Richard Hertvig, vd för Alvestagalss, i fabriken där glassen tillverkas.

Richard Hertvig, vd på uppstickaren Alvestaglass, är inte längre ensam om att marknadsföra företagets produkter. Genom att ta in 900 nya aktieägare har han även fått 900 nya ambassadörer, som talar sig varma för Alvestaglass. På sikt hoppas Hertvig att det ska öka försäljningen.

NYHET Publicerad

Delägarkraft dubblerade Alvestaglass omsättning

FINANSIERING 900 aktieägare och tio miljoner kronor i kassan. Det blev resultatet av Alvestaglass aktiebaserade crowdfundingkampanj. Vd Richard Hertvig välkomnar bolagets nya ambassadörer, som redan gett skjuts åt varumärket i butikernas glasskylar. ”Omsättningen per kund har ökat den senaste tiden, något jag kopplar till den uppmärksamhet vi fått genom vår kampanj”, säger han.

Richard Hertvig, vd för Alvestaglass.

"Aktiebaserad crowdfunding är ett utmärkt finansieringsalternativ för medelstora tillväxtföretag som vill kunna gå sin egen väg och samtidigt få stöttning via aktieägarn", säger Richard Hertvig, vd för Alvestaglass.

Att gå från noll till 900 delägare på ett ögonblick skulle nog ge många ägare till entreprenörsstyrda bolag en förhöjd stressnivå. Men inte Richard Hertvig, vd för Alvestaglass. Han pratar i stället entusiastiskt om den aktiebaserade crowdfundingrunda som bolaget nyligen genomfört och som tillfört fler aktieägare än han vågat hoppas på. Att öppna upp för vem som helst att bli delägare i bolaget var ett marknadsstrategiskt beslut.

– Vi var inte i skriande behov av kapital. Finansieringskampanjen var i första hand en strategi för att knyta till oss många engagerade delägare, ett slags ambassadörer. Dessa kan berätta vår historia och tala varmt och positivt om Alvestaglass och i förlängningen öka vår försäljning, förklarar Richard Hertvig.

Det är knappt sju månader sedan han drog i gång kampanjen för Alvestaglass på den nystartade digitala plattformen Pepins, som bedriver handel med andelar i olika företag. Inför finansieringsrundan fick de hjälp av Pepins med att skriva ett prospekt till intresserade köpare och att producera en säljande film om Alvestaglass. De fick även tillgång till Pepins investerarnätverk, där information om bolaget spreds.

– Knepigast var nog att sätta ett värde på bolaget och göra en så verklighetstrogen analys som möjligt av vår utvecklingspotential på fem år. Tillsammans med Pepins diskuterade vi oss fram till ett bolagsvärde som innebar ett pris per aktie på 50 kronor.

Intresset visade sig vara stort. Efter tre veckors försäljning var investeringskvoten fylld och 900 aktieägare hade gått in i bolaget med tio miljoner kronor. Att så många valde att investera i Alvestaglass förklarar Richard Hertvig med bolagets snabba tillväxt och att de är en uppstickare på glassmarknaden.

Företaget har gjort sig känt för sin framfart i glassbranschen sedan starten 2008 då Richard Hertvig, efter avslutad utbildning på Handelshögskolan, blev glassfabrikör tillsammans med glassmästaren Dan Isaksson.

Richard Hertvig beskriver företaget som ett innovativt glassbolag, som utöver sitt bassortiment vågat sticka ut och satsa på både laktosfri och sockerfri glass samt proteinglass. Fyra år i rad har bolaget utsetts till gasellföretag av Dagens Industri. Tillväxten har i genomsnitt legat på 27 procent per år med en vinstmarginal på mellan fem och åtta procent. I dag ligger omsättningen på nästan 60 miljoner kronor.

Annons

– Eftersom vi växt organiskt har all vinst investerats i företaget. Under några år tog vi inte ens ut lön. Trots att vi inte haft råd med marknadsföring har vi lyckats ta oss in i frysdiskarna i dagligvaruhandeln. För att kunna växa ytterligare måste vi bli mer igenkänningsbara ute i butikerna och vi valde därför att satsa på aktiebaserad crowdfunding, säger Richard Hertvig.

– Tar du in ett riskkapitalbolag eller en affärsängel är risken stor att deras fokus och strategier skiljer sig markant från dina egna. Aktiebaserad crowdfunding är ett utmärkt finansieringsalternativ för medelstora tillväxtföretag som vill kunna gå sin egen väg och samtidigt få stöttning via aktieägarna. Dessa fungerar som utmärkta ambassadörer för varumärket, fortsätter han.

Dessa argument har gjort att aktiebaserad crowdfunding seglat upp som en populär investeringsform för etablerade tillväxtföretag, som är redo att ta ett ytterligare steg i sitt bolagsbygge. Och precis som för Richard Hertvig är det den så kallade delägarkraften som tillväxtbolagen vill åt; engagemanget och viljan att stärka det varumärke man just investerat i aktier i.

– Säg att en och var av våra 900 delägare pratar gott om oss till minst 20 personer. Då har vi kommit en bra bit på väg att sprida ordet om våra produkter.

Försäljningssiffrorna för Alvestaglass från oktober 2016, med en dubblad omsättning, ger en hint om att resonemanget verkligen fungerar. Richard Hertvig är lite tagen på sängen över det stora gensvaret. Den senaste tiden har säljare kommit tillbaka till kontoret och berättat om hur kunder kommer fram ute i butikerna och ger dem en klapp på axeln och stolta berättar att de äger en del av bolaget.

– Vi har inte gjort några varumärkesmätningar, men om man tittar på omsättningen per butik det senaste halvåret, så har den ökat rejält. Min magkänsla säger att varumärket fått sig en rejäl skjuts av uppmärksamhet kring kampanjen.

Han kan inte se något negativt med att plötsligt få in 900 delägare i bolaget. Eftersom privatägda aktiebolag inte får sälja sina aktier i öppna rundor har de via Pepins fått hjälp att upprätta ett publikt holdingbolag som ägs av aktieägarna. Det är där som även en framtida handel med aktierna kommer att ske. Holdingbolaget är i sin tur delägare i Alvestaglass.

– Holdingbolaget räknas som en ägare, vilket underlättar administrationen för oss. Via Pepins har vi tillgång till ett forum där vi kan kommunicera med alla våra delägare i holdingbolaget. Ett perfekt ställe för oss att ställa frågor och få idéer. Det är ju engagemanget vi är ute efter, säger Richard Hertvig.

När Finansinspektionen, FI, kartlade crowdfundingsektorn, vid aktie- och lånebaserad gräsrotsfinansiering i Sverige 2015, varnade FI för att investerarna kan hamna i ett informationsunderläge gentemot bolaget de investerar i. Det är en oro som Richard Hertvig tycker är obefogad i Alvestaglass fall.

– Jag känner ett oerhört ansvar för de här privatpersonerna som valt att stötta Alvestaglass. När vi värderade företaget var vi till exempel oerhört noga med att hamna på rätt värde för att våra investerare inte skulle känna sig lurade i efterhand. Vi genomförde nyligen en ny runda där aktieägarna kunde sälja sina andelar och då ökade aktievärdet med 30 procent, oerhört roligt.

Så här i efterhand önskar Richard Hertvig att företaget varit tydligare med att berätta om finansieringsrundan för sina egna kunder, handlarna. Med ett aktieinnehav följer en lojalitet till varumärket som han inte riktigt förstod kraften i tidigare.

– Jag kan ju se nu att en livsmedelshandlare, eller en liten gymägare som säljer vår proteinglass, blir mer angelägna om att produkterna ska sälja om de köpt aktier i Alvestaglass.

De tio miljoner kronor som företaget fått in ska delvis läggas på marknadsföring, delvis på en exportsatsning. En marknadschef har precis anställts och en expansion i Norden har påbörjats. Nyligen etablerade sig Alvestaglass i Finland och Danmark och Norge står på tur.

– Vi ska dessutom ge oss in på marknaden för stycksaker där det finns stora möjligheter. Vi har satt ett strategiskt mål om att omsätta 150 miljoner kronor år 2019 och då ta steget in på börsen, säger Richard Hertvig.

– Men vem vet, om tre år kanske crowdfundingplattformarna är så utvecklade att de handlar med aktier i ett större format. Då kan det absolut vara ett alternativ.

Richard Hertvigs fyra tips: Så mobiliserar du styrkan i delägarkraften
  1. Lägg upp en plan inför finansieringskampanjen. Bestäm vilka ni vill ha som delägare och lägg upp en plan för hur ni ska nå dem.
  2. Fokusera på att få in en viss procent ägare som sitter på kunskap som kan utveckla bolaget eller är en potentiell kund. Det ökar möjligheterna att få till en hävstångseffekt ut på marknaden.
  3. Värdera inte bolaget för lågt.
  4. Ta chansen att även sälja en del av dina egna aktier för att få till en exit som kan ge dig tillbaka de pengar du inte kunnat ta ut under uppbyggnadsfasen.
Glass i stora lass

Namn: Alvestaglass.
Startår: 2008.
Grundare: Richard Hertvig och Dan Isaksson, glassmästare.
Vd: Richard Hertvig.
Verksamhet: Livsmedelsframställning.
Anställda: 22 personer.
Omsättning: 57 miljoner kronor.

Folkfinansiering en växande trend

Gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering utgör en mycket liten del av finansmarknaden globalt sett, men den växer snabbt. 2014 uppgick den till drygt 16 miljarder dollar, det vill säga 150 miljarder kronor. Det var en ökning med 167 procent jämfört med 2013. 2016 förväntas omsättningen mer än fördubblas och uppgå till drygt 34 miljarder dollar eller 319 miljarder kronor. De flesta crowdfundingtjänsterna finns i Nordamerika, Asien och Europa.
I Sverige utgör gräsrotsfinansieringen en mycket liten del av finansmarknaden. Hur omfattande crowdfundingsektorn är i dag är dock oklart eftersom det inte finns någon samlad statistik på området. Men Finansinspektionen, FI, konstaterar i rapporten ”Crowdfunding in Sweden – an overview” att tillväxten fortfarande är hög. FI konstaterar också att bolag som crowdfundar i större utsträckning än tidigare vänder sig till allmänheten och konsumenter och inte till erfarna riskkapitalister och affärsänglar.

Källa: Finansinspektionen

Olika typer av crowdfunding

Crowdfunding, även kallat gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering, blev snabbt det nya modeordet på den svenska startupscenen i mitten av 2011. Men att skaffa kapital via allmänheten är egentligen ett gammalt, beprövat sätt att hitta finansiering. Det nya är de tekniska plattformarna för crowdfunding, som på ett effektivt sätt förmedlar kapital och krediter och kopplar samman kapitalsökande bolag och entreprenörer med investerare.

Aktiebaserad folkfinansiering: Startade 2011 i England. Företag, med några år på nacken och som är onoterade, vänder sig till ett stort antal finansiärer och erbjuda delägarskap genom aktier. Företaget får in pengar, kan växa och investerarna får ta del av bolagets värdestegring. Pepins, Crowdcube och Funded by me är exempel på svenska aktörer.
Lånebaserad folkfinansiering: Riktar sig till befintliga företag som behöver få in pengar. Företaget vänder sig till allmänheten för att ansöka om lån. Långivarna får buda om att erbjuda den lägsta räntan. Låntagare och långivare kommer i direkt kontakt med varandra, utan mellanhänder i form av banker. Plattformar som sysslar med detta är bland andra Kiva, Lending Circle och svenska Toborrow och Funded by me.
Belöningsbaserad folkfinansiering: Handlar om förskottsköp. Någon kanske har en idé om en vara men inte pengar till att producera produkten. Entreprenören kan då vända sig till allmänheten och sälja produkten i förväg. När tillräckligt mycket pengar har kommit in kan entreprenören producera och leverera. Här skänker investerarna pengar, respektive ersätts med ett tidigt exemplar av produkten. Amerikanska Kickstarter är stora inom detta segment.
Donationsbaserad folkfinansiering: Företag eller privatpersoner vänder sig till folket för bidrag och gåvor till en idé. Ofta kan det handla om välgörenhetsprojekt och insamlingar. Här finns det numera en hel rad aktörer, bland annat Indiegogo.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Lurades av blufföretag: ”För jävligt”

BLUFFAKTUROR Nu rasar det in bluffakturor hos svenska småföretag. Maria Larsson lurades att tro att hon fyllde i en myndighetsenkät, men fick istället en saftig faktura från blufföretaget Företagsopinion.
NYHET Publicerad:

#MeToo: Lång väg kvar för byggsektorn

DEBATT Vår bransch är inte ett undantag från förekomsten av trakasserier och sexism. Vi måste skapa en bransch som är långsiktig och hållbar. För att klara kompetensförsörjningen krävs nolltolerans, skriver Catharina Elmsäter-Svärd.
NYHET Publicerad:

Norskt familjeföretag har köpt upp 69 förskolor och skolor – i Sverige

ENTREPRENÖRER Fler och fler svenska välfärdsföretagare kastar in handduken. Men debatten om vinst i välfärden är inget som oroar Randi och Hans Jacob Sundby, som driver det norska förskoleföretaget Læringsverkstedet. Bara i år har de köpt upp 69 förskolor och skolor i Sverige.
NYHET Publicerad:

Myndighetens nej till Gutevin – anspelar på droger

REGELKRÅNGEL När den gotländska vinföretagaren Lauri Pappinen skulle förnya tillståndet för sin registreringsskylt med företagsnamnet Gutevin blev det nobben från Transportstyrelsen. 
NYHET Publicerad:

Svindlande affärer i Sveriges kommuner

REDAKTIONEN TYCKER Hässleholms kommun vägrar att ge privata bredbandsföretag markavtal för att dra fiber, Strömstads kommun driver en egen spa- och gymverksamhet och i Landskrona har politikerna startat ett tvätteri. Detta trots att det redan finns privata, etablerade aktörer i regionen.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga kommunala bolag slår mot näringslivet

KONKURRENS Sveriges kommuner startar allt fler företag. Sedan år 2000 har det startats två nya kommunalägda bolag i veckan och sammanlagt finns det nu över 1 700 kommunala bolag runt om i landet. Det är en utveckling som kraftigt påverkar de privatägda företagens möjligheter att utvecklas och växa.
NYHET Publicerad:

Twittrande ekobonde på klimatsmart mission

ENTREPRENÖR Han skulle inte bli bonde. Men det blev han – Ekobonden. Men han blev också entreprenör, bipollinerare, pr-expert och planetskötare. Adam Arnesson försöker förändra världen från Jannelunds gård i Närke. Och han är på god väg att lyckas.
NYHET Publicerad:

Upplevelsen viktigast för krögaren som inte står vid spisen

ENTREPRENÖR Anna Lallerstedt är krögaren som säger att hon inte kan laga mat. Ändå ska hon öppna sin tredje restaurang till våren. Tricket, enligt henne , är att driva restaurangerna som företag. Entreprenör har träffat doldiskrögaren som inte sätter sig själv på piedestal.
NYHET Publicerad:

Politiker tar åt sig äran av högkonjunkturen

EKONOMIKRÖNIKAN Det råder högkonjunktur i Sverige. Arbetslösheten sjunker, investeringarna stiger och företagen rapporterar om brist på arbetskraft. Konjunkturer följer ett visst mönster och denna uppgång är inget undantag. Precis som vanligt försöker politiker sola sig i högkonjunkturens glans, skriver Fredrik Carlgren, chef för Ekonomifakta.
NYHET Publicerad:

"Blufföretagen är näringslivets dödgrävargäng"

BLUFFAKTUROR Fejkade undersökningar och erbjudanden lurar småföretagare i fällan, med risk för flera tusen i räkningar och hot om inkasso. Anders Carlsson blev lurad, men lyckades kämpa tillbaka och gå vinnande ur striden. ”Jag blev förd bakom ljuset och sedan hotad. Det är fruktansvärt fräckt och gör mig förbannad”, säger han.
NYHET Publicerad:

Emma Green: "Jag har aldrig haft ett vanligt jobb"

10 FRÅGOR Hon är höjdhopparen som vunnit flera medaljer vid VM och EM. Efter att hon lade friidrottskarriären på hyllan startade Emma Green ett föreläsningskoncept med sin tidigare lärare. Dessutom har hon varit entreprenör i flera år.
NYHET Publicerad:

En kärleksaffär med skygglappar

NYKLÄCKT Det var kärlek vid första ögonkastet. Det konstaterar Fredrik Ståhl som blåst liv i den över 100 år gamla disponentvillan, Villa Strömsfors. ”Ska man lyckas med ett sånt här projekt måste man vara unik och våga gå sin egen väg”, säger han.
NYHET Publicerad:

Smartare skyltaffärer ger klirr i kassan

I PRAKTIKEN Samuel Eriksson, vd för Skyltstället, stuvade om i säljprocessen av skyltar så att säljarna hinner träffa fler kunder och samtidigt lägga mer tid på varje affär. Något som betalat sig snabbt. ”Vi ser redan en omsättningsökning på runt 20 procent”, säger Samuel Eriksson.
NYHET Publicerad:

De jammar fram innovationerna

I PRAKTIKEN Via digitala innovationsgig väcker Volvo cars liv i medarbetarnas innovationskraft. Alla är inbjudna och alla åsikter tas till vara. Jakten på den unika uppfinningen kräver ett öppet sinne. ”Vårt fokus ligger på att kicka igång kreativiteten och få folk att dela med sig av sina idéer”, säger Charlotta Ahlberg, Corporate innovation manager på Volvo Cars.
NYHET Publicerad:

Småmejerier visar vägen ur mjölkkrisen

MJÖLKBRANSCHEN I mjölkkrisens spår satsar allt fler mjölkföretagare på egna varumärken och småmejerier. En världsmarknad med kraftigt svängande priser har fått bönderna att tröttna. När konsumenterna samtidigt efterfrågar lokala produkter ser fler och fler att här finns pengar att tjäna. Monica Thörner på Wermlands mejeri är en av dem. ”Det handlar om att överleva”, säger hon.