Hösten är högtid för priser och tävlingar i entreprenörskap. När den nya säsongen drar igång ska nomineringar lämnas in, kommittéer tillsättas och till slut vinnare utses.
Idag finns det en uppsjö av tävlingar över hela landet, arrangerade av regioner, företag, organisationer och skolor.
En snabb googling på ”entreprenörstävling” ger 1540 träffar, ”entreprenörspris” resulterar i 1850 träffar. Exakt hur många priser och tävlingar som finns i Sverige idag är svårt att uppskatta, men det råder inget tvivel om att det har skett en klar ökning under de senaste 10-15 åren.
Tävlingarna och priserna har olika storlek och syften, men entreprenörskapet står i fokus. Det kan vara allt från lokala kommuntävlingar till revisionsbyrån Ernst & Youngs ”Entrepreneur of the Year” med ett femtiotal deltagande länder över hela världen.
Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning, Esbri, har sedan 1997 arbetat med att skapa mötesplatser och sprida forskning kring entreprenörskap. Vd:n Magnus Aronsson har varit med från starten och sett en utveckling med priser och tävlingar i entreprenörskap växa fram över hela landet. Han identifierar två anledningar till varför tävlingarna arrangeras.
– Den ena anledningen är att arrangörerna vill lyfta fram att entreprenörer är viktiga och att de spelar en avgörande roll. Den andra är att man vill lyfta fram den egna organisationen. Det är inget fel med det och det ena behöver inte utesluta det andra, men man kan ju hoppas att det är den första anledningen som är utgångspunkten, säger han.
Magnus Klofsten, professor i entreprenörskap vid Linköpings universitet, är delvis kritisk till utvecklingen. Han menar att det under de senaste åren gått inflation i vad gäller priser och tävlingar och att detta riskerar att urvattna hela konceptet. Att få ett pris skall ju vara ärofullt och ge inspiration till framtida gärningar, ett erkännande i stark konkurrens, menar han.
– Ju fler tävlingar som finns, desto lägre blir trovärdigheten. Det finns företag som ibland vinner tre eller fyra priser i en region, som ”Årets företag”, ”Årets rookie”, och ”Årets ledarskap”. Det är ungefär som om samma person skulle vinna tre eller fyra parallella Nobelpris. Ett resultat kan bli – vilket kanske i sig kan vara positivt – att gamla och etablerade tävlingar får högre status när fler nya tävlingar tillkommer.
– Sverige är inget stort land så när det finns många priser och tävlingar blir det problematiskt. Det blir allt svårare att hitta nya företag som verkligen förtjänar att vinna och dessutom överlappar många medlemmar i kommittéerna varandra. Det går inte att bortse från att det handlar om politik i sådana sammanhang.
I de banorna resonerar inte Magnus Aronsson på ESBRI, men medger att utvecklingen kan vara lite problematisk.
– Jag tror verkligen inte att det urvattnas, men det kan finnas en potentiell risk att det blir förvirrat för folk med alla priser och tävlingar. Men i det stora hela är mångfalden bra. Sedan är det upp till var och en att utmärka sig, det är ju en marknad det också. Konkurrensen gäller även för de som arrangerar tävlingar och delar ut priser. Må bästa pris vinna.
En nischad kategori tävlingar i entreprenörskap som har vuxit fram de senaste 20 åren är affärsplanstävlingar. Venture cup, European business plan of the year competition och Jon Brumley Texas Venture labs, den äldsta i genren, är alla exempel på tävlingar där entreprenörer ges möjlighet att presentera sina affärsplaner och därefter får respons av auktoriteter på området. Avslutningsvis utses en vinnare.
Tävlingstypen har inte bara vuxit i Sverige, globalt växer affärsplanstävlandet med 20 procent årligen. Konceptet kommer från början från USA, men ökningen sker främst i Europa och delar av Asien, menar Karl Maack, forskare vid Innovation och Entreprenörskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Han arbetar sedan två år tillbaka med en avhandling om just affärsplanstävlingar.
– Dessa tävlingar får ofta kritik för att bara fokusera på affärsplanen, men den stora fördelen är kanske inte främst tävlandet och dokumentet, utan de erfarenheter och kontakter deltagarna får i processerna som tillkommer. I affärsplanstävlingar exponeras entreprenörerna i en skyddad miljö, de kan bygga upp värdefulla nätverk, och de får råd och kritik från etablerade aktörer, säger Karl Maack.
Han har själv drivit kurser i samband med tävlingar och ser många förtjänster med konceptet.
– Det gynnar alla. För varje satsad krona i en tävling av det här slaget får samhället tillbaka minst fem till tio gånger så mycket över en femårsperiod. Det handlar om att de tävlande företagen växer, betalar skatt och sysselsätter människor.
– I USA är det vanligt med slutna tävlingar på högskolor, men jag tror att det är bättre med öppna tävlingar med större utbyte, så som Venture cup i Sverige. Det kan bli ett problem på längre sikt när man inte möter verkligheten, utan enbart tävlar internt på en skola exempelvis, säger Karl Maack.
Hur ser då framtiden för tävlandet ut?
Framöver kommer det att bli allt viktigare att arrangörer inte delar ut ett allmänt företagarpris, utan har en tydlig profil, och att de just förblir renodlade tävlingarna eller priser, hävdar Magnus Klofsten vid Linköpings universitet.
– Att enbart ha en tävling ses som lite smalt och inte så fint, verkar det som. Idag är det tydligt att många både vill ha en tävling och ett utbildningsprogram med seminarier och liknande. Det är frestande att göra mer än att tävla och alla strävar ju efter att utvecklas. Men när tävlingarna breddar sig så sysslar man saker som redan görs på högskolor, säger han.
Magnus Aronsson menar att tävlingarna gör att fokus från media och allmänheten enbart riktas mot framgångsrika företag. Det kan vara förenat med vissa risker, varnar han.
– Ofta sägs det att man lär sig mer av misslyckanden än av framgång, men det verkar inte ses på samma sätt när man talar om entreprenörer. Tävlingarna kan riskera att förstärka synen på framgång, där misslyckandet blir ett socialt stigma. Ofta tror man att det första företaget ska bli ens livsverk, men många stora företagare har flera misslyckanden bakom sig.
