Richard Hertvig, vd för Alvestagalss, i fabriken där glassen tillverkas.

Richard Hertvig, vd på uppstickaren Alvestaglass, är inte längre ensam om att marknadsföra företagets produkter. Genom att ta in 900 nya aktieägare har han även fått 900 nya ambassadörer, som talar sig varma för Alvestaglass. På sikt hoppas Hertvig att det ska öka försäljningen.

NYHET Publicerad

Delägarkraft dubblerade Alvestaglass omsättning

FINANSIERING 900 aktieägare och tio miljoner kronor i kassan. Det blev resultatet av Alvestaglass aktiebaserade crowdfundingkampanj. Vd Richard Hertvig välkomnar bolagets nya ambassadörer, som redan gett skjuts åt varumärket i butikernas glasskylar. ”Omsättningen per kund har ökat den senaste tiden, något jag kopplar till den uppmärksamhet vi fått genom vår kampanj”, säger han.

Richard Hertvig, vd för Alvestaglass.

"Aktiebaserad crowdfunding är ett utmärkt finansieringsalternativ för medelstora tillväxtföretag som vill kunna gå sin egen väg och samtidigt få stöttning via aktieägarn", säger Richard Hertvig, vd för Alvestaglass.

Att gå från noll till 900 delägare på ett ögonblick skulle nog ge många ägare till entreprenörsstyrda bolag en förhöjd stressnivå. Men inte Richard Hertvig, vd för Alvestaglass. Han pratar i stället entusiastiskt om den aktiebaserade crowdfundingrunda som bolaget nyligen genomfört och som tillfört fler aktieägare än han vågat hoppas på. Att öppna upp för vem som helst att bli delägare i bolaget var ett marknadsstrategiskt beslut.

– Vi var inte i skriande behov av kapital. Finansieringskampanjen var i första hand en strategi för att knyta till oss många engagerade delägare, ett slags ambassadörer. Dessa kan berätta vår historia och tala varmt och positivt om Alvestaglass och i förlängningen öka vår försäljning, förklarar Richard Hertvig.

Det är knappt sju månader sedan han drog i gång kampanjen för Alvestaglass på den nystartade digitala plattformen Pepins, som bedriver handel med andelar i olika företag. Inför finansieringsrundan fick de hjälp av Pepins med att skriva ett prospekt till intresserade köpare och att producera en säljande film om Alvestaglass. De fick även tillgång till Pepins investerarnätverk, där information om bolaget spreds.

– Knepigast var nog att sätta ett värde på bolaget och göra en så verklighetstrogen analys som möjligt av vår utvecklingspotential på fem år. Tillsammans med Pepins diskuterade vi oss fram till ett bolagsvärde som innebar ett pris per aktie på 50 kronor.

Intresset visade sig vara stort. Efter tre veckors försäljning var investeringskvoten fylld och 900 aktieägare hade gått in i bolaget med tio miljoner kronor. Att så många valde att investera i Alvestaglass förklarar Richard Hertvig med bolagets snabba tillväxt och att de är en uppstickare på glassmarknaden.

Företaget har gjort sig känt för sin framfart i glassbranschen sedan starten 2008 då Richard Hertvig, efter avslutad utbildning på Handelshögskolan, blev glassfabrikör tillsammans med glassmästaren Dan Isaksson.

Richard Hertvig beskriver företaget som ett innovativt glassbolag, som utöver sitt bassortiment vågat sticka ut och satsa på både laktosfri och sockerfri glass samt proteinglass. Fyra år i rad har bolaget utsetts till gasellföretag av Dagens Industri. Tillväxten har i genomsnitt legat på 27 procent per år med en vinstmarginal på mellan fem och åtta procent. I dag ligger omsättningen på nästan 60 miljoner kronor.

– Eftersom vi växt organiskt har all vinst investerats i företaget. Under några år tog vi inte ens ut lön. Trots att vi inte haft råd med marknadsföring har vi lyckats ta oss in i frysdiskarna i dagligvaruhandeln. För att kunna växa ytterligare måste vi bli mer igenkänningsbara ute i butikerna och vi valde därför att satsa på aktiebaserad crowdfunding, säger Richard Hertvig.

– Tar du in ett riskkapitalbolag eller en affärsängel är risken stor att deras fokus och strategier skiljer sig markant från dina egna. Aktiebaserad crowdfunding är ett utmärkt finansieringsalternativ för medelstora tillväxtföretag som vill kunna gå sin egen väg och samtidigt få stöttning via aktieägarna. Dessa fungerar som utmärkta ambassadörer för varumärket, fortsätter han.

Dessa argument har gjort att aktiebaserad crowdfunding seglat upp som en populär investeringsform för etablerade tillväxtföretag, som är redo att ta ett ytterligare steg i sitt bolagsbygge. Och precis som för Richard Hertvig är det den så kallade delägarkraften som tillväxtbolagen vill åt; engagemanget och viljan att stärka det varumärke man just investerat i aktier i.

– Säg att en och var av våra 900 delägare pratar gott om oss till minst 20 personer. Då har vi kommit en bra bit på väg att sprida ordet om våra produkter.

Försäljningssiffrorna för Alvestaglass från oktober 2016, med en dubblad omsättning, ger en hint om att resonemanget verkligen fungerar. Richard Hertvig är lite tagen på sängen över det stora gensvaret. Den senaste tiden har säljare kommit tillbaka till kontoret och berättat om hur kunder kommer fram ute i butikerna och ger dem en klapp på axeln och stolta berättar att de äger en del av bolaget.

– Vi har inte gjort några varumärkesmätningar, men om man tittar på omsättningen per butik det senaste halvåret, så har den ökat rejält. Min magkänsla säger att varumärket fått sig en rejäl skjuts av uppmärksamhet kring kampanjen.

Han kan inte se något negativt med att plötsligt få in 900 delägare i bolaget. Eftersom privatägda aktiebolag inte får sälja sina aktier i öppna rundor har de via Pepins fått hjälp att upprätta ett publikt holdingbolag som ägs av aktieägarna. Det är där som även en framtida handel med aktierna kommer att ske. Holdingbolaget är i sin tur delägare i Alvestaglass.

– Holdingbolaget räknas som en ägare, vilket underlättar administrationen för oss. Via Pepins har vi tillgång till ett forum där vi kan kommunicera med alla våra delägare i holdingbolaget. Ett perfekt ställe för oss att ställa frågor och få idéer. Det är ju engagemanget vi är ute efter, säger Richard Hertvig.

När Finansinspektionen, FI, kartlade crowdfundingsektorn, vid aktie- och lånebaserad gräsrotsfinansiering i Sverige 2015, varnade FI för att investerarna kan hamna i ett informationsunderläge gentemot bolaget de investerar i. Det är en oro som Richard Hertvig tycker är obefogad i Alvestaglass fall.

– Jag känner ett oerhört ansvar för de här privatpersonerna som valt att stötta Alvestaglass. När vi värderade företaget var vi till exempel oerhört noga med att hamna på rätt värde för att våra investerare inte skulle känna sig lurade i efterhand. Vi genomförde nyligen en ny runda där aktieägarna kunde sälja sina andelar och då ökade aktievärdet med 30 procent, oerhört roligt.

Så här i efterhand önskar Richard Hertvig att företaget varit tydligare med att berätta om finansieringsrundan för sina egna kunder, handlarna. Med ett aktieinnehav följer en lojalitet till varumärket som han inte riktigt förstod kraften i tidigare.

– Jag kan ju se nu att en livsmedelshandlare, eller en liten gymägare som säljer vår proteinglass, blir mer angelägna om att produkterna ska sälja om de köpt aktier i Alvestaglass.

De tio miljoner kronor som företaget fått in ska delvis läggas på marknadsföring, delvis på en exportsatsning. En marknadschef har precis anställts och en expansion i Norden har påbörjats. Nyligen etablerade sig Alvestaglass i Finland och Danmark och Norge står på tur.

– Vi ska dessutom ge oss in på marknaden för stycksaker där det finns stora möjligheter. Vi har satt ett strategiskt mål om att omsätta 150 miljoner kronor år 2019 och då ta steget in på börsen, säger Richard Hertvig.

– Men vem vet, om tre år kanske crowdfundingplattformarna är så utvecklade att de handlar med aktier i ett större format. Då kan det absolut vara ett alternativ.

Richard Hertvigs fyra tips: Så mobiliserar du styrkan i delägarkraften
  1. Lägg upp en plan inför finansieringskampanjen. Bestäm vilka ni vill ha som delägare och lägg upp en plan för hur ni ska nå dem.
  2. Fokusera på att få in en viss procent ägare som sitter på kunskap som kan utveckla bolaget eller är en potentiell kund. Det ökar möjligheterna att få till en hävstångseffekt ut på marknaden.
  3. Värdera inte bolaget för lågt.
  4. Ta chansen att även sälja en del av dina egna aktier för att få till en exit som kan ge dig tillbaka de pengar du inte kunnat ta ut under uppbyggnadsfasen.
Glass i stora lass

Namn: Alvestaglass.
Startår: 2008.
Grundare: Richard Hertvig och Dan Isaksson, glassmästare.
Vd: Richard Hertvig.
Verksamhet: Livsmedelsframställning.
Anställda: 22 personer.
Omsättning: 57 miljoner kronor.

Folkfinansiering en växande trend

Gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering utgör en mycket liten del av finansmarknaden globalt sett, men den växer snabbt. 2014 uppgick den till drygt 16 miljarder dollar, det vill säga 150 miljarder kronor. Det var en ökning med 167 procent jämfört med 2013. 2016 förväntas omsättningen mer än fördubblas och uppgå till drygt 34 miljarder dollar eller 319 miljarder kronor. De flesta crowdfundingtjänsterna finns i Nordamerika, Asien och Europa.
I Sverige utgör gräsrotsfinansieringen en mycket liten del av finansmarknaden. Hur omfattande crowdfundingsektorn är i dag är dock oklart eftersom det inte finns någon samlad statistik på området. Men Finansinspektionen, FI, konstaterar i rapporten ”Crowdfunding in Sweden – an overview” att tillväxten fortfarande är hög. FI konstaterar också att bolag som crowdfundar i större utsträckning än tidigare vänder sig till allmänheten och konsumenter och inte till erfarna riskkapitalister och affärsänglar.

Källa: Finansinspektionen

Olika typer av crowdfunding

Crowdfunding, även kallat gräsrotsfinansiering eller folkfinansiering, blev snabbt det nya modeordet på den svenska startupscenen i mitten av 2011. Men att skaffa kapital via allmänheten är egentligen ett gammalt, beprövat sätt att hitta finansiering. Det nya är de tekniska plattformarna för crowdfunding, som på ett effektivt sätt förmedlar kapital och krediter och kopplar samman kapitalsökande bolag och entreprenörer med investerare.

Aktiebaserad folkfinansiering: Startade 2011 i England. Företag, med några år på nacken och som är onoterade, vänder sig till ett stort antal finansiärer och erbjuda delägarskap genom aktier. Företaget får in pengar, kan växa och investerarna får ta del av bolagets värdestegring. Pepins, Crowdcube och Funded by me är exempel på svenska aktörer.
Lånebaserad folkfinansiering: Riktar sig till befintliga företag som behöver få in pengar. Företaget vänder sig till allmänheten för att ansöka om lån. Långivarna får buda om att erbjuda den lägsta räntan. Låntagare och långivare kommer i direkt kontakt med varandra, utan mellanhänder i form av banker. Plattformar som sysslar med detta är bland andra Kiva, Lending Circle och svenska Toborrow och Funded by me.
Belöningsbaserad folkfinansiering: Handlar om förskottsköp. Någon kanske har en idé om en vara men inte pengar till att producera produkten. Entreprenören kan då vända sig till allmänheten och sälja produkten i förväg. När tillräckligt mycket pengar har kommit in kan entreprenören producera och leverera. Här skänker investerarna pengar, respektive ersätts med ett tidigt exemplar av produkten. Amerikanska Kickstarter är stora inom detta segment.
Donationsbaserad folkfinansiering: Företag eller privatpersoner vänder sig till folket för bidrag och gåvor till en idé. Ofta kan det handla om välgörenhetsprojekt och insamlingar. Här finns det numera en hel rad aktörer, bland annat Indiegogo.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Långsam generationsväxling räddar familjeföretaget

I PRAKTIKEN I 16 år har Ingrid och Anders Johnsen förberett Tractive för barnens intåg i företaget. Det är just tidsaspekten som är nyckeln till ett framgångsrikt överlämnande. "Det handlar både om kunskapsöverföring och överföring av företagets värderingar", säger Ingrid Johnsen.
NYHET Publicerad:

Räddaren i skattenöden

RÄTTSHJÄLP Den entreprenör som hamnar i statens och Skatteverkets klor riskerar en svår och utdragen kamp. Skattereglerna är bitvis otydliga och själva processen rättsosäker. Det hävdar grundarna till initiativet "Rättvis Skatteprocess", som hjälper företagare som råkat illa ut i skattemål.
NYHET Publicerad:

Han är Sveriges främsta entreprenör

UTMÄRKELSE Johan Löf, vd på RaySearch Laboratories, är Sveriges främsta entreprenör. Det stod klart när den nationella finalen av EY Entrepreneur of the Year avgjordes.
NYHET Publicerad:

Jannika Hernelius: ”Jag har aldrig passat in i några fack, jag har för kul”

TIO FRÅGOR Kreativiteten och entreprenörsandan har alltid drivit henne framåt. Men egentligen var det slumpen som fick kreatören Jannika Hernelius att bli egen företagare.
NYHET Publicerad:

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi.
– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.
NYHET Publicerad:

Uppmärksammade utvisningar sätter press på regeringen

KOMPETENS Pressen på regeringen att förändra reglerna för arbetskraftsinvandring ökar efter ett antal uppmärksammade utvisningar av personer som själva har ordnat jobb i Sverige. I många fall har de utvisats på grund av formaliamissar orsakade av andra.
NYHET Publicerad:

Ikea raggar it-folk i Finland

REKRYTERING I Finland finns det många arbetslösa it-experter. I Sverige råder det däremot brist på it-folk. Därför åker nu flera företag till Finland för att ragga personal, till exempel Ikea.
NYHET Publicerad:

Finansvärldens drottning blir affärsängel

ENTREPRENÖR Lena Aplers första sommarjobb var på SEB:s kontor i centrala Göteborg. Många år senare är hon tillbaka på samma adress, men denna gång högst upp i huset på en bank som hon själv startat, Collector Bank. Nu vill hon stötta unga entreprenörer inom fintech och dela med sig av sina erfarenheter av att bygga och driva en helt ny typ av bank.
NYHET Publicerad:

Försäkringskassans datasystem klarade inte övergången till vintertid

KRÅNGEL Företagaren Fredric Käll har vittnat om problemen när Försäkringskassan går från förskotts- till efterskottsbetalningar i ersättningen till assistansföretagen. Nu visar det sig att myndighetens system inte ens klarade av övergången från sommar till vintertid. ”Ingen hade tänkt på detta”, säger en frustrerad Käll som oroas över företagets överlevnad.
NYHET Publicerad:

Lars Wallin: ”Att få stänga av telefonen är lyx för mig”

TIO FRÅGOR Sveriges okrönte haute couture-kung Lars Wallin har skapat vackra klänningar åt en rad kvinnor, inklusive kungahuset, i 25 år. Men trots flera erkännanden, längtar han efter att känna en trygghet i sitt arbete.
NYHET Publicerad:

Konstnärer och företagare hand i hand stärker Ale

SAMVERKAN Kan ett byggföretag hitta nya affärsmöjligheter via en installationskonstnär? Ja, svarar näringslivsenheten i Ale som tussat ihop åtta kreatörer och konstnärer med lika många företag i kommunen.
NYHET Publicerad:

Han bygger virtuell mobilbank för barn

NYKLÄCKT Gimis app Veckopengen är Sveriges största digitala spargris för barn. Sedan starten 2015 har appen över 125 000 användare. Nu har den lanserats i Norden.
NYHET Publicerad:

Drivs av viljan att trygga barns skolgång

NYKLÄCKT När Peter Jonsson och Tobias Ekenstråle diskuterade den ökande osäkerheten i svenska skolor väcktes tanken på det som skulle bli det gemensamma företaget Svensk Skolsäkerhet.
NYHET Publicerad:

Unga webbentreprenörer vill ge tillbaka

UNGA BOOSTAR UNGA Entreprenörsduon Andreas Glimbrant och Nils Engvall är bara 24 respektive 25 år gamla. Men redan har de drivit webbyrån Wasabi Web i Uppsala i fyra år och har 20 anställda. Nu har de instiftat ett stipendium för att ge tillbaka till samhället och stötta andra unga företagare.
NYHET Publicerad:

Regeringen stoppar flera tusen praktikplatser

INTEGRATION Fredrik Gren, vd på Ambea, är en av de många företagare som på eget bevåg antagit utmaningen att hjälpa asylsökande i arbete. Sedan ett halvår tillbaka har vårdkoncernen erbjudit praktikplatser i sina verksamheter, men nu tvingas de avbryta projektet när regeringen fördelar om ansvaret för satsningar mot nyanlända.