Handelskrig mot Trump hotar svensk export

Debatt Trumps hot om tullar på stål och aluminium kommer att drabba svensk tillverkningsindustri. Men den avgörande frågan är vilka konsekvenser eventuella motåtgärder får. Ett handelskrig skulle slå hårt mot kärnan i Sveriges export, skriver debattörerna från Teknikföretagen.

USA:s president Donald Trump
Foto: TT/Evan Vucci
USA:s president Donald Trump
Amelie von Zweigbergk
Foto: Pressbild
Amelie von Zweigbergk
Emanuel Badehi Kullander, Teknikföretagen
Foto: Pressbild
Emanuel Badehi Kullander

USA:s president Donald Trump ser nu ut göra verklighet av hotet om tullar på stål och aluminium. Åsikterna går isär i hur man bäst bemöter detta. En viktig bakgrund i denna debatt är att det globala värdet av stål och aluminium enskilt utgör en relativt liten sektor, jämfört med de värden som skapas genom förädling i övrig tillverkningsindustri. Och det är framförallt här som tullarna kan få stora effekter för svensk del.

Värdet på den globala stål- och metallindustrin utgör cirka en tiondel av värdet på de sektorer som sedan använder dessa metaller. De branscher som använder stålet och aluminiumet är alltså betydligt större än själva metallindustrierna. Det förklaras av att vi hittar metaller i de flesta sammansatta produkter såsom bilar, maskiner och byggnader. Hot om tullar på dessa insatsvaror kan därför få långtgående effekter på andra sektorer, och som sammantaget omfattar betydligt större värden.

Vid en enskild betraktelse av USA:s strafftullar, får de begränsade effekter på svensk handel med stål och aluminium. Det betyder dock inte att dessa strafftullar automatiskt kan få större konsekvenser för andra sektorer. Mycket beror på vilka eventuella motreaktioner EU och andra aktörer väljer att införa som svar på USA:s strafftullar. Om det blir ett riktigt handelskrig eller inte.

För svensk, men även europeisk, tillverkningsindustri vore det mycket bekymmersamt om EU inför liknande strafftullar på stål och aluminium från USA och tredje land. Det skulle minska attraktiviteten att förädla och bearbeta metallvaror i Sverige då priserna på metallbaserade insatsvaror stiger.

Aluminium och stål finns överallt i svenska exportprodukter.  I bilarna, maskinerna och telekomutrustningen. Bara för att ta några exempel. Det är mot dessa branscher som ett handelskrig skulle slå hårdast. Mot kärnan i svensk export.

Redan idag har EU egna strafftullar som riktas mot i huvudsak kinesiskt stål. Kina har en överproduktion av stål vilket påverkar det globala priset, eftersom överproduktionen letar sig till andra marknader och därigenom pressar ner priset.

Det här är ett allvarligt strukturellt problem som samtidigt måste handhas varsamt med tanke på vilka effekter metallpriserna kan få på tillverkningsindustrin i stort. Trumps hot om strafftullar får inte leda till ytterligare ökning av EU:s strafftullar mot tredje land.

Det är därför viktigt att företrädare för EU inte eskalerar hot om handelskrig och istället står upp för en så öppen och fri handel som möjligt och med en stadig förankring i WTO. I slutändan riskerar Trumps tullar att ytterst skada USA genom att skapa nettoförluster i amerikansk sysselsättning. Där fler jobb förloras i förhållande till att nya jobb tillkommer. Det är följden av att mindre konkurrenskraftiga sektorer stimuleras på bekostnad av mer konkurrenskraftiga. I det här fallet riskerar USA:s framgångsrika tjänste- och tillverkningssektorer att istället tappa styrka globalt.  Och någon upptrappning till ett handelskrig är inte USA betjänt av, lika lite som Sverige.

Amelie von Zweigbergk, chef industriell utveckling, Teknikföretagen

Emanuel Badehi Kullander, expert handelspolitiska frågor, Teknikföretagen