gör man inte som entreprenör."

TIO FRÅGOR Efter att ha sålt av sin del av Ladbrokes Norden, hade Douglas Roos kunnat leva ett tillbakalutat liv i bekvämlighet. Men det lockas han inte av överhuvudtaget. För honom är företagandet ett livselixir.
NYHET Publicerad:

Andreas Vurals färgglada lurar lockar världsartister

ENTREPRENÖR Justin Bieber har flashat sina på Instagram, Kendall Jenner har inspirerat 55 miljoner följare att bära dem och Zara Larsson har bloggat om sina exemplar. Happy Plugs färgglada lurar säljs idag både hos Colette i Paris och Harrods i London. Men företagets resa började så långt från glamouren det går att komma, i härjedalska Sveg.
NYHET Publicerad:

”Granska din idé med andras ögon”

SNILLEBLIXTARNA, DEL 1 En idé, hur mycket du än brinner för den, kan bara utvecklas till en innovation om någon faktiskt är villig att betala för den eller använda den. Det säger Eva Swede, expert på affärs- och innovationsprocesser. Hon uppmanar därför alla idésprutor att noggrant analysera sin egen idé.
NYHET Publicerad:

Petra Wadströms strålande idé

SNILLEBLIXTARNA, DEL 1 ”Jag kan inte se ett problem utan att försöka lösa det. Jag vill skapa lösningar som är till nytta för människor”. Det säger Petra Wadström, uppfinnare av Solvatten och en av Sveriges mest prisade innovatörer. Hon är först ut i Entreprenörs nya artikelserie ”Snilleblixtarna”, där vi genom olika uppfinnares historier får följa innovationsprocessen från idé till färdig produkt. I del ett fokuserar vi på idén.
NYHET Publicerad:

"Våga tacka nej till uppdrag"

GÄSTKRÖNIKA Som nyföretagare får man ofta förfrågningar från uppdragsgivare som inte tillhör den kundkrets man tänkt sig. Det är svårt att veta hur man ska agera när man behöver få in pengar, men samtidigt måste bygga sitt varumärke. Men det är viktigt att våga tacka nej, skriver affärsrådgivaren och bloggaren Klara-Maria Mach.
NYHET Publicerad:

Unga sociala medier-proffs vann stort i EM

UNG FÖRETAGSAMHET EM i ung Företagsamhet avgjordes nyligen i Luzern, Schweiz. Där tog fem elever från Leksands gymnasium, med sitt företag Update UF, hem det prestigefulla priset Client focus award. Tävlingen har gett blodad tand. ”Jag vill absolut fortsätta med företagande, det är jättekul”, säger Stephanie Schwabe, produktutvecklare.
NYHET Publicerad:

En låda kommer lastad

DIGITAL HANDEL Tvål, hundleksaker, japanskt godis, parfym eller nyttigheter för ungkarlar. Idag kan du köpa nästan allt du kan tänka dig via prenumerationstjänster på nätet. Och trenden ökar. Nu köper även företag prenumerationstjänster på internet för att öka trivseln på arbetsplatsen.
NYHET Publicerad:

Lalle Johnson: ”Jag vill inte vara som alla andra”

TIO FRÅGOR Efter 32 år som stylist bestämde Lalle Johnson sig för att skapa en kollektion med handsydda kläder han själv ville bära. ”Jag har använt mina kunskaper för att skapa något unikt”.
NYHET Publicerad:

Obemannad matbutik landsbygdens räddning

NYKLÄCKT När Robert Ilijason tappade den sista burken barnmat sent på kvällen kom han på sin affärsidé: en mataffär som är öppen dygnet runt, och som dessutom är obemannad. Nu ser han sitt koncept som en räddning på landsbygdens avfolkning och serviceproblem.
NYHET Publicerad:

Hej, jag heter Furhat. Vad heter du?

ENTREPRENÖR 33-åringe Samer Al Moubayed tackade nej till ett välbetalt jobb på Disney för att bygga sociala robotar. Tillsammans med kollegor från Kungliga tekniska högskolan, KTH, har han startat företaget Furhat Robotics, som bygger på revolutionerande tal- och animationsteknik. Redan från start har intresset från marknaden varit stort.
NYHET Publicerad:

Icahandlarens kamp mot utanförskapet

ENTREPRENÖR På Ica Maxi i Södertälje driver Jonas Berg ett storskaligt integrationsprojekt. Hundratals lärlingar och praktikanter har kommit till hans butik, många med utländsk bakgrund, för att senare få anställning eller slussas vidare i samhället.
NYHET Publicerad:

Trotjänare stoppas av handläggningstider

ARBETSKRAFTSINVANDRING Migrationsverket rekommenderade lantbrukaren Leif Zetterberg att ansöka om säsongstillstånd för trotjänaren Oleg Bondarenko. Han skulle få besked efter ett par månader. Ett halvår senare har myndigheten fortfarande inte hört av sig. "Oleg gör en stor insats för oss på sommaren", säger han.
NYHET Publicerad:

Uppåt för svenskt entreprenörskap - tack vare kvinnorna

RAPPORT Förra året minskade entreprenörskapet i Sverige dramatiskt. Men nu vänder den negativa utvecklingen. Entreprenörskapet ökar och det är kvinnors företagande som står för hela ökningen. Det visar undersökningen Global Entrepreneurship Monitor, GEM.