Damberg: Vi har växlat upp småföretagarpolitiken

Näringsminister Mikael Damberg (S)
Foto: Henrik Montgomery/TT
206

Debatt Just nu växer svenska företag rejält, samtidigt som vi ser utmaningar för de små företagens möjligheter att ta nästa steg. Därför har vi växlat upp småföretagarpolitiken, skriver näringsminister Mikael Damberg och fokuserar på tre områden.

2017 har varit ett starkt år för Sveriges entreprenörer och företag. Oktober var en rekordmånad när det kommer till antal nystartade företag då hela 6 049 nya företag startades. Det är enligt Bolagsverkets statistik det högsta antalet sedan 2004 och motsvarar en uppgång med otroliga 18 procent jämfört med samma månad förra året. Eftersom majoriteten av jobben skapas av små företag är det här mycket glädjande besked.

Men för att nya jobbtillfällen ska uppstå är det minst lika viktigt att vi vid sidan om starkt nyföretagande också har växande företag över hela landet. Just nu växer svenska företag rejält, samtidigt som vi ser utmaningar för de små företagens möjligheter att ta nästa steg – att gör den där nödvändiga investeringen, att anställa eller att kliva in på en ny marknad. Under året har vi därför växlat upp småföretagarpolitiken med fokus på just växande företag och jag vill särskilt peka på tre viktiga områden:

Sänkt kostnad för att anställa genom växastöd och sänkt skatt på personaloptioner. För att fler ska våga och kunna göra sin första anställning har vi sänkt kostanden för den första medarbetaren. Den företagare som gör sin första anställning behöver nu inte betala full arbetsgivaravgift eller löneskatt på lönen under ett år. Som mest kan rabatten uppgå till 63 000 kronor första året. Dessutom har vi sänkt skatten på vissa personaloptioner för att underlätta för små snabbväxande företag att rekrytera den kompetens som behövs för att växa.

Kortare betaltider. Under allt för lång tid har små företag använts som bank av storbolagen. Det skapar likviditetsproblem som hindrar företag från att anställa. Därför sammankallade jag tidigare i år ett antal näringslivsorganisationer och företrädare för de allra största företagen och uppmanade dem att hitta en frivillig, självreglerande lösning på problemet. Jag var också tydlig med att om detta inte skedde så kommer regeringen att gå vidare med tvingande lagstiftning om 30 dagars betaltider.

I oktober kunde jag äntligen konstatera att detta lyckades: de största företagen står nu bakom principer för en frivillig kod som innebär 30 dagars betaltider som regel. Parallellt med att näringslivet utvecklar denna uppförandekod tar också regeringen fram ett lagförslag som innebär rapporteringsplikt för större företag, så att vi kan se att koden leder till kortare betaltider.

Bättre möjligheter att få lån. Entreprenörer över hela landet har vittnat om svårigheter med att få lån hos affärsbankerna. Värst drabbade är företagare i mindre städer och i glesbygden. Därför fick Almi redan 2015 ökat anslag och kunde utveckla nya låneformer som innebar att deras nyutlåning steg med hela 38 procent under 2016.

Under året har jag inlett en bankdialog med affärsbankerna som bland annat resulterat i två piloter där bankerna i tidigare skede tar över Almis lånekunder så att Almi kan bevilja fler lån till nya kunder. I höstens budget får också Norrlandsfonden 200 miljoner för öka tillgången på kapital i de fem norrlandslänen.

Snart kliver vi in i ett nytt år där ett av det viktigaste för svenska företags möjligheter att fortsätta växa är att vi lyckas hålla uppe trycket i ekonomin genom investeringar i kompetens, matchning, infrastruktur och bostäder. Men först: God jul!

Mikael Damberg (S), näringsminister