TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

– Det är förödande för hela Sveriges tillväxt, och kan påverka landets utveckling negativt med flera procent per år, säger Karl Åke Johansson, tidigare vd, numera styrelsemedlem i Lappland Goldminers.

Under 2003 ansökte Lappland Goldminers om tillstånd för att göra en mindre provbrytning av en malm utan miljöfarliga egenskaper. Syftet var att undersöka möjligheterna för att starta en gruva i närheten av Fäboliden, i Lycksele kommun. Men arbetet försenades kraftigt av långa handläggningstider.

– Själva provbrytningen tog bara tre veckor att utföra, men vi fick vänta i tre år innan tillståndet var färdigbehandlat. Om vi hade vetat att provbrytningen skulle ta så lång tid, hade vi nog gjort på något annat sätt, säger Karl Åke Johansson.

Den svenska miljölagstiftningen omfattar betydligt fler verksamheter och åtgärder än de som beskrivs i det EU-direktiv som lagen bygger på. Det innebär att många företag tvingas att göra omfattande miljökonsekvensbeskrivningar, MKB, trots att deras verksamheter eller åtgärder inte har någon betydande miljöpåverkan.

– Vi var tvungna att gå genom hela proceduren med samråd och fullständiga MKB, trots att malmen inte hade någon som helst inverkan på miljön. Byråkratin kostar en massa pengar, och tar bort lite av orken att jobba med det som verkligen ska förbättra miljön, säger Karl Åke Johansson.

Det är ett problem att lagen inte är målinriktad, och att tillståndspliktiga verksamheter i Sverige måste göra en fullständig MKB, innan det görs en bedömning av behovet av åtgärder, för ett visst projekt.

– Allt tar en förskräcklig tid, eftersom Länsstyrelsen inte gör en övergipande bedömning av projekten. De styckar ned besluten i delsteg, som alla kräver omfattande beskrivningar och diskussioner. Men vi är ju industrialister och jobbar precis tvärtom, annars blir vi aldrig färdiga, säger han.

En miljökonsekvensbeskrivning för en liten åtgärd kostar i snitt 300 000 kronor, men en MKB för större åtgärder kostar företagen betydligt mer.

– Utredningen kostade oss ungefär en miljon kronor. Men tiden! Vad kostar det att inte komma igång när man har tänkt sig? Vi har investerat bra mycket mer än 100 miljoner kronor i det här området. Dessutom kan en investerare inte överblicka ett projekt som drar ut på tiden i sju år. Vi har otåliga investerare som förväntar sig att få avkastning inom två till tre år, säger Karl Åke Johansson.

Den här byråkratin är förödande för hela Sverige, vilket även lyser igenom i undersökningar som rankar investeringsviljan i olika länder.

– Det är nu en global fråga, och Sverige kommer att halka efter resten av Europa, om regeringen inte ser över och gör förändringar i miljöbalken, säger han.

Det slutgiltiga tillståndet för gruvprojektet i Fäboliden beviljades tillslut efter nästan sju års byråkrati.

– Så vad har det här lett till? Ingenting! Projektet är ju detsamma som för sju år sedan, säger Karl Åke Johansson.