"Regeringen för väljarna bakom ljuset om vinstnivåerna i välfärden"

spargris välfärd
Foto: Andy Dean Photography

Debatt I början på juni ska riksdagen rösta om Reepalu-förslaget om vinstbegränsning för privata företag i välfärdssektorn. Regeringen påstår att de har opinionen i ryggen för att driva igenom förslaget, men i själva verket har regeringen vilselett svenska folket om hur dagens vinstnivåer välfärdsföretag ser ut, skriver Emma Ophus, Moderata ungdomsförbundets förbundsstyrelse, i en debattartikel.

Emma Ophus, ledamot i Moderata ungdomsförbundets förbundsstyrelse.
Emma Ophus, ledamot i Moderata ungdomsförbundets förbundsstyrelse.

Den 7 juni ska Sveriges riksdag rösta om införandet av Reepalu-förslaget med vinstbegränsning för privata företag i välfärdssektorn. Om förslaget blir verklig politik innebär det en katastrof för Sveriges elever, föräldrar och äldre samt alla entreprenörer och anställda som varje dag gör stor skillnad i sina yrken för en bättre skola och omsorg i Sverige.

Regeringen påstår sig ha folket i ryggen när de vill driva igenom förslaget. Men i själva verket har de medvetet fört väljarna bakom ljuset med sin retorik vilket lett till att svenska folkets uppfattning om hur dagens vinstnivåer ser ut inte stämmer med verkligheten.

Färre än en av fem väljare känner till att den genomsnittliga vinsten i skolföretag de senaste åren legat under fem procent. Enligt en undersökning från Demoskop tidigare i år visade det sig att 40 procent trodde att friskolornas vinstnivå ligger mellan 7 och 20 procent, och 19 procent trodde att vinstnivåerna låg ännu högre.

När väljarna får frågor med siffror baserade utifrån det faktiska vinstläget blir resultatet tydligt. En klar majoritet säger ja till friskolor med vinstmarginal på 5 procent. Det är en högre vinstmarginal än snittet de senaste åren. (Läs artikel på DN Debatt den 7 mars.)

Om vinstbegränsningen införs innebär det en omfattande risk att välfärdsföretag tvingas avveckla sin verksamhet. Det innebär en oerhört tuff uppgift för landets kommuner som då får ta över 340 000 elever, 15 000 personer som behöver assistans, 20 000 äldre i privata äldreboenden och 50 000 äldre med privat utförd hemtjänst.

Utöver tydliga fakta finns flera principiella anledningar till att förslaget inte ska någon annanstans än rakt ner i papperskorgen. Drivna entreprenörer som brinner för att göra svensk välfärd bättre till samma eller billigare pris än offentliga aktörer ska självklart få göra det utan att motarbetas av giriga politiker.

55 procent av de som studerar till sjuksköterskor kan tänka sig att starta företag. (Läs artikel på sajten ”Vi gör skillnad”.) Varför ses deras affärsidé, som går ut på att hjälpa människor till bättre hälsa, som fult och ovärdigt samma förutsättningar som alla andra svenska företag?

I dag finns det en bred palett av valfrihet i svensk skola där elever och föräldrar själva får besluta om vilken utbildning och miljö som passar deras situation bäst. Lika självklart är det också att de äldre själva ska få besluta om vilken omsorg som de vill ha och är i behov av. Med vinstbegränsning i välfärdssektorn riskerar oumbärliga verksamheter att avvecklas i stället för att utvecklas, vilket vårt samhälle behöver.

Så som det svenska samhällskontraktet är uppbyggt ska det ingå en bra skola för barnen och trygg omsorg för de äldre. Tyvärr ser inte verkligheten ut så i dag. Därför borde alla initiativ som syftar till att göra en insats för en bättre skola och omsorg bara uppmuntras.

Emma Ophus,
Ledamot i Moderata ungdomsförbundets förbundsstyrelse