Ulf Rosén, vd och ägare till Reijmyre glasbruk i Östergötland.
Foto: Sören Andersson

Att både orten och glasbruket Reijmyre ligger Ulf Rosén varmt om hjärtat är ingen hemlighet, men det är något speciellt med själva glaset också. ”Det finns ett stort känslomässigt värde i glas. Det är en skönhet, ett hantverk som inte går att likna i en teknisk produkt. Jag har svårt att hitta orden för att beskriva det, men det är magiskt och spännande.”

NYHET Publicerad

Bygdens son blåste liv i glasbruket

ENTREPRENÖR 2015 stod Reijmyre glasbruk på randen till konkurs. Då bestämde sig bygdens son, Ulf Rosén, för att flytta hem till Östergötland och försöka rädda bruket. Tidningen Entreprenör har besökt bruksorten och under en rundvandring berättar Ulf Rosén om utmaningarna med att ta över ett konkursbo och hur det är att axla rollen som hans far en gång hade, som ägare och vd för anrika Reijmyre.

En glasbåsare på Reijmyre glasbruk.
Foto: Sören Andersson

Reijmyre glasbruk har 16 fast anställda som alla kan sitt hantverk och där flera har arbetat i årtionden på bruket. När Ulf Rosén och två andra delägare tog över bruket gällde det att få upp lagandan på företaget igen. De anställda fick vara med och ta fram strategier och sätta mål för att rädda verksamheten undan konkurs.

Ulf Rosén, vd och delägare i Reijmyre glasbruk.

Ulf Rosén, vd och delägare i Reijmyre glasbruk.

Foto: Sören Andersson
Lennart Rosén, tidgare ägare till Reijmyre glasbruk.

Ulf Roséns pappa Lennart Rosén drev Reijmyre glasbruk mellan 1950 och 1975. Då blomstrade bruket och på orten omnämns fortfarande den perioden som “de goda åren”. Ulf Rosén ser med värme tillbaka på sin uppväxt i det lilla samhället i Östergötland.

Ulf Rosén är inte rädd för att köpa glasbruk som gått i konkurs. Det har han gjort två gånger. Första gången, med Lindshammar, gick det bra. Andra gången, med Reijmyre, finns ännu inte något facit men efter bara ett år har han vänt röda siffror till svarta.

– Min pappa sa till mig att aldrig gå in i glasbranschen. Han tyckte att den var för besvärlig. Men jag struntade i rådet, vilket även min pappa gjorde på sin tid när farfar rådde samma sak. Såhär i efterhand var det väl tur, säger Ulf Rosén.  

Ja, det man tycka, för idag är Ulf Rosén stolt vd och delägare i Reijmyre glasbruk. Det grundades 1810 och är därmed Sveriges näst äldsta glasbruk. Det ligger i den djupa skogen mellan Norrköping och Katrineholm och glasbrukets gamla stavning av Reijmyre, med ett i, vittnar om dess ålder.

Det var här i orten Rejmyre, i huset mittemot glasbruket, som Ulf Rosén växte upp. Pappa Lennart Rosén ägde och drev det blomstrande bruket mellan åren 1950 och 1975. Den tiden omnämns fortfarande som ”de goda åren” i bruksorten och Ulf ser med värme tillbaka på sin uppväxt.

– Det var en fröjd att växa upp här och se sin pappa leva för bruket och samhället.

Ulf Rosén berättar om sin företagarresa under en rundvandring i glasbrukets stora lokaler med ugnar heta som lava. Trots kylan utomhus står glasblåsarna i shorts och t-shirt och handblåser välbekanta former. Glasmassan är 1 100 grader när den kommer ut ur ugnen, så den värmer tillräckligt.

Ulf Rosén utbildade sig till ingenjör och jobbade i några år som det. Men inspirerad av pappa Lennart bestämde han sig snart för att bli företagare han med. När han snubblade över konkursboet Lindshammar glasbruk, som låg i hjärtat av det småländska Glasriket, slog han till. Han struntade blankt i pappans råd och köpte bruket 1984, 27 år gammal.

Annons

– Jag riskerade allt och belånade mig upp över öronen. Det hade jag aldrig gjort idag, men jag är tacksam över att jag vågade då, säger Ulf Rosén, som fick den lokala bankens förtroende tack vare sitt namn, eftersom hans pappa, farfar och farbror hade gjort så bra ifrån sig i glasbranschen.

Faktum kvarstod dock att Ulf Rosén inte själv hade någon reell kompetens inom glas. Självklart vände han sig till pappa Lennart.

– Pappa hade gått i pension och sålt Reijmyre flera år tidigare. Så det passade jättebra att han hjälpte mig. Hans kunskap var ovärderlig. Det var fantastiskt roligt att få arbeta så nära honom.

Och det gick bara för Lindshammars glasbruk under Ulf Roséns ledning, men efter 13 år valde han att gå vidare med nya utmaningar inom glasbranschen.

– Jag är fortfarande fascinerad av hantverket. Att man har tillverkat glas på samma sätt i alla år. Det är så häftigt. Konsten är kvar, det är bara marknaden som förändras.

Och att svängningarna på glasmarknaden varit stora, särskilt under senare delen av 1900-talet, visar inte minst alla nedlagda glasbruk. Under glasbranschens storhetstid, efter andra världskriget, fanns över 200 glasbruk i Sverige men sedan 1970- talet har glasbranschen haft det tufft. Utvecklingen kulminerade runt millennieskiftet, då många glasbruk gick i konkurs.

– Folk ville inte köpa ett dyrare, handblåst glas som tagits fram med omsorg. Man köpte storpack på Ikea istället. Det ledde till en svår kris och utlokalisering av många verksamheter. Idag är det bara tre andra glasbruk i landet, utöver Reijmyre, som kan garantera att glaset är 100 procent tillverkat i Sverige, säger Ulf Rosén.

Även Reijmyre glasbruk hade under en längre period svårt att få ekonomin att gå ihop, vilket ledde till flera ägarbyten och konkurser. 2015, när ägaren gick bort, såg det ut att vara spiken i kistan för Reijmyre.

Men då såg Ulf Rosén sin chans. Han bestämde sig för att återvända hem efter 40 år och försöka rädda bruket.  

– Jag lämnade Rejmyre som 19-åring och kom tillbaka som 59-åring. Hade det varit något annat glasbruk så hade jag inte gjort det. Men jag kände att jag faktiskt skulle kunna göra något viktigt. Reijmyres historia var inte slut än.

Tillsammans med två andra delägare klev Ulf Rosén i oktober 2015 in och tog över verksamheten. Som tur var hade konkursförvaltaren fortsatt att driva bruket efter konkursen, vilket innebar att de kraftfulla ugnarna fortfarande brann.  

– Ugnarna är hjärtat i bruket. Släcks de så släcks hoppet bland de anställda och i hela orten.

Han tvekade inte att gå i pappa Lennarts fotspår, trots att den senare varit väldigt framgångsrik i sitt entreprenörskap.

– Pappas arv har aldrig känts som en börda. Jag ser det som ett fint ansvar som jag har fått. Min far drev Reijmyre under en framgångsrik period och det har jag respekt för. Sedan är det väldigt roligt att flera anställda som arbetar här idag även arbetade under min pappa.

Sen gäller det att ha lite tur också. En stor order från den anrika möbelfirman Svenskt Tenn gjorde att verksamheten kickade igång direkt efter att Ulf Rosén klivit in. En av Svenskt Tenns mest kända glasprodukter är storsäljaren Hortus-krukan, som tillverkas exklusivt av Reijmyre.

– Samarbetet främjar svenskt hantverk och det var ovärderligt för oss i början när vi inte hade så många kunder. Svenskt Tenn är fortfarande vår största och viktigaste kund.  

Ulf Rosén framhåller även att intresset för svenskt hantverk är på uppgång igen.

– Jag tror att pendeln har svängt tillbaka och att fler värdesätter svenskt hantverk. Man vill ha fler fina saker i hemmet som har en historia och som inte är masstillverkade i en fabrik i utlandet. Reijmyre har ett tidlöst värde som vi är enormt stolta över, vill vårda och kämpar för, säger han.

Och just stoltheten spelade en viktig roll när Ulf Rosén skulle få glasbruket på fötter igen. Flera år med dålig ekonomi, nedskärningar och uppsägningar hade tärt på lagandan hos de anställda. Ulf bestämde sig för att coacha sina medarbetare som ett fotbollslag inför en match. De elva anställda som följde med efter konkursen fick, tillsammans med den nya ledningen, sätta upp mål och strategier för att vända verksamheten och se till att komma ut starkare på andra sidan.  

– För att göra ett bra jobb krävs en stark laganda. Det var den första, största och viktigaste uppgiften jag tog mig an. Det var personligt också, inte bara affärsmässigt. Jag har ju vuxit upp och gått i skolan tillsammans med mina medarbetare. Klart att man vill göra ett bra jobb då.  

Ett år efter övertagandet har produktionen tagit fart, röda siffror har blivit svarta och vinsten en miljon kronor. 11 anställda har dessutom blivit 16 på heltid och därtill finns flera säsongsarbetare. En strålande bedrift, som sammanfattas med två ord av Ulf Rosén.

– Teamwork. Det känns som om vi vunnit SM-guld i lagarbete och drift av glasbruk, vilkett är en underbar känsla. Den gnistan ska vi ha kvar, för nu är det en ny säsong och vi ska vinna igen.

Resultatet gör att Ulf Rosén kan sträcka lite extra på sig. Men trots att han har räddat bruket, flera jobb och ortens stolthet vill han inte hajpa sig själv.  

– Jag ser på detta äventyr som en ära att få vara med om. Men glasbruket är över 200 år gammalt och kommer klara sig fint även efter mig. Mitt mål är att Reijmyre ska få fortsätta att skapa historia och jag hjälper gärna till en bit på vägen.

Räddaren i nöden

Namn: Ulf Rosén
Ålder: 60 år
Bor: Forsjö, tre mil från Rejmyre
Familj: Fru och tre vuxna barn
Gör: Driver Reijmyre glasbruk
Förebild: Min far, mor och Ingemar Stenmark (men jag kan inte påstå jag är som honom).
Motto: ”Gör ditt bästa och ge aldrig upp.”

Minnesvärda affärer

Min första affär:
”När jag bytte till mig en jättebra moped mot ett luftgevär. Då var jag 12 år.”

Min bästa affär:
”Reijmyre glasbruk. Också den viktigaste.”

Min sämsta affär:
”Tänker inte så. Den har jag lagt bakom mig.”

Sveriges nordligaste glasbruk

Namn: Reijmyre glasbruk
Startår: 1810
Ort: Rejmyre
Verksamhet: Manuell tillverkning av bruks- och konstglas.
Ägare: Ulf Rosén, Arnfinn Röste och Björn Waage äger en tredjedel var.
Antal anställda: 16 personer fast, tillkommer säsongsanställda.
Omsättning: 13,9 miljoner kronor 2016
Bästa produkt: Kanna H55. Prisvinnare vid Helsingborgutställningen 1955. Design Estrid Ericson.
Spännande ny produkt: Vas Skogsbruk i Jugendstil. Design Sissi Westerberg
Äldsta produkt: Glasservisen Antik. Har tillverkats på glasbruket sedan starten 1810 och är nog den produkt glasbruket är mest känt för, utöver Hortus-krukan.

Reijmyre genom tiderna

1810 Reijmyre glasbruk grundas.
1819 Reijmyre får sin första glasdekoratör, Nils Sundblad.
1836 För första gången tillverkas pressglas i Sverige.
1867 Reijmyre glasbruk blir ett aktiebolag.
1897 Reijmyre deltar i Stockholmsutställningen och befäster sin plats som landets ledande glasbruk.
1926 Reijmyre begärs i konkurs på grund av svårigheter efter första världskriget.
1932 Bruket och produktionen återupptas av en samling anställda. Redan i december samma år går bruket i konkurs igen.
1937 Bruket får nya ägare och samma år anställs Monica Bratt, som har betytt mycket för bruket. Nu börjar färgat glas att tillverkas och Monica Bratt kom att under mer än 20 år formge ett stort antal produkter varav en del tillverkades ända in på 1990-talet.
1950 Lennart Rosén köper Reijmyre Glasbruk. Han lade ner mycket arbete på att få bruket moderniserat och tillverkningen mer rationell.
1975 Lennart Rosén säljer bruket till Guldsmedsaktiebolaget (GAB).
1987 Reijmyre försätts i konkurs igen. Under åren som följer går det upp och ner för Reijmyre, som köps av nya ägare, drivs ett tag och sedan åter sätts i konkurs vid ett flertal tillfällen.
2015 Konkurs igen. Ulf Rosén och två andra delägare köper Reijmyre glasbruk.

Glasbrukens historia

1549 startas det första glasbruket i Sverige, på Älgön i Mälaren. Det läggs ner efter 10 år.
1641 startas ett nytt glasbruk av Melchior Jung, som fick monopol av kungen på detta. Eftersom det inte fanns glasblåsare i Sverige var han tvungen att åka till Italien och Frankrike för att hämta hit glasblåsare, som i sin tur lärde svenskar att blåsa glas. Han sägs därför ha grundat den svenska glasblåsarkonsten.
På 1700-talet hade glas blivit så pass vanligt att gemene man började använda glas i sina fönster. Nu kommer svenska glasbranschen igång på riktigt och fler bruk grundas på 1740-talet, bland andra Kosta och Limmared. Reijmyre glasbruk grundas 1810. Mellan 1800- talets mitt och fram till mitten av 1900- talet frodas branschen och 67 glasbruk anläggs i Sverige.
De flesta hamnar i Småland, i vad som idag benämns som Glasriket. Anledningen är dels att det var där kompetensen fanns, att skogen underlättade för bränsletillförsel, samt att vattendragen kunde utnyttjas för sin vattenkraft.
På 1950-talet knyter fler glasbruk till sig konstnärer, och på 1960- talen blir formgivarna allt fler.
Vid senare delen av 1900- talet och över millenniumskiftet gör sig lågkonjunkturen och internationell konkurrens sig påmind och allt fler glasbruk tvingas stänga ner.
Idag finns de flesta glasbruken i Småland, Reijmyre sägs vara det som är nordligast beläget. Hur många bruk som finns idag ses som en definitionsfråga, men det är långt från storhetstiden när det fanns upp emot 200 glasbruk i Sverige.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Lurades av blufföretag: ”För jävligt”

BLUFFAKTUROR Nu rasar det in bluffakturor hos svenska småföretag. Maria Larsson lurades att tro att hon fyllde i en myndighetsenkät, men fick istället en saftig faktura från blufföretaget Företagsopinion.
NYHET Publicerad:

Stopp för styrelsekompetens efter dom i högsta instans

STYRELSER En dom i Högsta förvaltningsdomstolen sätter käppar i hjulet för Tjeders. När styrelseledamöter inte längre kan fakturera sitt arbete kan det blir svårt att hitta kompetens till styrelserummen.
NYHET Publicerad:

#MeToo: Lång väg kvar för byggsektorn

DEBATT Vår bransch är inte ett undantag från förekomsten av trakasserier och sexism. Vi måste skapa en bransch som är långsiktig och hållbar. För att klara kompetensförsörjningen krävs nolltolerans, skriver Catharina Elmsäter-Svärd.
NYHET Publicerad:

Norskt familjeföretag har köpt upp 69 förskolor och skolor – i Sverige

ENTREPRENÖRER Fler och fler svenska välfärdsföretagare kastar in handduken. Men debatten om vinst i välfärden är inget som oroar Randi och Hans Jacob Sundby, som driver det norska förskoleföretaget Læringsverkstedet. Bara i år har de köpt upp 69 förskolor och skolor i Sverige.
NYHET Publicerad:

Myndighetens nej till Gutevin – anspelar på droger

REGELKRÅNGEL När den gotländska vinföretagaren Lauri Pappinen skulle förnya tillståndet för sin registreringsskylt med företagsnamnet Gutevin blev det nobben från Transportstyrelsen. 
NYHET Publicerad:

Svindlande affärer i Sveriges kommuner

REDAKTIONEN TYCKER Hässleholms kommun vägrar att ge privata bredbandsföretag markavtal för att dra fiber, Strömstads kommun driver en egen spa- och gymverksamhet och i Landskrona har politikerna startat ett tvätteri. Detta trots att det redan finns privata, etablerade aktörer i regionen.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga kommunala bolag slår mot näringslivet

KONKURRENS Sveriges kommuner startar allt fler företag. Sedan år 2000 har det startats två nya kommunalägda bolag i veckan och sammanlagt finns det nu över 1 700 kommunala bolag runt om i landet. Det är en utveckling som kraftigt påverkar de privatägda företagens möjligheter att utvecklas och växa.
NYHET Publicerad:

Twittrande ekobonde på klimatsmart mission

ENTREPRENÖR Han skulle inte bli bonde. Men det blev han – Ekobonden. Men han blev också entreprenör, bipollinerare, pr-expert och planetskötare. Adam Arnesson försöker förändra världen från Jannelunds gård i Närke. Och han är på god väg att lyckas.
NYHET Publicerad:

Upplevelsen viktigast för krögaren som inte står vid spisen

ENTREPRENÖR Anna Lallerstedt är krögaren som säger att hon inte kan laga mat. Ändå ska hon öppna sin tredje restaurang till våren. Tricket, enligt henne , är att driva restaurangerna som företag. Entreprenör har träffat doldiskrögaren som inte sätter sig själv på piedestal.
NYHET Publicerad:

Politiker tar åt sig äran av högkonjunkturen

EKONOMIKRÖNIKAN Det råder högkonjunktur i Sverige. Arbetslösheten sjunker, investeringarna stiger och företagen rapporterar om brist på arbetskraft. Konjunkturer följer ett visst mönster och denna uppgång är inget undantag. Precis som vanligt försöker politiker sola sig i högkonjunkturens glans, skriver Fredrik Carlgren, chef för Ekonomifakta.
NYHET Publicerad:

"Blufföretagen är näringslivets dödgrävargäng"

BLUFFAKTUROR Fejkade undersökningar och erbjudanden lurar småföretagare i fällan, med risk för flera tusen i räkningar och hot om inkasso. Anders Carlsson blev lurad, men lyckades kämpa tillbaka och gå vinnande ur striden. ”Jag blev förd bakom ljuset och sedan hotad. Det är fruktansvärt fräckt och gör mig förbannad”, säger han.
NYHET Publicerad:

Emma Green: "Jag har aldrig haft ett vanligt jobb"

10 FRÅGOR Hon är höjdhopparen som vunnit flera medaljer vid VM och EM. Efter att hon lade friidrottskarriären på hyllan startade Emma Green ett föreläsningskoncept med sin tidigare lärare. Dessutom har hon varit entreprenör i flera år.
NYHET Publicerad:

En kärleksaffär med skygglappar

NYKLÄCKT Det var kärlek vid första ögonkastet. Det konstaterar Fredrik Ståhl som blåst liv i den över 100 år gamla disponentvillan, Villa Strömsfors. ”Ska man lyckas med ett sånt här projekt måste man vara unik och våga gå sin egen väg”, säger han.
NYHET Publicerad:

Smartare skyltaffärer ger klirr i kassan

I PRAKTIKEN Samuel Eriksson, vd för Skyltstället, stuvade om i säljprocessen av skyltar så att säljarna hinner träffa fler kunder och samtidigt lägga mer tid på varje affär. Något som betalat sig snabbt. ”Vi ser redan en omsättningsökning på runt 20 procent”, säger Samuel Eriksson.
NYHET Publicerad:

Småmejerier visar vägen ur mjölkkrisen

MJÖLKBRANSCHEN I mjölkkrisens spår satsar allt fler mjölkföretagare på egna varumärken och småmejerier. En världsmarknad med kraftigt svängande priser har fått bönderna att tröttna. När konsumenterna samtidigt efterfrågar lokala produkter ser fler och fler att här finns pengar att tjäna. Monica Thörner på Wermlands mejeri är en av dem. ”Det handlar om att överleva”, säger hon.