Mässgeneralen som gärna blandar kultur och business

Entreprenör Ett hav av böcker, kultur, möten och affärer. Bokmässan i Göteborg är en tradition inte bara för alla litteraturälskare utan även för de bokförlag som en gång avfärdade mässan som ett kommersiellt jippo. Idag är Bokmässan ett av de största kulturevenemangen i Norden. Tidningen Entreprenör har träffat Anna Falck, mässgeneralen, som tagit över ansvaret för pappa Bertils skapelse och som just nu går in på upploppet inför årets mässa.

Anna Falck, vd för Bok & Bibliotek i Norden AB.
Anna Falck hade inte tänkt sig en karriär i pappa Bertil Falcks fotspår men han övertalade henne att at vd-jobbet för Bokmässan och det har visat sig lyckosamt. “Det här är verkligen ett drömjobb”, säger Anna Falck.
Anna Falck, vd för Bok & Bibliotek i Norden AB.
”Det är inte vi som arrangerar Bokmässan som ska fylla ytan med böcker, kultur, åsikter och affärer. Det är det upp till bokförlagen att göra”, säger Anna Falck.

Från andra våningen ser det ut som ett hav, ett hav av böcker och människor. Allt skvalpar stillsamt mot den nedåtgående rulltrappan och sedan är det bara att vada ut i det som idag är Nordens största bok- och kulturevenemanget. I snitt besöker 100 000 människor Bokmässan i Göteborg och skapar därmed lysande affärer, inte bara för ägaren Bok & Bibliotek AB och den svenska förlagsvärlden utan för hela Göteborgs näringsliv. Den 26 september är det dags igen. Då slås dörrarna upp till Bokmässan 2013, som i år fyller 29 år, och som vanligt kommer ALLA att vara där. Fyra dagar senare, på söndag kväll, stängs dörrarna igen.

– Första dagen efter mässan är en fantastisk dag. Då går det att hämta andan och summera vad som hänt. När allt snurrar som mest intensivt kan det vara svårt att se hur stort evenemanget verkligen är.

Det säger Anna Falck, vd för Bok & Bibliotek i Norden AB, som arrangerar Bokmässan. Men även om hon själv har svårt att greppa storleken på den mässa hon basar över så finns det gott om statistik som hjälper till att beskriva det som idag utvecklats till en av fem stora bokmässor i Europa. Enligt beräkningarna ger de fyra mässdagarna näringslivet i Göteborg ett tillskott på 250 miljoner kronor i reda pengar. Där till kommer den inte mindre viktiga mediala uppmärksamheten. Inte illa för en stad där kultur traditionellt varit synonymt med fotboll.

– Vi lockar inga huliganer till våra evenemang, säger Anna Falck med ett stillsamt leende.

Det hindrar dock inte att det kan vara hårda tag även inom det svenska kulturlivet. Inledningsvis, när Bokmässan 1985 tog sina första trevande steg, fanns det många som kraxade över tilltaget att anordna en mässa för litteratur. Det fanns en allmän åsikt om att det hela var ett överkommersialiserat jippo som passade illa ihop med den mer finkulturella framtoningen i bokbranschen.

Men framför allt var det placeringen, Göteborg och inte Stockholm, som retade de stora Stockholmsbaserade bokförlagen. Dessa kom med återkommande hot om att hoppa av som utställare. Under årens lopp har också olika förlag bestämt sig för att inte delta, bland annat 1997 när de stora; Bonniers, Norstedts och Natur och Kultur uteblev. Då gungade marken under hela projektet. Men vad ingen hade räknat med var att mässan då var så etablerad bland både svenska och utländska författare att det slog tillbaka mot avhopparna. Ett flertal författare skällde offentligt ut sina egna förlag för att de inte var närvarande och hotade med att byta till andra förlag. Det visade sig att det var ett taktiskt misstag att försöka misskreditera Bokmässan som dels gav dålig PR, dels lämnade fritt spelrum för en mängd mindre förlag som gärna fyllde det tomrum som uppstått. Sedan dess har bojkotthoten i princip upphört. Det går helt enkelt inte att utebli från mässan och alla de möten och affärer som den ger.

– Men det är ingen självklarhet att alla alltid ska vara med, förlagen fattar affärsmässiga beslut varje år om de ska delta eller inte, säger Anna Falck.

Det var under den turbulenta tiden på 1990-talet som hon på allvar kom in i arbetet med Bokmässan. Visst var hon med redan från början, pappa Bertil Falcks stora projekt var ett givet sommar- och extrajobb, medan planerna på en egen karriär formulerades. En karriär som inte var tänkt att ske i pappas företag.

– Jag läste en ledarskapsutbildning och vi fick till uppgift att beskriva vårt drömjobb. Jag hade ju i princip bara haft ett jobb, på Bokmässan, och det var kanske lite fantasilöst. Men ju mer jag funderade desto tydligare blev det att det faktiskt var ett drömjobb, säger Anna Falck.

1990 blir hon utställningsansvarig för Bokmässan och mässan fortsätter att växa snabbt. Under 1990-talet växte besökssiffran från modesta 56 000 personer till närmare 100 000 personer. Entusiasmen, uppmärksamheten och framtidstron blomstrade, trots återkommande kontroverser med bokförlagen. Nya mässor genomfördes, fotografi, musik- och teatermässor, medan andra idéer, som tur var, stannade på planeringsstadiet. Bokmässan var ju, i slutet av millenniet, redan en bred kulturmässa.

Då kallade pappa Bertil in sin dotter på kontoret.

– Han ville trappa ner efter femton års arbete med mässan och frågade mig om jag vill ta över, bli vd. Jag var faktiskt helt oförberedd på den vändningen och trivdes framför allt inte med tanken på att bli en offentlig person, berättar Anna Falck.

Men att ta in en utomstående vd ingick inte i Bertils planer, verksamheten skulle hållas inom familjen. Anna hade dessutom ”många bra egenskaper, en del av dem liknar mina egna bra sidor”, som han en gång uttryckte det i en intervju.

– En avgörande fördel var att jag varit med hela tiden, sedan den första mässan, och sett plus och minus. Överhuvudtaget har jag lärt mig jobbet den hårda vägen. Bertil hade heller inga planer på att lämna helt och hållet, tvärtom såg han fram emot att fortsätta som arbetande styrelsordförande.

Svaret blev, med en viss ruelse, att Anna tackade ja till vd-jobbet och det var en succession som visade sig lyckosam. Redan första året som vd, år 2000, passerades en magisk gräns när 105 000 personer besökte mässan. Verksamheten stod på stabil grund och branschens ifrågasättande var historia. Det visade sig bland annat när Bertil Falck år 2001 tilldelades Svenska Förläggarföreningens pris för sina insatser, samma förening som i många år försökt sänka Bokmässan.

Anna Falck höll också löftet från sitt första framträdande som vd, att ytterligare närma sig näringslivet genom att utveckla de internationella kontakterna. Bland annat skapades ett ”International Rights Centre” där agenter, förlag och författare förhandlar om rättigheterna till utgivning av böcker.

Hon har även gett matlitteraturen större plats, liksom trädgård, foto och livsåskådningsfrågor. Men framför allt så har långtidsplaneringen i företaget börjat fungera.

– Numera har vi ett land som tema på varje mässa. I år är det Rumänien och nästa år Brasilien. Vi måste ge förlagen möjlighet att planera in det i sin utgivning om vi ska kunna engagera våra partners och det aktuella landet. Bokmässan ska ge värde och affärsnytta för dem som deltar.

Affärsnytta präglar definitivt myllret i utställningshallarna. Det säljs naturligtvis böcker men också idéer, politik, livsåskådning, åsikter och prylar, allt från självhäftande änglar till rengöringsvätska för glasögon och små bilder på Gustaf Fröding. I snart sagt varenda monter ringlar köerna framför kassaapparaterna. Hur mycket som omsätts går inte att uppskatta men nätbokhandeln Adlibris, som deltog 2008, har nämnt siffran 500 000 kronor per dag.

Det finns också en tydlig anledning till att mässan genomförs i september. Då förlänger den sommarens försäljningsperiod samtidigt som den inte naggar på den viktiga julförsäljningen.

Ett kommersiellt jippo alltså, som belackarna en gång knorrade över?

– Det är märkligt att bokförlagen, som lever på att sälja, en gång tyckte så om oss. Vi är en mässa och säljer ett utrymme. Jag brukar ibland kalla oss kopplare, men framför allt är vi evenemangsexperter och upplåter en arena där andra kan agera. Vad som händer i montrarna lägger vi oss i princip inte i. Däremot har vi ett övergripande redaktörskap när det gäller de cirka 500 seminarierna så att det får en bra höjd, bredd och balans.

Hälften av Bokmässans intäkter, förra året omsatte den 50 miljoner kronor, kommer från utställningshyra och hälften från seminarieverksamheten och olika ”flöden i huset”.

– Vi har haft tankar på produktplaceringar men ännu inte hittat formen för det. För två år sedan när Afrika var tema fanns kryddföretaget Santa Maria med på mässan. Då lanserade de den nya kryddblandningen ”Piri Piri - a more spice Africa”, som pasade väl in i mat- och trädgårdsavdelningen. Jag ser egentligen inga problem i att blanda kultur och business.

Idag ägs det tidigare familjeföretaget Bok & Bibliotek i Norden AB av Svenska Mässan. Det är enbart är en fördel, menar Anna Falck.

– Det ger resurser att utveckla, inte bara själva Bokmässan, utan även de två andra mässor som numera också ligger inom ansvarsområdet; Mediedagarna och Nordiska Skolledarkongressen.

Du är ledare för landets största kulturevenemang, har styrelse- uppdrag i ibland annat Göteborgs Universitet och i Stampen, som äger Göteborgs-Posten. Det finns de som kallar dig en av de största makthavarna i Kultursverige, stämmer det?

– Jag brukar få den frågan med jämna mellanrum och ja, som chef har jag makt, men Bokmässan är mycket mer än bara Anna Falck. Säg så här, vi är en påverkansfaktor. De teman som vi tar upp får ett genomslag och visst har det förekommit påtryckningar där man velat att vi ska agera si eller så. Det gör att vi måste gå på en politisk slak lina om vi ska fortsätta att vara trovärdiga. Bokmässan ska ha både bredd och djup och som jag sa tidigare; det är andra som ska fylla mässytorna med böcker, kultur, åsikter och affärer, inte vi.

Någon tredje generationen Falck blir det inte i ledningen för Bokmässan, det sätter ägarkonstellationen stopp för. Men den lilla och genom åren sammansvetsade grupp människor – 17 kvinnor och två män – som varje år lotsar fram en ny mässa är nästan som en egen familj. Många av dem har varit med länge och även Bertil Falck finns fortfarande med i rollen som senior advicer och ålderman. Det kommer ofta väl till pass när mässans historia ska beskrivas och när representationen kan förgyllas med att ”the founder” deltar.

– Bokmässan är till vissa delar som ett andra hem, den tar mycket av min tid, mina tankar och min identitet. Arbetet ger ett inträde i så många olika intressesfärer och går ut på så mycket mer än att räkna fram svarta siffror på sista raden. Jo visst, är det här ett drömjobb.

Bokmal och mässgeneral

Namn: Anna Falck
Ålder: 46 år
Familj: Ja
Position: Vd för Bok & Bibliotek i Norden AB och numera även chef för avdelningen publika mässor på Svenska Mässan.
Läser just nu: ”Pappan” av Christian Petri och ”Canada” av Richard Ford. Båda är aktuella inför årets Bokmässa.
Det visste du inte om Anna: Har jobbat som croupier

Bokmässan i volym
  • Varje mässbesökare tillbringar i snitt sju timmar och 30 minuter på Bokmässan, alltså i princip en arbetsdag.
  • Statistik för förra årets mässa 2012:
  • Antal besökare: 99 136 (rekordet sattes 2005 med 105 000 besök)
  • Antal utställare: 935
  • Monteryta: 12 850 kvm (en normal fotbollsplan är 7 000 kvm)
  • Ackrediterade journalister: 1 555
  • Antal seminarier: 397
  • Totalt antal program: 3 446
  • Antal medverkande länder: 46
Ett företag med flera ägare

Bok och Bibliotek i Norden AB ägs av sex aktieägare, bland andra Anna Falck, men majoritetsägare är Svenska Mässan AB. Bokmässan omsätter cirka 50 miljoner kronor.

Anders Carlsson