Rikedom är inte problemet!

DEBATT Skatterna borde vara lägre och plattare. Och rikedom är inte problemet i Sverige, det är de hinder som politiken skapat, skriver Johan Hedin, (C).

2e209ef8-8636-4732-aa9f-8499dbd8ea26-image

Innan jag blev politiker drev jag ett konsultföretag inriktat mot strategisk kommunikation. Jag tänker ofta på ett tillfälle då vi kom i kontakt med ett par forskare, tunga akademiker, som hade en affärsidé och behövde hjälp. Deras idé var fantastisk. Den löste ett viktigt miljöproblem och skulle ha inneburit stor skillnad för en bransch som bland annat på grund av just detta miljöproblem hade det tufft.
 
Det första de behövde var en begriplig berättelse om deras case att ta till investerare. Vi insåg att de inte har mycket pengar att lägga nu, men ville gärna hjälpa dem ändå. Dels för att vi tycker att projektet är så intressant, men också för att vi såg en fin affärsmöjlighet i framtiden.
På vårt fösta arbetsmöte säger dock kunden något som får oss att reagera: “Alltså, vi gör ju inte detta för att tjäna pengar”. Vår förvåning är stor. Varför vill de inte tjäna pengar? Pengar är ju bra att ha och man kan göra fantastiska saker för dem. T ex investera i företag som tar fram ny teknik för att lösa allvarliga miljöproblem.
 
Vi hjälpte kunden med några grundläggande saker för att de ska kunna komma vidare till investerare, men mer blev det aldrig. Projektet blev inte av och jag läste någonstans om ett nytt projekt som de båda akademikerna nu drev med stor entusiasm. Jag hoppas att det går bra, men risken är stor att det inte gör det. Det saknades affärsmannaskap, en nödvändig sak för att kunna ta en briljant idé från kloka hjärnor till där den har ett värde för fler: tillgänglig på en marknad.
 
Detta förhållningssätt till affärsmannaskap är alltför vanligt i vårt land och det hindrar oss från att nå vår fulla potential som nation. Utan att reflektera över varför, verkar det vara mångas uppfattning att rikedom, skapad genom lyckosamt företagande, har tillkommit på någon annans bekostnad och egentligen orättmätigt. Men värdeskapandet är central för välståndet. Utan entreprenören som lyckas finns ingenting. Inga jobb att gå till, inga skatter som betalar vård, skola, polis och försvar.
 
Som enskilda debattörer kan vi från politiken arbeta med attityder kring detta angelägna ämne, men människors attityder kring detta och annat formas över lång tid av en stor mängd faktorer som vi inte kan, och inte heller bör kunna, styra över.
 
Vad vi däremot kan och bör göra är att ta bort de hinder som politiken har skapat. Bland det viktigaste är skatterna som borde vara lägre och plattare. En viss progressivitet kan vara önskvärd, om den kommer underifrån med hjälp av till exempel jobbskatteavdrag för att den som står utanför arbetsmarknaden ska ha lättare att ta sig in. Men den progressivitet som kommer på ovansidan, som statsskatten och värnskatten, skadar ekonomin, snedvrider drivkrafter och tar resurser från den som är bra på att förmera dem.
 
En rimlig invändning är att den som är fattig väl måste få del av den rikedom som de lyckosamma har lyckats skapa. Svaret är ja, men det är också här så många begår ett allvarligt tankefel. Det är inte bara genom skatter någons skapade rikedom kan komma andra till del. Den som tjänar pengar gör av med dem och investerar dem och då kommer de andra till del. Vid varje konsumtionstillfälle skapas möjlighet för någon annan att skapa värde och tjäna pengar. Det kommer till och med in skatt i form av mervärdesskatt varje gång detta sker. Och den enas investering är den andras finansiering. Pengarna går genom en lång rad individer innan de försvinner in i skatt och ju lägre skattesatsen är, desto fler hinner få del av dem.

Johan Hedin, riksdagsledamot (C), kandiderar igen till riksdagen i Stockholms stads valkrets.