Handelskammaren: Reepalus förslag innebär att Sverige riskerar missa exportchans

Fredrik Torehammar varnar för att Sverige missar exportchans genom Reepaluutredningen
Foto: Pressbilder

Debatt Sverige håller på att hamna utanför när det gäller export av utbildning, skriver Fredrik Torehammar från Stockholms handelskammare. Orsaken är bland annat Reepaluutredningen, med förslag om begränsningar för välfärdssektorn.

Den pågående processen kring Reepaluutredningen och de föreslagna begränsningarna av den svenska välfärdssektorn är destruktiv för branschens utveckling. Men förutom riskerna på hemmaplan finns en ytterligare, ofta förbisedd, aspekt av hur begränsningar av välfärdsföretagande även skulle hindra framväxten av mer svensk export. Svenska utbildningsföretag är redan ute i världen och säljer in sina tjänster, men får dubbla signaler av politikerna.  

Det finns några goda exempel på export av svensk utbildning och dess underutnyttjade potential. Kunskapsskolan är till exempel etablerad i Indien, Norge och Saudiarabien. Behandlingen från den svenska regeringen är dock, minst sagt, ambivalent. Å ena sidan bjuder regeringen med företag som Kunskapsskolan på delegationsresor som ska främja export, å andra sidan kritiseras företaget på hemmaplan för att de bedriver sin verksamhet och exporterar.

Stockholms Handelskammare publicerar i veckan en ny rapport om internationaliseringen av utbildning. Den visar tydligt hur utbildning och undervisning är en växande bransch globalt. Respekterade utbildningsinstitutioner öppnar filialer och utökar sin verksamhet till gagn för fler studenter och elever över hela världen. Antalet internationella högskole- och universitetsfilialer i världen har tredubblats på femton år. I Australien, som precis som Sverige har omfattande exportintäkter från gruvor och tung industri, är utbildning landets tredje största exportgren med över en halv miljon betalande studenter.

Vår rapport visar hur Sverige håller på att hamna utanför denna utveckling. Detta trots att vi har goda förutsättningar för att exportera utbildningstjänster. Svenska elevers resultat i internationella mätningar har haft en viss negativ trend, men det finns fortfarande en mängd områden där Sverige har ett försprång. Förskolepedagogik, vuxenutbildning och kulturskolor är några områden där Sverige håller hög internationell klass och intresset från utlandet att lära av oss på dessa områden är stort. Sverige har även en lång tradition av distansutbildningar, ända sedan Hermods Korrespondens dagar. I dag finns många utbildningstjänster online, och företag som Hyper Island tar traditionen vidare. Det skapar förutsättningar för export.  

Tyvärr saknar Sverige idag etablering av en större utländsk utbildningsaktör, vilket skulle främja vår högre utbildning. Flera försök har gjorts från utländska högskolor och intresserade värdkommuner, men alla har fallit på grund av byråkrati och krångel med sådant som examensrätt och studiemedel. Problemet med bristande internationalisering är inte bara utebliven handel - ett minst lika stort problem är att kvaliteten i svensk utbildning och forskning hotas om den inte vässas av internationell konkurrens.

Utbildningsbranschen måste i högre grad ses som en möjlig exportsektor av svenska utlandsmyndigheter och prioriteras högre i deras främjandearbete. Men det akuta och största hotet på hemmamarknaden för de svenska utbildningsföretagen är risken att Välfärdsutredningens förslag blir verklighet. Capio hade inte varit ett stort svenskt vårdföretag med verksamhet i flera europeiska länder utan en fungerande hemmamarknad. Att låta välfärdsföretagen få långsiktiga spelregler i Sverige är helt grundläggande för kvaliteten i svensk utbildning och för svensk export.

Fredrik Torehammar, näringspolitisk expert, Stockholms Handelskammare