Ulf Rosén, vd och ägare till Reijmyre glasbruk i Östergötland.
Foto: Sören Andersson

Att både orten och glasbruket Reijmyre ligger Ulf Rosén varmt om hjärtat är ingen hemlighet, men det är något speciellt med själva glaset också. ”Det finns ett stort känslomässigt värde i glas. Det är en skönhet, ett hantverk som inte går att likna i en teknisk produkt. Jag har svårt att hitta orden för att beskriva det, men det är magiskt och spännande.”

NYHET Publicerad

Bygdens son blåste liv i glasbruket

ENTREPRENÖR 2015 stod Reijmyre glasbruk på randen till konkurs. Då bestämde sig bygdens son, Ulf Rosén, för att flytta hem till Östergötland och försöka rädda bruket. Tidningen Entreprenör har besökt bruksorten och under en rundvandring berättar Ulf Rosén om utmaningarna med att ta över ett konkursbo och hur det är att axla rollen som hans far en gång hade, som ägare och vd för anrika Reijmyre.

En glasbåsare på Reijmyre glasbruk.
Foto: Sören Andersson

Reijmyre glasbruk har 16 fast anställda som alla kan sitt hantverk och där flera har arbetat i årtionden på bruket. När Ulf Rosén och två andra delägare tog över bruket gällde det att få upp lagandan på företaget igen. De anställda fick vara med och ta fram strategier och sätta mål för att rädda verksamheten undan konkurs.

Ulf Rosén, vd och delägare i Reijmyre glasbruk.

Ulf Rosén, vd och delägare i Reijmyre glasbruk.

Foto: Sören Andersson
Lennart Rosén, tidgare ägare till Reijmyre glasbruk.

Ulf Roséns pappa Lennart Rosén drev Reijmyre glasbruk mellan 1950 och 1975. Då blomstrade bruket och på orten omnämns fortfarande den perioden som “de goda åren”. Ulf Rosén ser med värme tillbaka på sin uppväxt i det lilla samhället i Östergötland.

Ulf Rosén är inte rädd för att köpa glasbruk som gått i konkurs. Det har han gjort två gånger. Första gången, med Lindshammar, gick det bra. Andra gången, med Reijmyre, finns ännu inte något facit men efter bara ett år har han vänt röda siffror till svarta.

– Min pappa sa till mig att aldrig gå in i glasbranschen. Han tyckte att den var för besvärlig. Men jag struntade i rådet, vilket även min pappa gjorde på sin tid när farfar rådde samma sak. Såhär i efterhand var det väl tur, säger Ulf Rosén.  

Ja, det man tycka, för idag är Ulf Rosén stolt vd och delägare i Reijmyre glasbruk. Det grundades 1810 och är därmed Sveriges näst äldsta glasbruk. Det ligger i den djupa skogen mellan Norrköping och Katrineholm och glasbrukets gamla stavning av Reijmyre, med ett i, vittnar om dess ålder.

Det var här i orten Rejmyre, i huset mittemot glasbruket, som Ulf Rosén växte upp. Pappa Lennart Rosén ägde och drev det blomstrande bruket mellan åren 1950 och 1975. Den tiden omnämns fortfarande som ”de goda åren” i bruksorten och Ulf ser med värme tillbaka på sin uppväxt.

– Det var en fröjd att växa upp här och se sin pappa leva för bruket och samhället.

Ulf Rosén berättar om sin företagarresa under en rundvandring i glasbrukets stora lokaler med ugnar heta som lava. Trots kylan utomhus står glasblåsarna i shorts och t-shirt och handblåser välbekanta former. Glasmassan är 1 100 grader när den kommer ut ur ugnen, så den värmer tillräckligt.

Ulf Rosén utbildade sig till ingenjör och jobbade i några år som det. Men inspirerad av pappa Lennart bestämde han sig snart för att bli företagare han med. När han snubblade över konkursboet Lindshammar glasbruk, som låg i hjärtat av det småländska Glasriket, slog han till. Han struntade blankt i pappans råd och köpte bruket 1984, 27 år gammal.

Annons

– Jag riskerade allt och belånade mig upp över öronen. Det hade jag aldrig gjort idag, men jag är tacksam över att jag vågade då, säger Ulf Rosén, som fick den lokala bankens förtroende tack vare sitt namn, eftersom hans pappa, farfar och farbror hade gjort så bra ifrån sig i glasbranschen.

Faktum kvarstod dock att Ulf Rosén inte själv hade någon reell kompetens inom glas. Självklart vände han sig till pappa Lennart.

– Pappa hade gått i pension och sålt Reijmyre flera år tidigare. Så det passade jättebra att han hjälpte mig. Hans kunskap var ovärderlig. Det var fantastiskt roligt att få arbeta så nära honom.

Och det gick bara för Lindshammars glasbruk under Ulf Roséns ledning, men efter 13 år valde han att gå vidare med nya utmaningar inom glasbranschen.

– Jag är fortfarande fascinerad av hantverket. Att man har tillverkat glas på samma sätt i alla år. Det är så häftigt. Konsten är kvar, det är bara marknaden som förändras.

Och att svängningarna på glasmarknaden varit stora, särskilt under senare delen av 1900-talet, visar inte minst alla nedlagda glasbruk. Under glasbranschens storhetstid, efter andra världskriget, fanns över 200 glasbruk i Sverige men sedan 1970- talet har glasbranschen haft det tufft. Utvecklingen kulminerade runt millennieskiftet, då många glasbruk gick i konkurs.

– Folk ville inte köpa ett dyrare, handblåst glas som tagits fram med omsorg. Man köpte storpack på Ikea istället. Det ledde till en svår kris och utlokalisering av många verksamheter. Idag är det bara tre andra glasbruk i landet, utöver Reijmyre, som kan garantera att glaset är 100 procent tillverkat i Sverige, säger Ulf Rosén.

Även Reijmyre glasbruk hade under en längre period svårt att få ekonomin att gå ihop, vilket ledde till flera ägarbyten och konkurser. 2015, när ägaren gick bort, såg det ut att vara spiken i kistan för Reijmyre.

Men då såg Ulf Rosén sin chans. Han bestämde sig för att återvända hem efter 40 år och försöka rädda bruket.  

– Jag lämnade Rejmyre som 19-åring och kom tillbaka som 59-åring. Hade det varit något annat glasbruk så hade jag inte gjort det. Men jag kände att jag faktiskt skulle kunna göra något viktigt. Reijmyres historia var inte slut än.

Tillsammans med två andra delägare klev Ulf Rosén i oktober 2015 in och tog över verksamheten. Som tur var hade konkursförvaltaren fortsatt att driva bruket efter konkursen, vilket innebar att de kraftfulla ugnarna fortfarande brann.  

– Ugnarna är hjärtat i bruket. Släcks de så släcks hoppet bland de anställda och i hela orten.

Han tvekade inte att gå i pappa Lennarts fotspår, trots att den senare varit väldigt framgångsrik i sitt entreprenörskap.

– Pappas arv har aldrig känts som en börda. Jag ser det som ett fint ansvar som jag har fått. Min far drev Reijmyre under en framgångsrik period och det har jag respekt för. Sedan är det väldigt roligt att flera anställda som arbetar här idag även arbetade under min pappa.

Sen gäller det att ha lite tur också. En stor order från den anrika möbelfirman Svenskt Tenn gjorde att verksamheten kickade igång direkt efter att Ulf Rosén klivit in. En av Svenskt Tenns mest kända glasprodukter är storsäljaren Hortus-krukan, som tillverkas exklusivt av Reijmyre.

– Samarbetet främjar svenskt hantverk och det var ovärderligt för oss i början när vi inte hade så många kunder. Svenskt Tenn är fortfarande vår största och viktigaste kund.  

Ulf Rosén framhåller även att intresset för svenskt hantverk är på uppgång igen.

– Jag tror att pendeln har svängt tillbaka och att fler värdesätter svenskt hantverk. Man vill ha fler fina saker i hemmet som har en historia och som inte är masstillverkade i en fabrik i utlandet. Reijmyre har ett tidlöst värde som vi är enormt stolta över, vill vårda och kämpar för, säger han.

Och just stoltheten spelade en viktig roll när Ulf Rosén skulle få glasbruket på fötter igen. Flera år med dålig ekonomi, nedskärningar och uppsägningar hade tärt på lagandan hos de anställda. Ulf bestämde sig för att coacha sina medarbetare som ett fotbollslag inför en match. De elva anställda som följde med efter konkursen fick, tillsammans med den nya ledningen, sätta upp mål och strategier för att vända verksamheten och se till att komma ut starkare på andra sidan.  

– För att göra ett bra jobb krävs en stark laganda. Det var den första, största och viktigaste uppgiften jag tog mig an. Det var personligt också, inte bara affärsmässigt. Jag har ju vuxit upp och gått i skolan tillsammans med mina medarbetare. Klart att man vill göra ett bra jobb då.  

Ett år efter övertagandet har produktionen tagit fart, röda siffror har blivit svarta och vinsten en miljon kronor. 11 anställda har dessutom blivit 16 på heltid och därtill finns flera säsongsarbetare. En strålande bedrift, som sammanfattas med två ord av Ulf Rosén.

– Teamwork. Det känns som om vi vunnit SM-guld i lagarbete och drift av glasbruk, vilkett är en underbar känsla. Den gnistan ska vi ha kvar, för nu är det en ny säsong och vi ska vinna igen.

Resultatet gör att Ulf Rosén kan sträcka lite extra på sig. Men trots att han har räddat bruket, flera jobb och ortens stolthet vill han inte hajpa sig själv.  

– Jag ser på detta äventyr som en ära att få vara med om. Men glasbruket är över 200 år gammalt och kommer klara sig fint även efter mig. Mitt mål är att Reijmyre ska få fortsätta att skapa historia och jag hjälper gärna till en bit på vägen.

Räddaren i nöden

Namn: Ulf Rosén
Ålder: 60 år
Bor: Forsjö, tre mil från Rejmyre
Familj: Fru och tre vuxna barn
Gör: Driver Reijmyre glasbruk
Förebild: Min far, mor och Ingemar Stenmark (men jag kan inte påstå jag är som honom).
Motto: ”Gör ditt bästa och ge aldrig upp.”

Minnesvärda affärer

Min första affär:
”När jag bytte till mig en jättebra moped mot ett luftgevär. Då var jag 12 år.”

Min bästa affär:
”Reijmyre glasbruk. Också den viktigaste.”

Min sämsta affär:
”Tänker inte så. Den har jag lagt bakom mig.”

Sveriges nordligaste glasbruk

Namn: Reijmyre glasbruk
Startår: 1810
Ort: Rejmyre
Verksamhet: Manuell tillverkning av bruks- och konstglas.
Ägare: Ulf Rosén, Arnfinn Röste och Björn Waage äger en tredjedel var.
Antal anställda: 16 personer fast, tillkommer säsongsanställda.
Omsättning: 13,9 miljoner kronor 2016
Bästa produkt: Kanna H55. Prisvinnare vid Helsingborgutställningen 1955. Design Estrid Ericson.
Spännande ny produkt: Vas Skogsbruk i Jugendstil. Design Sissi Westerberg
Äldsta produkt: Glasservisen Antik. Har tillverkats på glasbruket sedan starten 1810 och är nog den produkt glasbruket är mest känt för, utöver Hortus-krukan.

Reijmyre genom tiderna

1810 Reijmyre glasbruk grundas.
1819 Reijmyre får sin första glasdekoratör, Nils Sundblad.
1836 För första gången tillverkas pressglas i Sverige.
1867 Reijmyre glasbruk blir ett aktiebolag.
1897 Reijmyre deltar i Stockholmsutställningen och befäster sin plats som landets ledande glasbruk.
1926 Reijmyre begärs i konkurs på grund av svårigheter efter första världskriget.
1932 Bruket och produktionen återupptas av en samling anställda. Redan i december samma år går bruket i konkurs igen.
1937 Bruket får nya ägare och samma år anställs Monica Bratt, som har betytt mycket för bruket. Nu börjar färgat glas att tillverkas och Monica Bratt kom att under mer än 20 år formge ett stort antal produkter varav en del tillverkades ända in på 1990-talet.
1950 Lennart Rosén köper Reijmyre Glasbruk. Han lade ner mycket arbete på att få bruket moderniserat och tillverkningen mer rationell.
1975 Lennart Rosén säljer bruket till Guldsmedsaktiebolaget (GAB).
1987 Reijmyre försätts i konkurs igen. Under åren som följer går det upp och ner för Reijmyre, som köps av nya ägare, drivs ett tag och sedan åter sätts i konkurs vid ett flertal tillfällen.
2015 Konkurs igen. Ulf Rosén och två andra delägare köper Reijmyre glasbruk.

Glasbrukens historia

1549 startas det första glasbruket i Sverige, på Älgön i Mälaren. Det läggs ner efter 10 år.
1641 startas ett nytt glasbruk av Melchior Jung, som fick monopol av kungen på detta. Eftersom det inte fanns glasblåsare i Sverige var han tvungen att åka till Italien och Frankrike för att hämta hit glasblåsare, som i sin tur lärde svenskar att blåsa glas. Han sägs därför ha grundat den svenska glasblåsarkonsten.
På 1700-talet hade glas blivit så pass vanligt att gemene man började använda glas i sina fönster. Nu kommer svenska glasbranschen igång på riktigt och fler bruk grundas på 1740-talet, bland andra Kosta och Limmared. Reijmyre glasbruk grundas 1810. Mellan 1800- talets mitt och fram till mitten av 1900- talet frodas branschen och 67 glasbruk anläggs i Sverige.
De flesta hamnar i Småland, i vad som idag benämns som Glasriket. Anledningen är dels att det var där kompetensen fanns, att skogen underlättade för bränsletillförsel, samt att vattendragen kunde utnyttjas för sin vattenkraft.
På 1950-talet knyter fler glasbruk till sig konstnärer, och på 1960- talen blir formgivarna allt fler.
Vid senare delen av 1900- talet och över millenniumskiftet gör sig lågkonjunkturen och internationell konkurrens sig påmind och allt fler glasbruk tvingas stänga ner.
Idag finns de flesta glasbruken i Småland, Reijmyre sägs vara det som är nordligast beläget. Hur många bruk som finns idag ses som en definitionsfråga, men det är långt från storhetstiden när det fanns upp emot 200 glasbruk i Sverige.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Regeringen lanserar förenklingspaket för företag

REGELKRÅNGEL Förutom problemen med konkurrens och kompetensförsörjning upplever många företagare att lagar och myndighetsregler hindrar tillväxt. Nu lanserar närings- och innovationsminister Mikael Damberg ett förenklingspaket för företag.
NYHET Publicerad:

Skatteverket kräver in pengarna – trots att frågan inte är avgjord i rätten

SKATTER Hästaveln är hobbyverksamhet. Det slår Skattemyndigheten i Uppsala fast och upptaxerar företaget Unique Dogs and Horses AB med närmare en halv miljon. Samtidigt har företagets pressats med korta svarstider. Ärendet ligger nu hos Förvaltningsrätten, men något anstånd med att betala den upptaxerade skatten har inte medgivits, trots den rättsliga prövningen.
NYHET Publicerad:

De blev årets vinnare i Serendipity Challenge

ALMEDALEN Av över 400 bidrag utsågs SaltX till årets tillväxtbolag och Sprinklebit till årets startup i entreprenörstävlingen Serendipity Challenge.
NYHET Publicerad:

Patentskydd lyckokast för Berries by Astrid

IMMATERIALRÄTT När forskaren Astrid Friborg startade företaget Berries by Astrid valde hon att skydda varumärket, produkten och tillverkningsprocessen. Det visade sig vara ett lyckokast eftersom försäljningen av licensrättigheter idag är en stor intäktskälla i företaget. Annars är många startupföretag dåliga på att skydda sina innovationer. Hälften av företagen har inget skydd alls, visar en undersökning från Awapatent.
NYHET Publicerad:

Strävsamhet och ansträngning ska leda till framgång

DEBATT Det ska alltid löna sig att arbeta framför att leva på bidrag. Det menar Moderata Ungdomsförbundets Benjamin Dousa som både vill sänka bidragen och minska skatterna för att människor ska komma i arbete och bli integrerade.
NYHET Publicerad:

Dags att hållbarhetsredovisa

HÅLLBARHET Har du koll på din hållbarhetsrapportering? Sedan sex månader tillbaka måste större företag göra en hållbarhetsrapport. Nu finns en snabbguide för dig som vill kicka igång din hållbarhetsredovisning.
NYHET Publicerad:

Upphandlingar drar ner brallorna på företagare

DEBATT Statliga bolag ska välja seriösa hotell- och restaurangleverantörer som försäkrar sina medarbetare och tar ansvar för gästerna. Det är fel att välja leverantör enbart baserat på pris, menar hotelldirektören Suzanne Parenius, vd på Hjortviken konferens.
NYHET Publicerad:

”Utan öppna data begränsar man innovationen”

ÖPPNA DATA Regeringens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Efter att den har presenterat sin nya digitaliseringsstrategi riktas dock kritik om att arbetet med att öppna data går för långsamt.
NYHET Publicerad:

Hon lär nybörjare att haja börsen

ENTREPRENÖR Andra Farhads uppväxt i Fittja präglades av familjens ständiga brist på pengar. Som 16-åring började hon handla med aktier och under namnet ”Börshajen” blev hon snabbt en snackis i aktiehandlarkretsar. Idag driver hon ett utbildningsföretag med målet att lära andra att bli rika på börsen.
NYHET Publicerad:

Så slår den höjda entreprenörsskatten mot ditt företag

3:12-REGLERNA Trots massiv kritik från Företagarsverige tänker regeringen ändra de så kallade 3:12-reglerna, eller entreprenörsskatten. 167 000 svenska företagare drabbas därmed av en skattehöjning på sammanlagt tre miljarder kronor. Hårdast drabbas de mindre fåmansbolagen. Revisorn Carl-Magnus Falk har tagit fram en modell som hjälper småföretagare att räkna fram hur de nya reglerna slår mot just deras företag.
NYHET Publicerad:

På tur till Stockholms smultronställen

NYKLÄCKT För sex år sedan köpte Peter Ekblom en Vespa och började köra runt sina kompisar till olika smultronställen i Stockholm. Nu erbjuder han skräddarsydda turer med vespor runt i staden och har även ett samarbete med Piaggio group som tillverkar vespor i Italien.
NYHET Publicerad:

Småföretagare utsätts för tuff skattjakt

SKATTEVERKETS METODER I höstas fick Emanuel Imanuelsen plötsligt besked om en restskatt på över 47 miljoner kronor. Men efter att han lämnat synpunkter sänktes den till 7,5 miljoner. Hans advokat är kritisk till att Skatteverket på så lösa grunder har eftertaxerat ett så stort belopp, som dessutom visade sig vara felaktigt.
NYHET Publicerad:

En lägenhet kommer lastad

MILJARDFÖRETAG Det är sågade plankor in i ena änden av fabriken och nästan färdiga lägenheter ut i den andra. Lindbäcks bygg i Öjebyn har utvecklat ett unikt modulbyggande som gjort familjeföretaget till ett miljardbolag. Men utan den värsta byggkrisen i Sverige och en hotande konkurs hade den innovativa byggtekniken aldrig blivit verklighet.
NYHET Publicerad:

Så lägger du vantarna på digitaliseringsstödet

HALLÅ DÄR… Boo Gunnarsson, företagarexpert på Visma. Mer än nio av tio småföretagare i Sverige känner inte till de ”digitaliseringscheckar” som de kan söka sedan årsskiftet. Upp till en kvarts miljon kronor finns att hämta för de som vill stärka bolaget digitala kompetens.
NYHET Publicerad:

Nya beteenden driver företaget vidare

VAD HÄNDE SEN Ändra invanda beteenden. Det sparar resurser och gör företag och organisationer mer välfungerande. Beteendelabbet var först ut i Sverige med att bygga ett företag som hjälper till att ändra våra beteenden. Det visade sig vara en hållbar affärsidé.