En lägenhet kommer lastad

Två byggkillar monterar en vägg i Lindbäcks fabrik.

Miljardföretag Det är sågade plankor in i ena änden av fabriken och nästan färdiga lägenheter ut i den andra. Lindbäcks bygg i Öjebyn har utvecklat ett unikt modulbyggande som gjort familjeföretaget till ett miljardbolag. Men utan den värsta byggkrisen i Sverige och en hotande konkurs hade den innovativa byggtekniken aldrig blivit verklighet.

Lägenhetsmodulerna är i princip inflyttningsklara när de lämnar fabriken. De lastas på lastbilar och körs till byggplatsen, där grunden redan är lagd. På så sätt kortas byggtiderna.
Lägenhetsmodulerna är i princip inflyttningsklara när de lämnar fabriken. De lastas på lastbilar och körs till byggplatsen, där grunden redan är lagd. På så sätt kortas byggtiderna.
Stefan Lindbäck, vd för familjeföretaget Lindbäcks bygg.
Stefan Lindbäck, vd för Lindbäcks bygg, har flyttat in byggarbetsplatsen i fabriken, en innovation som företaget var först med i Sverige.
Lindbäcks fabrik utanför Piteå.

– Serendipity.

Stefan Lindbäck, vd för familjeföretaget Lindbäcks bygg, väljer ett oväntat ord när han ska beskriva hur det gick till när företaget trotsade byggkrisen i början på 1990-talet och kom på fötter igen.

– Jo, jag vet att det finns en film med det namnet och en drink också, tror jag. Men den ursprungliga betydelsen handlar om att man gör en oväntad upptäckt och att man har förmågan att ta tillvara på den upptäckten fast man egentligen letade efter något annat, fortsätter han.

Vad byggföretaget då letade efter var i princip ett sätt att överleva. Krisen i byggbranschen var djup. Småhusbyggandet i Sverige hade på fem år rasat från 25 000 småhus till katastrofsiffran 4 000 småhus och byggföretag över hela landet drogs med i raset.

– Vi gick från 100 anställda till 25 och hur vi än försökte så lutade det bara åt ett håll – nedåt, säger Stefan Lindbäck, som i början av 1990-talet pluggade på Luleå tekniska universitet.

Han hade ambitionen att, som fjärde generation Lindbäck, stärka familjeföretagets band till akademien och den forskning och utveckling som byggbolaget bedrev.

Lindbäcks bygg startades redan 1924 av Frans Lindbäck när han drog igång den lilla byasågen i Kallfors, ett par mil söder om Piteå.  

Mitt i 90-talskrisen inträffade dock en avgörande händelse: förbudet mot att bygga hus med trästomme högre än två våningar försvann 1994. Det må låta som en mindre justering av byggnormerna, men för Lindbäcks bygg överskuggade det nästan Sveriges inträde i EU året därpå. Förbudet mot att bygga höga hus i trä var en gammal kvarleva från den tiden då stora stadsbränder drabbade Sverige, särskilt längs Norrlandskusten. Men 1994 ändrades alltså byggnormerna från att vara materialstyrda till ett fokus på funktion.

På Lindbäcks bygg tog familjen snabbt till sig nyheterna. De sneglade på kollegorna i Älvsbyn och på hur tillverkningen av monteringsfärdiga småhus gick till där. Lindbäcks hade själva tidigare testat att sätta samman ett antal bostadshus, med betydligt större byggelement, till hus. De olika erfarenheterna blev till pusselbitar som formade en helt ny idé kring byggandet: att tillverka mer hemma i fabriken och sedan köra ut moduler till husbyggena.

– Vi såg möjligheten att flytta in byggarbetsplatsen i fabriken. Och det var en idé som vi helt enkelt inte kunde motstå, säger Stefan Lindbäck.

Ett första skarpt test av denna ”serendipity” blev att bygga 168 studentlägenheter i Luleå på universitetets campusområde. Att det började där var naturligt. Företaget hade, och har, sedan länge nära kontakter med universitet. Tre procent av Lindbäcks omsättning avsätts varje år till forskning och utveckling.

– Vi brukar skoja och kalla forskarna där för vår egen utvecklingsavdelning.

Det mångåriga samarbetet med universitetet gav också byggbolaget en trovärdig partner, vilket behövdes när den konservativa byggbranschen nu skulle ta emot en helt ny idé. Att överföra bilindustrins löpande bandprincip till byggindustrin fick en hel del människor att höja på ögonbrynen.

– Vi ville öka ingenjörstänket i byggande och det var en spännande utmaning. Samtidigt förstår jag den konservativa inställningen från den övriga branschen. Inom byggindustrin vill man ha robusta system att hålla sig till. Men för oss fanns inget alternativ förutom konkurs, säger Stefan Lindbäck.

Produktionen av studentlägenheterna gick över förväntan. I fabriken monterades golv, ytterväggar, mellanväggar och tak. Sedan färdigställdes modulerna invändigt och hantverkare målade, la in golvmattor och monterade all inredning, spis, diskbänk, skåp och badrum. Avslutningsvis installerades även el, värme, vatten, sanitet och ventilation. Lägenheterna var alltså i princip inflyttningsklara redan när de lämnade fabriken.

Väl på plats på campusområdet var det ”bara” att sätta samman modulerna till en huskropp eftersom mark- och grundarbetet gjort samtidigt. Även yttertaket kom helt färdigt och lyftes på plats när väl modulerna hade monterats.

– Detta gör att byggtiden blir extremt kort. Dessutom blir beställningsprocessen betydligt enklare och kräver inte samma specialiserade byggkompetens eftersom vi levererar färdiga bostäder, berättar Stefan Lindbäck.

Modulidén visade sig alltså vara en succé, även om det fortsatta utvecklingsarbetet innebar ”många misstag och tokigheter”, enligt Stefan Lindbäck. Men familjeföretaget hade i princip skapat en ny, unik nisch i byggbranschen.

Andra framgångsfaktorer var de förkortade byggtiderna, de enklare beställningsprocesserna och de sänkta kostnaderna. Ett växande miljö- och hållbarhetstänk har också bidragit till framgången eftersom trä är ett förnybart material med betydligt mindre miljöpåverkan än exempelvis betong. Modultekniken är dessutom väl anpassad till byggande i stora volymer.

Men för att Lindbäcks bygg skulle få det riktigt stora lyftet krävdes att företaget etablerade sig utanför Norrland.

– Det behövdes mycket fotarbete för att övertyga byggbranschen. Jag skulle säga att det tog tre år innan både vi och marknaden insåg att modultekniken höll.

Genombrottet kom 1994 i och med beställningen på 250 studentlägenheter i Haninge; den första beställningen i Stockholm och en möjlighet att på allvar visa fördelarna med modulbyggande.

Resten är som det brukar heta – historia. Med ett växande antal referensobjekt kunde Lindbäcks bygg sälja in tekniken till ett ökande antal beställare samtidigt som trähusen nu nådde sex våningar. Nu hade företaget heller inte bara studentlägenheter i produktkatalogen utan även hotell, äldreboenden och snart sagt alla typer av fastigheter.

– Vi har fortsatt att utveckla modultekniken till en fullt fungerande industriell plattform, ungefär som inom bilindustrin. Vi tittar fortfarande mycket på hur biltillverkarna gör när vi anpassar våra flöden. Behöver vi verkligen 18 olika sorters skruv?

Idag lämnar 70 – 75 lägenhetsmoduler Lindbäcks fabrik varje vecka och körs på lastbil till Mälardalen, dit nästan allt som tillverkas levereras. Efterfrågan i Sverige är så stor att den slukar allt som de två fabrikerna i Öjebyn producerar. Om kapaciteten var större skulle lägenhetsmodulerna kunna exporteras till andra länder i Skandinavien och Europa.  

– Vi säljer ändå vårt kunnande på licens till andra länder. Det ger en viss återbetalning på all den produktutveckling som vi lagt in, säger Stefan Lindbäck, som ser ljust på framtiden. Om två år blir det tillåtet att bygga åtta våningar i trä; då har Lindbäcks ett försprång, enligt honom.  

Men tillbaka till den slumpartade upptäckten och grundformen av ordet, serendipitet. Idag används ordet också som beskrivning av själva föremålet för upptäckten. Kanske är det i Lindbäcks fall en återupptäckt av virke och vad det kan förädlas till. De sågade träplankorna, som en gång var starten för Lindbäcks bygg, är än i dag stommen i företaget. Dessa har, i sin nya form lägenhetsmoduler, inte bara räddat företaget från konkurs utan skapat en helt ny nisch i byggbranschen.

Följer i familjens spår

Namn: Stefan Lindbäck
Ålder: 48 år
Familj: Fru och två barn, 9 och 14 år gamla
Gör: Vd för Lindbäcks bygg
Bor: Luleå
Vill uträtta:”Som fjärde generation Lindbäck känner jag mig påkallad att föra familjeföretaget vidare. Nu ska vi förfina det industriella byggandet ännu mer.”
På fritiden: Sitter i styrelsen för Luleå Hockey

Då var det tungt...

”När det brann i ett av våra femvåningshus 2013. Hela tanken med att bygga hus i trä blev ifrågasatt. Men vi tog till oss problemet och byggde bort allt det som orsakat branden.”

Då var det lätt…
”Det var 2014 när vi fick en order från Rikshem på 2 500 lägenheter. Det var detsamma som att de sa ”vi tror på er”.

Från bysåg till miljardföretag

Namn: Lindbäcks bygg
Startår: 1924
Ägare: Familjen Lindbäck
Bransch: Bostäder, fastighetsutveckling och produktion.
Omsättning: 800 miljoner kronor i byggsektorn, drygt en miljard i koncernen.
Antal anställda: 380
Export: ”Vi säljer numera vårt kunnande om modulbyggande på licens till andra länder, bland annat Finland och USA. Det gör att vi får betalt för alla de misstag vi gjort under åren”, säger Stefan Lindbäck.

Anders Carlsson

Anders Carlsson