NYHET Publicerad

Myter och fakta i välfärden - Därför är vinstdebatten så het

VÄLFÄRDSFÖRETAG "Privata vård- och omsorgsföretag levererar sämre kvalitet", "Friskolor dränerar skolan på pengar" och "De flesta välfärdsföretag ägs av skatteplanerande riskkapitalister". Påståendena om välfärdsföretagen är många och med mindre ett år kvar till riksdagsvalet rasar debatten kring vinst i välfärden. Entreprenör reder ut vad som är fakta och myt i debatten. Men först undersöker vi - varför har vi valfrihet och vinst i välfärden?

Dans på äldreboende.
Foto: Annette Friberg / SCANPIX
läkarbesök
Foto: JÖRGEN ULVSGÄRD
Äldreboende.
Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX

Före 1970 drevs apotek och stora delar av öppenvården i Sverige i privat regi. Men under 1970-talet genomförde den socialdemokratiska regeringen en kraftig expansion av den offentliga sektorn inom skola, vård och omsorg.

”Det är en ofantlig skillnad mellan barn och sopsäckar”, sa dåvarande statsminister Olof Palme när han på SAF-kongressen 1984 markerade att sophämtning möjligen kunde utföras i privat regi, men inte vård av barn. Välfärden skulle inte präglas av alternativ eller vinstintresse, enligt Palme. Han hade besökt företagsdrivna daghem i USA med dålig kvalitet som fått öknamnet ”Kentucky Fried Children”, en referens till en amerikansk snabbmatskedja. Statsministern varnade svenskarna för en liknande utveckling i det svenska folkhemmet.

– Det offentliga hade tagit över helt under slutet av 1970-talet och början på 1980-talet. Vi svenskar ser oss gärna som ett ”lagomfolk”, men det var ovanligt med en så dominerande offentlig sektor som Sverige hade på den tiden, säger Henrik Jordahl, docent på Institutet för Näringslivsforskning.

– Det var också i den verkligheten som vägen mot dagens valfrihet började. Svenskarna ville ha en förändring, fortsätter han.

Stödet för den offentliga sektorns dominans började kraftigt sjunka hos svenskarna. Missnöjet med en ineffektiv offentlig sektor tog sina första uttryck vid den borgerliga valsegern 1976, men det var först under det nästkommande decenniet som utvecklingen tog fart, enligt Karin Svanborg-Sjövall. Hon är ansvarig för välfärdsfrågor på Timbro och författare till ”Kentucky Fried Children – om den svenska valfriheten och dess fiender”.

– Missnöjet mot byråkratiseringen var stort bland svenskarna. Frågan väcktes om det är rimligt att staten ska styra så mycket i våra liv. Vad många än tror idag så var det inte tio nyliberaler på Timbro som låg bakom utvecklingen mot valfrihet och privata alternativ. Det var ett genuint folkligt missnöje som skapade grogrund för en diskussion om alternativa driftsformer, säger hon.

Maktutredningen 1990 noterade att många som kom i kontakt med den offentliga sektorn kände ”tyst vanmakt” och att ”områden som skola och sjukvård kännetecknas av brist på valalternativ”.

Under såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar genomfördes de följande åren en rad valfrihets reformer; kommunallagen ändrades så att privata företag kunde utföra äldreomsorg, företag tilläts att driva dagis med vinstsyfte, friskolereformen öppnade för konkurrens inom skolan och husläkarreformen innebar att invånarna kunde välja läkare. Regeringen Reinfeldt har under de senaste åren överfört ”skolpengsmodellen” i barnomsorg och hemtjänst, och vill införa Lagen om valfrihet, LOV, i alla Sveriges kommuner.

Idag är Sverige på många sätt ett annat land än det var på Palmes tid. Valfrihet i välfärden är väletablerat och välfärdsföretag konkurrerar med varandra och med det offentliga. Skiljelinjerna mellan de politiska partierna är emellertid fortfarande tydliga, om än i en något annorlunda form. Där stora delar av vänstern tidigare var helt emot alternativ i välfärden är debatten delvis en annan. Idag ligger fokus snarare på vad välfärdsföretag ska få göra med eventuell vinst, om de ska få behålla den över huvud taget, än huruvida valfrihet ska få förekomma.

– Anledningen till att politiker lyfter upp frågan är helt uppenbar. Vinst i välfärden slår an en ton hos många svenskar. Det är en fråga som berör, säger Anders Anell, professor i hälso- och sjukvårdens organisation och ekonomistyrning vid Lunds universitet.

Hans slutsats är att det fortfarande råder en brist på vetenskaplig kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn. För den som slår på tv-nyheterna eller läser en dagstidning är det svårt att veta vilken verklighetsbeskrivning som egentligen är korrekt. Utöver det ser debatten ofta olika ut beroende på om det är vård, skola eller omsorg diskuteras. Att myter florerar i välfärdsdebatten verkar dock de flesta experter vara överens om.

– Reformerna har måhända inte varit den mirakelmedicin som en del förespråkare trodde för tjugo år sedan men de har resulterat i andra utfall, säger Anders Anell.

Enligt honom fanns det på olika håll överdrivna förhoppningar om att reformerna skulle leda till fler innovationer inom sjukvården, men å andra sidan har reformerna lett till större tillgänglighet och fler alternativ.

Samtidigt betonar Anell att det är stora skillnader i hur utbredd konkurrensutsättningen är över landet. Stockholm står till exempel i en klass för sig.

– Debatten är väldigt förenklad. Politiker tenderar att koppla ihop en mängd frågor och negativa utvecklingstendenser med vinstfrågan. Jag såg till exempel häromdagen hur en politiker kopplade samman vinst i välfärden med glesbygdens urholkning. Problem på glesbygden är rimligen oberoende av konkurrensutsättning och liknande reformer. Det är olika frågor, säger han.

Men givetvis kan det vara effektivt för politiker att koppla samman alla negativa händelser och tendenser med konkurrensutsättning och vinst i välfärden om man inte gillar den utvecklingen.

Mitt i debatten står Carola Lemne, vd för den privata tandvård- och hälso- och sjukvårdskoncernen Praktikertjänst. Hennes uppfattning är att i det abstrakta är folk upprörda över vinster, men i det dagliga upplever hon att det inte är så. Ord och handling är två olika saker. Carola Lemne tror generellt att svenskarna har dålig koll på vad skattepengarna går till.

– Det finns en föreställning om att det är ett nollsummespel, att om någon går med vinst så måste någon annan förlora. Så ser inte verkligheten ut, båda kan vinna utan att någon förlorar. Om man frågar folk om de vill välja själva så vill de allra flesta det. Men välfärdsdebatten är känslostyrd och det gör att sakligheten får sig en törn, säger hon.

Förra året startades Välfärd Utan Vinster, ett nätverk med den uttalade principen att ”skola, vård och omsorg är gemensamma nyttigheter, inte handelsvaror eller varumärken”. En av grundarna, den tidigare socialdemokratiske riksdagsmannen Bengt Silfverstrand, är principiellt emot vinstuttag inom välfärdssektorn och baserar inte kritiken på de ”skandaler” som figurerat i media.

– Det finns en tillspetsning i debatten, från båda sidor. Visst förekommer det skandaler, men det sker både i verksamheter med privat regi som med offentlig regi. För mig handlar det om helhetsbilden, att skattepengar ska återinvesteras i verksamheten, säger Bengt Silfverstrand.

Han menar att det tidigare rådde en naiv syn kring vad valfrihetsreformerna skulle innebära hos politiker och att makthavarna hoppades på en uppsjö av ideella verksamheter men att det inte förutsåg de vinstdrivande aktörer som finns idag.

– Dagens system har ökat medborgarnas intresse för välfärden, säger Karin Svanborg-Sjövall å sin sida.

Situationen inom vård, skola och omsorg uppmärksammas mer 2013 än den gjorde 1984 för att svenskarna har större kunskap om välfärden nu än under eran av den offentliga sektorns dominans, enligt henne.

– Innan vi hade alternativ fanns det inget intresse för det. Man fick det som man fick, helt enkelt. Nu gör vi aktiva val inom välfärden och entreprenörer måste motivera varför de ska få bedriva en viss verksamhet. Det innebär genomlysning och transparens. Välfärdens kvalitet hamnar i fokus på ett helt annat sätt än tidigare och det är i grunden positivt, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Den ökande medvetenheten har samtidigt inneburit att misstag som sker uppmärksammas mer än tidigare.

– Folk blir oroliga och politiker kopplar felaktigt ihop det med att det finns vinstdrivande företag i välfärden. Jag hör inte journalister fråga kritikerna vad det skulle innebära att lägga ner alla dessa skolor och vårdverksamheter som hundratusentals svenskar själva valt.

Så ser alltså debatten ut 2013. Men åt vilket håll går pendeln?

Även om Bengt Silfverstrand från Välfärd Utan Vinst hoppas på en non profit-linje i välfärden tror han att det kan ta tid att ändra det nuvarande systemet. Hans analys är att socialdemokraterna tenderar att hantera vinster i välfärden på samma sätt som jobbskatteavdragen, partiet är kritiskt till det men vill inte ändra för mycket när det väl är på plats.

Oavsett valutgången nästa år kommer det att bli tuffare för entreprenörer i välfärdssektorn, spår Karin Svanborg-Sjövall.

– Om vänstern får makt kommer de att försöka dra tillbaka pendeln. Borgerligheten verkar inte veta vad de ska säga, vilket har bidragit till att ge vind till motståndarna i debatten. Om inte de borgerliga med trovärdighet kan förklara vitsen med vinsten, vem ska då göra det?

För att undvika förenklingar och lyfta fram fakta istället för myter startade förra året Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi på KTH och vd för Entreprenörskapsforum, tillsammans med tankesmedjorna FORES och Leading Health Care projektet Uppdrag Välfärd. Ambitionen är att föra en konstruktiv dialog och betona möjligheterna med välfärdssektorn, snarare än problemen.

– Det går inte att backa bandet, vi har vant oss vid att kunna välja vård och skola. Kanske skulle det gå att backa lite grann, men knappast hela vägen. Om något så visar forskningen att det privata är lika bra, och ofta bättre, än det offentliga. Debatten har hamnat snett och handlar ofta om vem som är utföraren istället för vad som åstadkoms, säger Pontus Braunerhjelm.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Svensk doftdoldis med potential

JAG VAR DÄR... Polygiene i Malmö tänker bli nästan lika känt som sina kunder Adidas, Patagonia och Converse. Målet för vd Christian von Uthmann är att ” utvecklas till ännu en ny svensk världssuccé”. Vad de gör? De eliminerar otrevliga dofter i textilier, plast och skum, med silversalt.
NYHET Publicerad:

Exportföretag ska byta länder med varandra

HALLÅ DÄR... Björn Tielman, vd för formtillverkaren Tielman, som har startat ett exportnätverk, Exporum i Östergötland. Företag i regionen ska påbörja ett samarbete för att ta del av varandras kunskaper och idéer.
NYHET Publicerad:

Rekordstort intresse för life science

INNOVATION Intresset för svenska bolag inom medicin- och biotekniksektorn, ofta kallat life science, ökar kraftigt. Det märks inte minst på antalet marknadsnoteringar och börsintroduktioner, som förra året var rekordmånga. Investerarna lockas av chanserna till hög avkastning och entreprenörerna av möjligheterna att se sin idé utvecklas till en bärkraftig produkt.
NYHET Publicerad:

Tekniksnille med blick för affärer

ENTREPRENÖR När John Elvesjö av en slump upptäckte att han kunde styra datorn med sina ögon förstod han direkt potentialen. Tillsammans med två vänner drog han igång framgångssagan Tobii. I dag, 15 år senare, är bolaget börsnoterat och värderas till miljardbelopp.
NYHET Publicerad:

Viktigaste nyheterna i vårbudgeten

POLITIK I vårbudgeten ingick ett antal förslag som på olika sätt påverkar företagare. Vi listar de viktigaste förslagen som ingick eller presenterades i samband med vårbudgeten.
NYHET Publicerad:

Företagsrekonstruktioner säkrar upp 6 000 jobb

KONKURS I princip hälften av alla bolag överlever en företagsrekonstruktion. Det visar siffror från kreditupplysningsföretaget Creditsafe.
NYHET Publicerad:

Hon bygger en butikskedja för grön shopping

ENTREPRENÖR I Västervik ligger secondhandbutiken Busfrö nytt och bytt, som på kort tid blivit en succé. Nu är grundaren Stina Qubti redo att frälsa fler städer med sitt gröna shoppingkoncept. Hon är i full färd med att bygga upp Sveriges första privata franchisekedja av secondhandbutiker.
NYHET Publicerad:

Äventyrsman lyfter vvs till nya höjder

NYKLÄCKT Han kom till Sverige av en slump och stannade när det blev inbördeskrig i Elfenbenskusten. Tio år senare är Penikandjomon Kone en uppskattad arbetsgivare och vvs-företagare i Avesta med siktet inställt på att höja vvs-standarden i sitt gamla hemland.
NYHET Publicerad:

Deras drönare ska rädda liv

NYKLÄCKT Inkonova började med att bygga supersnabba racingdrönare för hobbyentusiaster. Nu är siktet inställt på att använda drönarna för att rädda liv inom gruvindustrin.
NYHET Publicerad:

“Inte alldeles enkelt att återta en verksamhet”

VÄLFÄRD Den våg av återkommunaliseringar som slog in över landet efter valet 2014 mattas nu av. ”En del av förklaringen ligger i att det är rätt krångligt att ta tillbaka privata verksamheter samtidigt som det finns ett stort stöd ute i kommunerna för privata aktörer”, säger Sabina Joyau näringspolitiskexpert på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Fredrik Paulún: "Jag har gjort en massa tokigheter"

10 FRÅGOR Näringslära var alltid det självklara valet för Fredrik Paulún och idag ser vi hans produkter på var och varannan hylla i mataffärerna. Trots den starka passionen för företaget, finns hans sanna lycka hos familjen. ”Min familj betyder allt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Upphandlingar i välfärden vänder uppåt

VÄLFÄRD En hård politisk debatt ledde till rekordfå upphandlingar inom välfärden under många år. Men nu har det vänt och utbudet ökar stort igen. ”Kommunerna vet att de privata alternativen behövs. Äntligen är marknaden igång, det är bättre nu än på flera år”, säger Sara Wilhelmsson, anbudschef på Ambea.
NYHET Publicerad:

Smarriga småkryp med skådespelartalang

BILDEN Det började med en ödla som ville ha insekter till middag. Nu föder Hans och Elisabet Visser upp småkryp som är eftertraktade av såväl djurägare och forskare som filmindustrin.
NYHET Publicerad:

Får entreprenörer ha dålig självkänsla?

KRÖNIKA Entreprenörer ses ofta som förebilder i samhället eftersom de vågar tro på och göra verklighet av sina idéer. Baksidan är att få vill visa sin osäkerhet. Jag tränar varje dag på att mota bort mina hjärnspöken och jag är inte ensam, skriver affärsrådgivaren och bloggaren Klara-Maria Mach.
NYHET Publicerad:

Ny kraft i styrelserummet ger luft under vingarna

I PRAKTIKEN Att ta in en extern styrelseordförande var ingen självklarhet för grundarna av TriaTech. Men det visade sig vara helt rätt beslut. Resultatet kom snabbt i form av mer ordning och reda i verksamheten. ”Det har definitivt bidragit till att vår omsättning har ökat”, säger Mika Toivanen, vd på TriaTech.
NYHET Publicerad:

Ung vd vill behålla familjekänslan

LEDARSKAP Förra året tog hon över som vd i familjeföretaget och på bara ett år hon hunnit slå ihop två bolag i koncernen, öka lönsamheten med 400 procent och blivit utsedd till Årets Unga vd. Inte illa för en entreprenör som precis har fyllt 30 år. Möt Evelina Lindgren, vd på emballage- och logistikföretaget Apak.
NYHET Publicerad:

E-handelns Zlatan

ENTREPRENÖR I den lilla orten Morgongåva utanför Uppsala med 1 400 invånare finns ett av landets största e-handelscentrum. Tiotusentals paket med böcker och mediciner lämnar ortens företagspark varje dag för leverans till kunder runt om i landet. Pär Svärdson är entreprenören bakom succéföretagen Adlibris och Apotea, som växer med rekordfart.
NYHET Publicerad:

Med rent syrsmjöl i påsen

NYKLÄCKT Hon var en ”dålig” vegetarian som fick näringsbrist. Lösningen, ett mjöl gjort på syrsor, har nu blivit ett företag som ska få svenskarna att acceptera insekter som föda.
NYHET Publicerad:

Clara Lidström: ”Jag umgås nästan bara med företagare”

10 FRÅGOR När bloggen Underbara Clara växte sig större och större startade Clara Lidström motvilligt sitt företag. Men oviljan har växt till kärlek och nu kan hon inte tänka sig ett annat liv. Från sin gård på Västerbottens landsbygd rattar hon företaget och får samtidigt tid över till familjen.
NYHET Publicerad:

Krångligt att införa nya antikorruptionsregler

REGLER Från och med nästa år kommer omkring 2 000 svenska företag att behöva redovisa sina korruptionsrisker. Det nya EU- direktivet som implementeras i svensk lag i sommar innebär stora omställningar för många företag, något få vet om, enligt Linn Gustavsson, biträdande jurist på Advokatfirman Vinge.