Regeringen borde höja ersättningarna

Debatt Att löneökningarna är betydligt högre än höjningen av ersättningen för personlig assistans gör att företag kommer tvingas lämna kollektivavtalen, skriver debattörerna. Nu uppmanar de regeringen att höja ersättningarna.

Personlig assistent
Foto: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT /
Anastasia Georgiadou
Anastasia Georgiadou
Fredric Käll
Fredric Käll

Livet som företagare inom personlig assistans har de senaste åren varit långt ifrån en dans på rosor. En i grunden låg assistansersättning och löneökningar som vida överstiger den statliga höjningen av ersättningen har gjort att marginalerna krympt. Snart går det inte längre att driva företag med inriktning på personlig assistans. De som främst drabbas är de människor med stora hjälpbehov som vi dagligen hjälper och stöttar.

Kraven på utförarna har ökat markant och förutsättningarna att bedriva kvalitativ assistans har förändrats helt. Från att ha varit en bransch med tämligen få regleringar, har de byråkratiska kraven formligen exploderat. Det handlar bland annat om obligatorisk tillståndsplikt för privata utförare och ökat tillsynsarbete, men de rent administrativa pålagorna har också ökat kraftigt. Försäkringskassans handledningsdokument för utförare av assistans har uppdaterats tolv gånger och vuxit från 150 till 350 sidor. Allt detta är bra och viktiga förändringar, men det tar både tid och pengar i anspråk att hantera.

Ett stort problem är att ersättningen som regeringen bestämmer inte följer den allmänna kostnadsutvecklingen eller de kollektivavtalade löneökningarna. I dag får alla assistansutförare, privata som kommunala, 291 kronor per utförd assistanstimme. Det är den enda inkomst ett assistansbolag har och ska utöver lön till assistenten även täcka arbetsgivar- och sociala avgifter, pensionsavsättningar och försäkringar. Men även kostnader för utbildning och handledning av personal. Därutöver måste de 291 kronorna även täcka lönen för den administrativa personalen då ingen ersättning ges för denna yrkesgrupp. Dessutom måste vi även lägga undan pengar till lön för assistenten då brukaren ligger på sjukhus eller vid introduktion av ny personal som går bredvid en ordinarie assistent. Det vill säga, alla kostnader ett företag har måste täckas av den ersättning som vi får. Ökningen låg förra året på 1,05 procent.

Vi har just avslutat en mycket besvärlig avtalsförhandling med Kommunal. Vi vill kunna erbjuda våra duktiga assistenter bra löner och villkor i enlighet med övriga arbetsmarknaden. Men med det förhållande som nu rådet går det inte. Förra året hade medlemsföretag hos Vårdföretagarna ca 1,5 procent i vinstmarginal. På bara ett år har den genomsnittliga vinstmarginalen för hela sektorn rasat från 3,7 till 2,3 procent. En minskning med nära 40 procent. Den lilla vinst vi kan och behöver göra behövs så att vi kan ha en liten buffert för framtiden. Bara i år ska lönehöjningen enligt märket vara 2,2 procent. Det säger sig självt att det här helt enkelt inte går ihop. SKL:s siffror visar att kommunernas egen assistans kostar mellan 10–12 procent mer än den ersättning som ges av staten. Det är cirka 1,2 miljarder kronor ytterligare av skattebetalarnas pengar varje år.

Vi tror inte att regeringen egentligen vill se en utveckling där företag tvingas att lämna kollektivavtalen för att de blir för dyra utifrån den peng som regeringen ger. Vi uppmanar därför regeringen att höja ersättningen för personlig assistans. Det skulle brukare, medarbetare, företag och samhället tjäna på i längden.

Anastasia Georgiadou, vd och grundare av assistansföretaget Almina AB
Fredric Käll,
vd och grundare Vivida assistans