Hoppas inte på norsk lösning i brexitfrågan

Debatt Osäkerheten kring handelstullarna vid en hård brexit kan riskera stora kostnader och andra problem för stora företag. Därför bör företag vidta åtgärder på flera områden, anser debattörerna, som menar att en norsk lösning inte är alls självklar.

Sebastian Remøy och Bengt Ludvigsson, Kreab
Sebastian Remøy och Bengt Ludvigsson, Kreab.

De flesta svenska exportföretag har kunder i vårt grannland Norge och har på så sätt erfarenhet av att bedriva handel utanför EU:s tullunion. Ibland nämns vår relativt välfungerande handelsrelation med Norge som ett argument för att brexit inte behöver vara så allvarligt för svenska företag som handlar med Storbritannien.

Men att utgå från att Storbritannien och EU kommer att ha liknande upplägg efter brexit innebär ett stort risktagande. Handelsprocessen mellan Norge och Sverige har finslipats under decennier och våra två länder har genom medlemskapet i EES samordnad produktreglering och likadana tekniska standarder. Att utveckla smidig handel mellan länder tar lång tid. Dessutom har Theresa May och hennes regering avfärdat den norska modellen som förebild.

Under 2017 var Storbritannien Sveriges sjätte största exportmarknad för varor och den näst största för tjänster. Sammanlagt uppgår värdet av vår export till Storbritannien till över 140 miljarder kronor och handeln understödjer tiotusentals arbetstillfällen.

Magnituden av förberedelserna inför brexit för ett företag som är etablerat på den brittiska marknaden kan vara överväldigande. Därmed är det inte så konstigt att många företagare väljer att hoppas på att politikerna lyckas lösa alla knutar. Få företag vill investera tid och pengar på åtgärder för att möta förändringar som kanske aldrig inträffar. Att inte göra något riskerar dock att bli dyrt.

Efter nära två år av förhandlingar vet fortfarande ingen om Storbritannien kommer vara en del av en tullunion som Turkiet eller som en partner i ett frihandelsavtal likt Kanada eller helt utan fördelaktiga handelsrelationer som en handfull av medlemmar i WTO. Eller del av den inre marknaden som Norge, trots vad Theresa May har sagt, eftersom ingen vet hur länge hon sitter kvar som premiärminister.

Svenska företagare vet alltså inte om det blir handelstullar på de produkter de importerar från eller exporterar till Storbritannien, om det kommer att vara enkelt att skicka säljare och underhållstekniker visumfritt till och från Storbritannien, huruvida kontrakt som i dag täcker Storbritannien fortfarande kommer vara giltiga, hur dyrt det kommer vara att använda sin mobiltelefon eller kreditkort i Storbritannien och ytterligare hundratals frågor som följer i kölvattnet av brexit.

Till dess att ovannämnda osäkerhetsmoment är lösta riskerar företag stora, och kostsamma, förseningar och störningar i flödet av varor, resor och kapital in och ut ur Storbritannien. Det innebär att tillverknings- och underhållskedjor kan sättas ur spel. För att parera detta bör företag bland annat identifiera och utöka lagerkapacitet, se sig om efter alternativa leverantörer och ta höjd för ökade kostnader för att hantera tillkommande byråkrati. Allt detta ställer höga krav på kommunikation med kunder, anställda, investerare och inte minst leverantörer.

Att blunda och hoppas på att det i slutändan snabbt landar i en norsk lösning är ingen bra idé.

Sebastian Remøy, ansvarig Public Affairs och brexitfrågor på Kreab Bryssel

Bengt Ludvigsson, chef på Kreab Sverige