Lösningen på framtidens försörjningsproblem finns i Japan

53

Debatt Japan har tagit ett samlat grepp kring att hantera problemen med att färre ska försörja fler, skriver debattören Miyuki Kashima. Bland annat pågår en satsning på automatisering och ny teknik. Nu tycker hon att Sverige ska följa Japans exempel.

Japanska flaggor
Foto: Eugene Hoshiko
Miyuki Kashima, ansvarig för japansk aktieförvaltning hos BNY Mellon Investment Management

Färre ska försörja fler. Med en allt äldre befolkning kommer det bli svårare att öka produktiviteten och därmed kunna finansiera välfärden. Den här utmaningen delar Sverige med Japan. Till skillnad från Sverige har Japan tagit ett samlat grepp för att hantera problemen. Dels genom att få fler att delta på arbetsmarknaden och dels genom att åstadkomma ett tekniksprång.

I Japan har man inte bara insett att man kommer att drabbas värre är många andra länder. Man har också tagit tag i problematiken. Japanska politiker fokuserar på att öka arbetskraften genom att i första hand få fler kvinnor att vara aktiva på arbetsmarknaden. Det är nödvändigt. Med nuvarande sysselsättningsgrad och befolkningsprognos kommer antalet personer i arbetsför ålder i Japan ha sjunkit från dagens nivå på 80 miljoner till 56 miljoner år 2060. Det är en minskning med cirka 30 procent, givet att nuvarande födelsetal fortsätter att gälla.

Att få fler kvinnor att delta på arbetsmarknaden kommer dock inte att vara nog. Därför har man också valt att satsa på automatisering och annan ny teknik som exempelvis Internet of Things.

De japanska satsningarna har skapat förutsättningar för landet att ta ett kvantsprång inom robotteknik och Internet of Things. Ökad automation kan öka produktiviteten och minska flaskhalsar på arbetsmarknaden samtidigt som Internet of Things skapar nya affärsmöjligheter för japanska företag. På lång sikt kan detta få den japanska ekonomin ur den demografiska knipan som landet befunnit sig i. Utan en kontinuerlig strukturomvandling där ekonomin anpassas till nya förhållanden saknas förutsättningar för en långsiktigt gynnsam utveckling.

Satsningarna verkar kunna dra Japan ur den kräftgång som har präglat landets ekonomi i årtionden. En av anledningarna är att politiska satsningar gått hand i hand med att näringslivet inlett en omställning.

I Sverige ser situationen lite bättre ut jämfört med Japan. Med det finns många aspekter av den japanska omställningen som Sverige borde ta lärdom av. Båda länderna präglas av en kulturellt positiv inställning till både effektivitet och högteknologiska lösningar på problem. En annan likhet mellan länderna är att näringslivet haft ett antal år god år bakom sig och därmed skapat ett bra utrymme för att investera i ny teknik. Här har Japan exempelvis skapat en ”regleringsfri sandlåda” för nya företag där de kan testa sina idéer utan at behöva följa gällande regleringar i samma utsträckning som andra företag. Ett annat initiativ för att stödja ny teknik är att japanska myndigheter delar med sig av så kallad ”big data” för att gynna och snabba på den tekniska utvecklingen.

Sverige har liknande utgångsläge som Japan att utnyttja de möjligheter som ny teknik innebär. Insikterna finns kring vilka möjligheter som finns för Sverige som teknikvänligt land. Nu är det dags att ta tillvara de här möjligheterna och se till att de utnyttjas. Då skapas förutsättningar för en fortsatt god produktivitetsutveckling och därmed även möjligheter för framtida finansiering av välfärden. 

Miyuki Kashima, ansvarig för japansk aktieförvaltning hos BNY Mellon Investment Management