Vårdexport en vinstaffär – om Sverige reformeras

Entreprenör Sverige har alla chanser att bli en champion på vårdexport. Men det kräver en hel del reformer, skriver Nima Sanandaji.

eb731817-c69f-496f-9608-4eb52e184617-image

I början av 2000-talet grundade den indiska hjärtkirurgen Devi Shetty specialistsjukhuset Narayana Health utanför Bangalore. Motivationen var enkel: pressa ned priset för hjärtoperationer så att vanliga indier fick möjlighet att få behandling. Vägen dit var lika enkel: utnyttja hög volym och specialisering för att skapa en välfungerande verksamhet. Vården organiseras ofta genom att varje sjukhus försöker erbjuda alla vanligt förekommande behandlingar. Devi Shetty valde den motsatta logiken, där en stor grupp specialistläkare samlas och utför samma ingrepp om och om igen. Resultatet blev en fenomenal succé. Narayana Health lyckades inte bara minska kostnaden avsevärt, utan dessutom uppnå en så hög kvalitet att till och med västerländska patienter började flockas dit.

Idag erbjuder Narayana Health en rad olika behandlingar, inom alltifrån hjärtkirurgi till ögonoperationer och cancerbehandling. Företaget, som vunnit många internationella priser, satsar på en marknad som vi sällan hör talas om i Sverige – den globala marknaden för vårdexport. Hundratusentals patienter söker sig till Indien för att få vård. Den redan omfattande exporten förväntas fördubblas under kommande fem år. Mexiko, Thailand, USA och Singapore lockar till sig ännu fler patienter än Indien. Motiven till att resa utomlands för att få vård varierar. I Thailand erbjuds till exempel billig vård liksom möjligheten att få återhämta sig i bekväma rum med personlig service och tillgång till soliga trädgårdar. I Singapore finns sjukhus som påminner om lyxhotell, där världsledande behandlingar erbjuds till högt pris.

Man skulle kunna tro att också Sverige lyckas attrahera många internationella vårdbesökare. Trots allt är många av de behandlingar som erbjuds här världsledande. Dessutom har politiker på båda sidor blockgränserna länge haft ambitionen att exportera svensk välfärd. Men även när vi räknar med besökare från andra EU-länder som får vård i Sverige rör det sig om försvinnande små summor. Anledningen är att den stela byråkratin i vården, och den skeptiska inställningen mot entreprenörer, stängt ute Sveriges motsvarigheter till Devi Shetty.

Faktum med att hela Västeuropa ligger långt efter när det kommer till vårdexport. Våra grannar i Central- och Östeuropa, som är lite mera öppna för nytänkande, har kommit längre. I Kroatien levereras drygt 5 procent av vården till utländska besökare. Om Sverige kunde nå upp till samma nivå skulle exportintäkter på ytterligare 18 miljarder kronor kunna flöda in till landet. Det är inga små summor, framförallt inte om vi tänker på att marknaden för vårdexport är ny och snabbt växande. Men det finns ännu viktigare anledningar till att bana väg för svensk vårdexport: det öppnar upp möjligheten för utländska besökare att ta del av de världsledande behandlingar som erbjuds i Sverige, och skapar dessutom möjligheten för svensk specialistvård att bli ännu bättre. En vinstaffär både för Sverige och omvärlden med andra ord. För att nå dit krävs dock att politikerna vågar reformera byråkratiska hinder.

Entreprenörskap, i dess sanna bemärkelse, måste kunna få genomslag i vården.


Nima Sanandaji, Vd för den nystartade tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ecepr.org), som han startat tillsammans med Gabriel Heller Sahlgren.