Ny (S)kattehöjning för företagen

Köttbullar och potatismos
Regeringen vill inskränka avdragsrätten för representation

debatt Regeringen vill kringskära företagens avdragsrätt för representation. Maria Plass (M) skriver att skattehöjningar och nya snårigheter inte gynnar företagandet, speciellt inte småföretagen.

För en socialdemokratiskt ledd regering som suktar efter frågor som kan få väljarna att dra sig till minnes forna tiders klasskamp måste företagens representation tett sig som alltför svår att avstå. I ett förslag som presenterades för en månad sedan avser regeringen nämligen att kraftigt inskränka avdragsrätten för representation. En luddigt definierad fika går enligt förslaget fortfarande för sig men en lunch tycks vara alltför extravagant.

För den oinvigde kan ett sådant här förslag tyckas vara ett steg i rätt riktning. Det är lätt att måla upp en bild av företagens representation som går ut på att rika företagsledare tillåter sig att äta gott på andras bekostnad. Den bilden har dock lite gemensamt med verkligheten. I själva verket är representation ett normalt inslag i nästan alla företags ordinarie verksamhet som kan jämföras med vilken annan driftskostnad som helst. Att kunna etablera och utveckla relationer med såväl nya som trogna kunder är ett livsviktigt inslag i alla företagares vardag. Tvärtemot den gängse bilden riskerar dessutom den aviserade inskränkningen att tydligast drabba de små företagen som har mindre möjligheter att ”paketera om” representationen som annan – ännu avdragsgill – verksamhet. Riktigt små företag kan dessutom sakna ändamålsenliga möteslokaler varför ett möte över en matbit på den lokala restaurangen blir det mest naturliga sättet att träffa kunderna.

De nya reglerna riskerar dessutom att specifikt drabba restaurang- och besöksnäringen. Detta är en bransch som utmärkt sig genom att vara en vanlig väg in på arbetsmarknaden för unga och utrikes födda. För de många verksamheter som redan har små marginaler kan även en liten minskning av kundunderlaget få stor betydelse.

Regelförändringarna förväntas öka skatteintäkterna med 640 miljoner kronor under det första året och därefter närmare en miljard årligen. I praktiken rör det sig alltså om ännu en skattehöjning på företagande. Från regeringspartiernas håll försöker man framhålla att förändringen egentligen är en regelförenkling. Och om man nu på allvar vill hävda att förändringen egentligen är en förenkling bör man vara ärlig med att det snarare rör sig om en förenkling för statskassan att dra in ytterligare pengar från företagen.

Frågan man ställer sig är vad som egentligen hände med den Stefan Löfven som påstod sig förstå näringslivets villkor. Väl på statsministerposten med makt över den förda politiken visar sig verkligheten vara en annan. Regeringen ger en blygsam näringslivssatsning med den ena handen och höjer skatterna för företagen med den andra. Vi moderater vänder oss emot en politik som resulterar i att det blir dyrare att starta och driva företag. Ska jobben bli fler och nya företag komma till måste vi istället jobba för ett bättre företagsklimat.

Maria Plass, (M), riksdagsledamot Bohuslän, ledamot i Finansutskottet