Det började som ett försök att lösa ett problem: Vad göra med den egna båten som skulle skrotas?
- Ingen visste och snart förstod vi att gamla uttjänta båtar börjar bli ett lika svårt problem som bilvrak i naturen var en gång i tiden. Människor eldar upp eller dumpar sina gamla båt i någon undangömd vik.
Det berättar Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg om det som hösten 2008 blev startskottet till Båtskroten, landets första och fortfarande enda företag som skrotar båtar. Med drygt 800 000 registrerade fritidsbåtar i Sverige och närmare 20 000 nya sjösatta varje år, borde det vara en säker marknad att satsa på.
- Nåja, riktigt så enkelt var det inte. Gränsen mellan klokskap och dumhet han ibland vara hårfin, säger Maria Rindstam. Det är fortfarande en ung verksamhet, många vet inte om hur en skrotning ska göras. Vi har ju skapat en helt ny bransch och fått lära oss allt från början.
Klokskapen har dock hittills segrat. Båtskroten.se lever vidare med två hektiska perioder per år, i oktober och april. Då hyrs personal in för att klara de 25 – 30 båtar de kan bli tal om, särskilt på höstarna.
- Visserligen skrotade vi den första båten själva, det blev mycket vinkelkap och tigersåg, men numera har vi professionella hantverkare som tar hand om arbetet i våra lokaler ute på Muskö i Stockholms skärgård, säger Maria Rindstam.
En skrotning kostar cirka 1 000 kronor metern och med den tydliga säsongsverksamhet som gäller, måste affärerna kompletteras med ytterligare intäkter.
- Det visste vi redan från början och startade en skeppshandel där vi räknade med att kunna sälja en del av det vi tog till vara vis skrotningen, säger Josefin Arrhénborg.
Idén med en skeppshandel var god, så länge den inte fylldes med enbart återanvända prylar. Istället utvecklades den till en mer ordinär båtbutik och det lockade kunder. Den första butiken på Skeppsholmen har nyligen kompletterats med en till, vid Nya Djurgårdsvarvet på Djurgården i Stockholm.
- Idag lägger vi ungefär lika mycket tid på butikerna som på skrotningen, främst för att det är mycket administrativt arbete kring regelverk och miljötillstånd, fortsätter Josefin Arrhénborg. En båt är ju i princip ett mindre hem som ska skruvas isär, allt från kök och septitank till skrov och elkablar.
Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg tillhör idag, efter fyra år på en tidigare obruten marknad, den främsta expertisen i landet på båtskrotning. Samtal förs kontinuerligt med båtbranschen, Naturvårdsverket och olika myndigheter. Maria Rindstam igen:
- Båtvrak är ett miljöproblem och något måste göras. Det bästa vore om det infördes någon form av skrotningspremie som det finns för bilar. Vi vill gärna hitta en lösning på det problemet och då kommer också marknaden för båtskrotning att öka. I väntan på det har vi hittat en bra form för verksamheten som gör att vi kan hålla ut.
