Stampen svarar: Argumenterar för frilansars särställning i rekonstruktionen

debatt

Jag håller med om att ekonomistyrning är ett fundament för alla typer av bolag – även mediebolag. Jag håller också med om att det historiskt fattats många beslut inom Stampen som i efterhand visat sig varit misstag. Stampens problem startade 2012 och utdelning till ägarna har inte gjorts 2013–2015. Sedan nuvarande styrelse och koncernledning tillsattes för två år sedan har ett förändringsarbete sänkt skuldsättningen, minskat kostnaderna och renodlat verksamheten. 

Sedan 2014 har bankskulden amorterats med över en halv miljard, kostnaden för huvudkontoret halverats, organisationen effektiviserats och tiotalet bolag avyttrats. Verksamheterna går med vinst igen men skuldsättningen som skapats historiskt blev under våren för tung att bära. Rekonstruktion blev i maj sista utvägen för att rädda 14 tidningstitlar, sex tryckerier, distributionen i Västsverige och runt 3 000 jobb. Skuldnedskrivningen som fastställt ackord handlar om stora belopp och jag förstår att man kan reagera. Även om sex av tio frilansjournalister erbjuds fullt betalt med den nedre gräns i förslaget som ligger, beklagar vi att fordringsägare överhuvudtaget drabbas.

Vi har argumenterat för deras särställning, men rekonstruktören bedömer att det inte går att göra undantag från likabehandlingsprincipen i lagen. För att underlätta för de med utestående fakturor erbjöd vi förskottsbetalning i sommar. Rekonstruktören ser att ackordserbjudandet är bättre än alternativet, då fordringsägare kan få mer betalt snabbare. Många delar analysen och för Skatteverket spelar säkert framtida intäkter in. 2005–2015 har Stampen betalat 16 miljarder i löner och sex miljarder i skatter och avgifter. Medarbetarna har betalt in drygt fem miljarder i inkomstskatt. Staten har alltså fått in över elva miljarder. Samtidigt har vi inte fått del av det statliga presstödet.

Hampus Knutsson, kommunikationschef, Stampen