TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

Idag betyder falska fakturor ”big business” och är en illegal verksamhet som omsätter omkring en miljard svenska kronor, enligt Dick Malmlund, säkerhetschef på Svensk Handel. Sedan 2007 berättar han att antalet bluffakturor fyrdubblats.

– För åtta år sedan fick vi omkring 100 anmälningar i månaden om skumraskföretag, idag är det dagskvoten, säger han.

Därför tog Dick Malmlund tidigt initiativ till Varningslistan, en lista som varnar företag för oseriösa näringsidkare. För att hamna på blufftoppen måste bland annat företagets fakturor och erbjudanden vara vilseledande, liksom klagomålen flera.

På Svensk Handel kunde jag bara hjälpa de 13 0000 medlemsföretagen som blivit lurade, inte alla andra som ringde, och det var väldigt frustrerande. I Sverige finns det idag drygt 800 000 företag och det är många som råkar ut för skojare, säger Dick Malmlund.

När blufföretagen slutligen började plagiera Varningslistan och sälja fiktiva skydds- och betalspärrtjänster var måttet rågat.

– I praktiken blev ju en del företag lurade två gånger. Det var då jag kontaktade min vän Lars-Johan Jarnheimer, forne Tele2-vd:n. I dagens digitala värld måste mer kunna göras för att sätta stopp på bedragarna, och han om någon var mannen för uppdraget, säger Dick Malmlund.

Varningsinfo drog igång i oktober förra året, med Lars-Johan som vd och ägare, och med Dick som rådgivare i starten.

Med ett enkelt sms för 19 kronor får företagaren snabbt koll på om fakturan är äkta eller inte. För 19 kronor i minuten kan han eller hon få personlig vägledning över telefon. Mest tjänar Varningsinfo på årsabonnenterna som betalar 2 950 kronor per år och får fri rådgivning och juridisk hjälp över telefon och mejl.

Ofta större företag, som vill vara säkra på att de inte betalar några pengar till blufföretag, kan prenumerera på en betalningsspärr för 14 950 kronor per år. En gång i veckan överförs en datafil med skojarnas alla bank- och plusgirokonton, som integreras i ekonomisystemet och effektivt förhindrar felaktiga utbetalningar.

– Vi hittar alltid någon bluffaktura. En större kund som trodde sig ha koll på läget visade sig ha betalat ut 329 000 kronor i falska fakturor när vi körde spärrfilen i deras system, säger Lars-Johan Jarnheimer, och berättar att han fascineras över bluffmakarnas uppfinningsrikedom.

– En del utger sig över telefon för att sälja tjänster för Eniro och har sedan ändrat någon bokstav när fakturan kommer.

Något som han beskriver som en ny trend är att vissa blufföretag gör omfattande utskick. Det lönar sig eftersom 10-15 procent av företagen ofta betalar, rädda för att hamna i kronofogdens register.

Lars-Johan Jarnheimer råd är att aldrig säga ja till något över telefon. Dessutom bestrid oupphörligt falska fakturor. Kronofogden kan då aldrig ge dig en betalningsanmärkning även om du inte skulle vinna fallet i domstol.

Därför kommer vi att lyckas

1. Det finns ingen mer komplett lista över blufföretag än vår.
2. Priserna hålls låga eftersom vi driver det så kostnadseffektivt som möjligt.
3. Vi har tillgång till bästa kompetensen på området.