NYHET Publicerad

Myter och fakta i välfärden - Därför är vinstdebatten så het

VÄLFÄRDSFÖRETAG "Privata vård- och omsorgsföretag levererar sämre kvalitet", "Friskolor dränerar skolan på pengar" och "De flesta välfärdsföretag ägs av skatteplanerande riskkapitalister". Påståendena om välfärdsföretagen är många och med mindre ett år kvar till riksdagsvalet rasar debatten kring vinst i välfärden. Entreprenör reder ut vad som är fakta och myt i debatten. Men först undersöker vi - varför har vi valfrihet och vinst i välfärden?

Dans på äldreboende.
Foto: Annette Friberg / SCANPIX
läkarbesök
Foto: JÖRGEN ULVSGÄRD
Äldreboende.
Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX

Före 1970 drevs apotek och stora delar av öppenvården i Sverige i privat regi. Men under 1970-talet genomförde den socialdemokratiska regeringen en kraftig expansion av den offentliga sektorn inom skola, vård och omsorg.

”Det är en ofantlig skillnad mellan barn och sopsäckar”, sa dåvarande statsminister Olof Palme när han på SAF-kongressen 1984 markerade att sophämtning möjligen kunde utföras i privat regi, men inte vård av barn. Välfärden skulle inte präglas av alternativ eller vinstintresse, enligt Palme. Han hade besökt företagsdrivna daghem i USA med dålig kvalitet som fått öknamnet ”Kentucky Fried Children”, en referens till en amerikansk snabbmatskedja. Statsministern varnade svenskarna för en liknande utveckling i det svenska folkhemmet.

– Det offentliga hade tagit över helt under slutet av 1970-talet och början på 1980-talet. Vi svenskar ser oss gärna som ett ”lagomfolk”, men det var ovanligt med en så dominerande offentlig sektor som Sverige hade på den tiden, säger Henrik Jordahl, docent på Institutet för Näringslivsforskning.

– Det var också i den verkligheten som vägen mot dagens valfrihet började. Svenskarna ville ha en förändring, fortsätter han.

Stödet för den offentliga sektorns dominans började kraftigt sjunka hos svenskarna. Missnöjet med en ineffektiv offentlig sektor tog sina första uttryck vid den borgerliga valsegern 1976, men det var först under det nästkommande decenniet som utvecklingen tog fart, enligt Karin Svanborg-Sjövall. Hon är ansvarig för välfärdsfrågor på Timbro och författare till ”Kentucky Fried Children – om den svenska valfriheten och dess fiender”.

– Missnöjet mot byråkratiseringen var stort bland svenskarna. Frågan väcktes om det är rimligt att staten ska styra så mycket i våra liv. Vad många än tror idag så var det inte tio nyliberaler på Timbro som låg bakom utvecklingen mot valfrihet och privata alternativ. Det var ett genuint folkligt missnöje som skapade grogrund för en diskussion om alternativa driftsformer, säger hon.

Maktutredningen 1990 noterade att många som kom i kontakt med den offentliga sektorn kände ”tyst vanmakt” och att ”områden som skola och sjukvård kännetecknas av brist på valalternativ”.

Under såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar genomfördes de följande åren en rad valfrihets reformer; kommunallagen ändrades så att privata företag kunde utföra äldreomsorg, företag tilläts att driva dagis med vinstsyfte, friskolereformen öppnade för konkurrens inom skolan och husläkarreformen innebar att invånarna kunde välja läkare. Regeringen Reinfeldt har under de senaste åren överfört ”skolpengsmodellen” i barnomsorg och hemtjänst, och vill införa Lagen om valfrihet, LOV, i alla Sveriges kommuner.

Idag är Sverige på många sätt ett annat land än det var på Palmes tid. Valfrihet i välfärden är väletablerat och välfärdsföretag konkurrerar med varandra och med det offentliga. Skiljelinjerna mellan de politiska partierna är emellertid fortfarande tydliga, om än i en något annorlunda form. Där stora delar av vänstern tidigare var helt emot alternativ i välfärden är debatten delvis en annan. Idag ligger fokus snarare på vad välfärdsföretag ska få göra med eventuell vinst, om de ska få behålla den över huvud taget, än huruvida valfrihet ska få förekomma.

– Anledningen till att politiker lyfter upp frågan är helt uppenbar. Vinst i välfärden slår an en ton hos många svenskar. Det är en fråga som berör, säger Anders Anell, professor i hälso- och sjukvårdens organisation och ekonomistyrning vid Lunds universitet.

Hans slutsats är att det fortfarande råder en brist på vetenskaplig kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn. För den som slår på tv-nyheterna eller läser en dagstidning är det svårt att veta vilken verklighetsbeskrivning som egentligen är korrekt. Utöver det ser debatten ofta olika ut beroende på om det är vård, skola eller omsorg diskuteras. Att myter florerar i välfärdsdebatten verkar dock de flesta experter vara överens om.

– Reformerna har måhända inte varit den mirakelmedicin som en del förespråkare trodde för tjugo år sedan men de har resulterat i andra utfall, säger Anders Anell.

Enligt honom fanns det på olika håll överdrivna förhoppningar om att reformerna skulle leda till fler innovationer inom sjukvården, men å andra sidan har reformerna lett till större tillgänglighet och fler alternativ.

Samtidigt betonar Anell att det är stora skillnader i hur utbredd konkurrensutsättningen är över landet. Stockholm står till exempel i en klass för sig.

– Debatten är väldigt förenklad. Politiker tenderar att koppla ihop en mängd frågor och negativa utvecklingstendenser med vinstfrågan. Jag såg till exempel häromdagen hur en politiker kopplade samman vinst i välfärden med glesbygdens urholkning. Problem på glesbygden är rimligen oberoende av konkurrensutsättning och liknande reformer. Det är olika frågor, säger han.

Men givetvis kan det vara effektivt för politiker att koppla samman alla negativa händelser och tendenser med konkurrensutsättning och vinst i välfärden om man inte gillar den utvecklingen.

Mitt i debatten står Carola Lemne, vd för den privata tandvård- och hälso- och sjukvårdskoncernen Praktikertjänst. Hennes uppfattning är att i det abstrakta är folk upprörda över vinster, men i det dagliga upplever hon att det inte är så. Ord och handling är två olika saker. Carola Lemne tror generellt att svenskarna har dålig koll på vad skattepengarna går till.

– Det finns en föreställning om att det är ett nollsummespel, att om någon går med vinst så måste någon annan förlora. Så ser inte verkligheten ut, båda kan vinna utan att någon förlorar. Om man frågar folk om de vill välja själva så vill de allra flesta det. Men välfärdsdebatten är känslostyrd och det gör att sakligheten får sig en törn, säger hon.

Förra året startades Välfärd Utan Vinster, ett nätverk med den uttalade principen att ”skola, vård och omsorg är gemensamma nyttigheter, inte handelsvaror eller varumärken”. En av grundarna, den tidigare socialdemokratiske riksdagsmannen Bengt Silfverstrand, är principiellt emot vinstuttag inom välfärdssektorn och baserar inte kritiken på de ”skandaler” som figurerat i media.

– Det finns en tillspetsning i debatten, från båda sidor. Visst förekommer det skandaler, men det sker både i verksamheter med privat regi som med offentlig regi. För mig handlar det om helhetsbilden, att skattepengar ska återinvesteras i verksamheten, säger Bengt Silfverstrand.

Han menar att det tidigare rådde en naiv syn kring vad valfrihetsreformerna skulle innebära hos politiker och att makthavarna hoppades på en uppsjö av ideella verksamheter men att det inte förutsåg de vinstdrivande aktörer som finns idag.

– Dagens system har ökat medborgarnas intresse för välfärden, säger Karin Svanborg-Sjövall å sin sida.

Situationen inom vård, skola och omsorg uppmärksammas mer 2013 än den gjorde 1984 för att svenskarna har större kunskap om välfärden nu än under eran av den offentliga sektorns dominans, enligt henne.

– Innan vi hade alternativ fanns det inget intresse för det. Man fick det som man fick, helt enkelt. Nu gör vi aktiva val inom välfärden och entreprenörer måste motivera varför de ska få bedriva en viss verksamhet. Det innebär genomlysning och transparens. Välfärdens kvalitet hamnar i fokus på ett helt annat sätt än tidigare och det är i grunden positivt, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Den ökande medvetenheten har samtidigt inneburit att misstag som sker uppmärksammas mer än tidigare.

– Folk blir oroliga och politiker kopplar felaktigt ihop det med att det finns vinstdrivande företag i välfärden. Jag hör inte journalister fråga kritikerna vad det skulle innebära att lägga ner alla dessa skolor och vårdverksamheter som hundratusentals svenskar själva valt.

Så ser alltså debatten ut 2013. Men åt vilket håll går pendeln?

Även om Bengt Silfverstrand från Välfärd Utan Vinst hoppas på en non profit-linje i välfärden tror han att det kan ta tid att ändra det nuvarande systemet. Hans analys är att socialdemokraterna tenderar att hantera vinster i välfärden på samma sätt som jobbskatteavdragen, partiet är kritiskt till det men vill inte ändra för mycket när det väl är på plats.

Oavsett valutgången nästa år kommer det att bli tuffare för entreprenörer i välfärdssektorn, spår Karin Svanborg-Sjövall.

– Om vänstern får makt kommer de att försöka dra tillbaka pendeln. Borgerligheten verkar inte veta vad de ska säga, vilket har bidragit till att ge vind till motståndarna i debatten. Om inte de borgerliga med trovärdighet kan förklara vitsen med vinsten, vem ska då göra det?

För att undvika förenklingar och lyfta fram fakta istället för myter startade förra året Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi på KTH och vd för Entreprenörskapsforum, tillsammans med tankesmedjorna FORES och Leading Health Care projektet Uppdrag Välfärd. Ambitionen är att föra en konstruktiv dialog och betona möjligheterna med välfärdssektorn, snarare än problemen.

– Det går inte att backa bandet, vi har vant oss vid att kunna välja vård och skola. Kanske skulle det gå att backa lite grann, men knappast hela vägen. Om något så visar forskningen att det privata är lika bra, och ofta bättre, än det offentliga. Debatten har hamnat snett och handlar ofta om vem som är utföraren istället för vad som åstadkoms, säger Pontus Braunerhjelm.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Andreas Vurals färgglada lurar lockar världsartister

ENTREPRENÖR Justin Bieber har flashat sina på Instagram, Kendall Jenner har inspirerat 55 miljoner följare att bära dem och Zara Larsson har bloggat om sina exemplar. Happy Plugs färgglada lurar säljs idag både hos Colette i Paris och Harrods i London. Men företagets resa började så långt från glamouren det går att komma, i härjedalska Sveg.
NYHET Publicerad:

”Granska din idé med andras ögon”

SNILLEBLIXTARNA, DEL 1 En idé, hur mycket du än brinner för den, kan bara utvecklas till en innovation om någon faktiskt är villig att betala för den eller använda den. Det säger Eva Swede, expert på affärs- och innovationsprocesser. Hon uppmanar därför alla idésprutor att noggrant analysera sin egen idé.
NYHET Publicerad:

Petra Wadströms strålande idé

SNILLEBLIXTARNA, DEL 1 ”Jag kan inte se ett problem utan att försöka lösa det. Jag vill skapa lösningar som är till nytta för människor”. Det säger Petra Wadström, uppfinnare av Solvatten och en av Sveriges mest prisade innovatörer. Hon är först ut i Entreprenörs nya artikelserie ”Snilleblixtarna”, där vi genom olika uppfinnares historier får följa innovationsprocessen från idé till färdig produkt. I del ett fokuserar vi på idén.
NYHET Publicerad:

"Våga tacka nej till uppdrag"

GÄSTKRÖNIKA Som nyföretagare får man ofta förfrågningar från uppdragsgivare som inte tillhör den kundkrets man tänkt sig. Det är svårt att veta hur man ska agera när man behöver få in pengar, men samtidigt måste bygga sitt varumärke. Men det är viktigt att våga tacka nej, skriver affärsrådgivaren och bloggaren Klara-Maria Mach.
NYHET Publicerad:

Unga sociala medier-proffs vann stort i EM

UNG FÖRETAGSAMHET EM i ung Företagsamhet avgjordes nyligen i Luzern, Schweiz. Där tog fem elever från Leksands gymnasium, med sitt företag Update UF, hem det prestigefulla priset Client focus award. Tävlingen har gett blodad tand. ”Jag vill absolut fortsätta med företagande, det är jättekul”, säger Stephanie Schwabe, produktutvecklare.
NYHET Publicerad:

En låda kommer lastad

DIGITAL HANDEL Tvål, hundleksaker, japanskt godis, parfym eller nyttigheter för ungkarlar. Idag kan du köpa nästan allt du kan tänka dig via prenumerationstjänster på nätet. Och trenden ökar. Nu köper även företag prenumerationstjänster på internet för att öka trivseln på arbetsplatsen.
NYHET Publicerad:

Lalle Johnson: ”Jag vill inte vara som alla andra”

TIO FRÅGOR Efter 32 år som stylist bestämde Lalle Johnson sig för att skapa en kollektion med handsydda kläder han själv ville bära. ”Jag har använt mina kunskaper för att skapa något unikt”.
NYHET Publicerad:

Obemannad matbutik landsbygdens räddning

NYKLÄCKT När Robert Ilijason tappade den sista burken barnmat sent på kvällen kom han på sin affärsidé: en mataffär som är öppen dygnet runt, och som dessutom är obemannad. Nu ser han sitt koncept som en räddning på landsbygdens avfolkning och serviceproblem.
NYHET Publicerad:

Hej, jag heter Furhat. Vad heter du?

ENTREPRENÖR 33-åringe Samer Al Moubayed tackade nej till ett välbetalt jobb på Disney för att bygga sociala robotar. Tillsammans med kollegor från Kungliga tekniska högskolan, KTH, har han startat företaget Furhat Robotics, som bygger på revolutionerande tal- och animationsteknik. Redan från start har intresset från marknaden varit stort.
NYHET Publicerad:

Icahandlarens kamp mot utanförskapet

ENTREPRENÖR På Ica Maxi i Södertälje driver Jonas Berg ett storskaligt integrationsprojekt. Hundratals lärlingar och praktikanter har kommit till hans butik, många med utländsk bakgrund, för att senare få anställning eller slussas vidare i samhället.
NYHET Publicerad:

Trotjänare stoppas av handläggningstider

ARBETSKRAFTSINVANDRING Migrationsverket rekommenderade lantbrukaren Leif Zetterberg att ansöka om säsongstillstånd för trotjänaren Oleg Bondarenko. Han skulle få besked efter ett par månader. Ett halvår senare har myndigheten fortfarande inte hört av sig. "Oleg gör en stor insats för oss på sommaren", säger han.
NYHET Publicerad:

Uppåt för svenskt entreprenörskap - tack vare kvinnorna

RAPPORT Förra året minskade entreprenörskapet i Sverige dramatiskt. Men nu vänder den negativa utvecklingen. Entreprenörskapet ökar och det är kvinnors företagande som står för hela ökningen. Det visar undersökningen Global Entrepreneurship Monitor, GEM.
NYHET Publicerad:

Nu avgörs VM i entreprenörskap

TÄVLING Vd:n för Netonnet Group, Fabian Bengtsson, korades i vintras till Sveriges bästa entreprenör. Nu är han på plats i Monte Carlo för att slåss om världsmästartiteln. ”Det finns 50 lika värdiga vinnare, men det är klart att jag har tävlingsinstinkt i mig, det vore roligt att vinna”, säger han. 
NYHET Publicerad:

Tävlingen Entrepreneur of the year vill locka fler kvinnor

TÄVLING I veckan koras årets främsta entreprenör i Monte Carlo, men det är redan nu dags att nominera kandidater inför nästa år. Revisions- och rådgivningsföretaget EY, som arrangerar mästerskapet, söker med ljus och lykta efter fler kvinnliga företagare. ”Vi är inte nöjda med antalet kvinnliga entreprenörer som deltar i vår utmärkelse och vårt mål för 2016 är att minst 30 procent är kvinnor”, säger Carlos Esterling, partner på EY.
NYHET Publicerad:

Granskning: Landstingets agerande drev henne i konkurs

ENTREPRENÖR GRANSKAR När ett patienthotell till en strålningsbehandlingsklinik i Uppsala slog upp portarna hade företagaren Charlotte Säfström stora planer. Men från dag ett blev hon motarbetad av landstingen som står bakom projektet. Till slut drevs hon i konkurs. Än idag är det inte klart vad som ska hända med hotellet, som kostar skattebetalarna miljontals kronor. Läs hela historien om Landstingsskandalen i Uppsala.
NYHET Publicerad:

Stilsäker vd redo för affärer

I PRAKTIKEN Rätt klädd för jobbet är viktigt för Maud Spencer. Det gör henne till en tydlig chef och visar att hon leder ett internationell framgångsrikt företag. ”Jag är så pass gammal att jag klär mig som jag vill”, säger hon.