Miljardföretagen - 795 bolag som Sverige förlitar sig på

Ny artikelserie 0,7 promille av alla svenska företag omsätter mer än en miljard kronor. Vilka är dessa företag, hur har de blivit så stora och vad kan man lära sig av dem?
Följ med i Entreprenörs nya artikelserie "Miljardföretagen" och ta del av siffrorna och de fascinerande företagsexemplen. Först ut är den familjeägda modekedjan Gina Tricot.

Nils Karlson, chef för Ratio, Näringslivets forskningsinstitut.
Nils Karlson, chef för Ratio, Näringslivets forskningsinstitut.
Professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning.
Professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning.

År 2011 fanns det 1 036 787 företag i Sverige, om man räknar bort offentligt ägda företag, bostadsrättsföreningar, kommuner och offentlig förvaltning. Av dessa företag är det 795 stycken som omsätter mer en miljard kronor om året.

Det svenska näringslivet och samhället förlitar sig i stor grad på dessa bolag, både när det gäller jobbtillfällen, bytesbalans och skatteintäkter. Stora företag spelar en stor roll, för sina aktieägare, sina anställda, sina underleverantörer och för de länder och regioner där de verkar.

Nils Karlson, vd på institutet Ratio, som forskar kring näringslivet, påpekar att de har en viktig funktion även för näringslivet i övrigt.

– Att det finns stora företag är en avgörande förutsättning för och för att det ska kunna skapas nya, snabbt växande företag. Dels fungerar storföretagen som kompetenta, krävande kunder, dels skapar de kompetens och nya affärsidéer som kan tillvaratas av nya företag. De bidrar även till att öppna upp exportmarknader för mindre bolag. Den höga produktivitet, den mängd jobb och de exportintäkter dessa företag skapar är helt avgörande för välfärden i Sverige. Vi skulle aldrig kunna ha den levnadsnivå och den sociala service som vi har utan dessa storföretag, säger han.

Enligt SCB hade det svenska näringslivet år 2010 2,5 miljoner anställda, 6 700 miljarder kronor i nettoomsättning och 1 950 miljarder i förädlingsvärde. 97 procent av bolagen var så kallade mikroföretag med färre än 10 anställda, vilka stod för nästan en fjärdedel av näringslivets förädlingsvärde. Storföretagen, som i SCB:s statistik räknas som bolag med fler än 250 anställda, utgjorde 0,9 promille av det totala antalet företag men stod för mer än 40 procent av förädlingsvärdet och omsättningen och 36 procent av det totala antalet anställda.

Den offentliga statistiken pratar oftast om antalet anställda som ett mått på om företagen är små eller stora. Men det finns företag som har fler anställda än 249 (som är brytpunkten mellan medelstora och stora företag i statistiken), som inte omsätter mer än en miljard kronor. Enligt den statistik Entreprenör plockat fram är det alltså så att flera av de bolag som rankas som ”storföretag” i den offentliga statistiken som inte omsätter mer än en miljard om året.

(Hur vi fått fram vår statistik, och hur även den ska tas med en nypa salt, hittar du mer om i rutan ”Miljardföretagen – statistiken bakom”.)

Vissa påstår att det är svårt att bygga stora bolag om entreprenörer inte har ”rätt timing” i tiden. Exempelvis har många av de stora svenska bolagen byggts i industrialismens barndom och baserats på smarta uppfinningar. Ericsson och Atlas Copco är exempel på det. Och under det som kallas rekordåren, decennierna efter andra världskriget, byggs ett flertal stora handelsföretag upp som förlitade sig på den medelklass och konsumtionskraft som det svenska samhället skapade då. Senare års stora bolagsbyggande inom bland annat Kinnevik-sfären tillkom under avregleringar och liberaliseringar av olika marknader. Många nya storföretag som skapas idag, exempelvis Spotify, rider på internetvågen.

Men professor Magnus Henrekson, vd för Institutet för Näringslivsforskning, Ifn, tror inte alls på tesen att det endast är vid stora samhällsskiften som det finns möjlighet att bygga riktigt stora bolag:

– Det handlar nog snarare om att bygga bolag på olika sätt. Vid avregleringar och tekniksprång växer nya branscher fram, förvisso. Men i mer normala tider sker konsolidering genom att de mest effektiva företagen konkurrerar ut eller köper upp de andra. Så har stora svenska företag som Securitas och Assa Abloy byggts. Och tittar man på bilindustrin fanns det i USA fler än 200 fristående bolag 1910, med fyra kvar i början av 60-talet.

Enligt Magnus Henrekson finns det några saker som storföretag generellt sett duktiga på:

– Förmågan att utnyttja skalfördelar i produktion, distribution och idag också kompetensen att utnyttja globaliseringen i form av outsourcing och offshoring. Stora företag är effektiva när det gäller att få snabb spridning och skala på riktigt bra innovationer, ofta genom att de köper upp små innovativa bolag och integrerar dem. För det lilla företaget är det riskfyllt och kapitalkrävande att på egen hand skala upp idén. Många små företag har gått under för att de vägrat sälja sig i tid och haft överdrivna förhoppningar om att kunna ta företag till global nivå på egen hand.

I Sverige är många stora bolag börsnoterade, men långt ifrån alla. Tittar man endast på börsens O-lista är det lätt att få uppfattningen att det inte byggts särskilt många stora bolag i Sverige efter 1970.

– Nej, det stämmer inte, säger Magnus Henrekson, det har skapats många nya storbolag de senaste decennierna. Capio, Attendo, Getinge, Ambea, Aleris, Assa Abloy, Autoliv och Academedia är alla enormt stora, flera av dem med färre än 20 år på nacken. Sedan har vi storbolag inom handel som Claes Ohlson och Biltema och även Mekonomen. Och Spendrups var väl ett litet lokalt bryggeri fram till 70-talet?

Nils Karlson håller inte helt med:

– Medianstartåret för de största företagen är 1916. Här skiljer sig Sverige radikalt från till exempel USA och många andra länder. Vi har varit dåliga på att behålla och utveckla företag till stor skala

inom nya områden. Det är även utmaningen inför framtiden – att tillvarata de enorma möjligheter som finns och skapa förutsättningar för att företagen ska ha sin hemvist i Sverige.

De flesta stora bolag har någon gång i sin historia varit små, långt före deras första sammanslagning eller uppköp eller namnändring. I detta nummer inleder Entreprenör en serie artiklar där vi tittar på hur några stora bolag kommit till. Vilka vägval har de gjort och hur ser de till att utnyttja sin styrka?

En fråga är vad som kan göras för att underlätta för stora bolag att verka i Sverige?

Enligt Magnus Henrekson är Sverige redan storbolagsvänligt, det är för de små bolagen man bör underlätta.

Nils Karlson är övertygad om vad som kan göras, både för små och stora:

– Viktigast är sänkta inkomst- och kapitalskatter. Vi måste få bättre förutsättningar att attrahera och utveckla det humankapital som krävs för att bygga företag i stor skala. Då kan vi inte straffbeskatta kompetens och entreprenörsanda. Vi måste också skapa förutsättningar för att utveckla och attrahera kompetent kapital. Det kan vi inte med dagens skatteregler.

Miljardföretagen - statistiken bakom

Entreprenör har bett Statistiska Centralbyrån, SCB, göra en körning och plocka ut de företag som har en skattedeklarerad omsättning för 2011 på över en miljard svenska kronor. Siffrorna kommer från Skatteverket som i sin tur fått dem från företagens deklarationer.

Den övergripande storleksbilden kan därför sägas vara bra, eftersom Skatteverket har stort intresse av att uppgifterna är korrekta. Samtidigt är det ur momsregistret siffrorna hämtas, vilket innebär att exempelvis omsättningssiffrorna för bolag inom momsbefriade verksamheter, branscher som vård, skola och omsorg, är svåra att jämföra med andra branscher.

Bolagen i vår listning har minst 7,2 miljoner anställda totalt. Vi har inte lyckats få uppgifter från alla, varför den siffran säkert är någon miljon för låg. Storbolagen har oftast fler anställda utanför än i Sverige. Volvo-koncernens bolag har exempelvis totalt 102 248 anställda, varav drygt 33 000 i Sverige. Dessutom finns utlandsägda bolag som IBM, 3M och Microsoft med på listan, som av naturliga skäl har mycket fler anställda utanför än i Sverige.

Sveriges största företag

Största företagen efter omsättning 2011

1. Volvo

2. Vattenfall

3. Ericsson

4. Skanska

5. SCA

6. H&M

7. Teliasonera

8. Electrolux

9. Volvo Personvagnar

10. ICA

Källa: Nordic Netproducts

Största företagen efter resultat 2011

1. Alecta Pension

2. AMF Pension

3. AstraZeneca

4. Nordea

5. Investor

6. Teliasonera

7. H&M

8. Vattenfall

9. Ericsson

10. Volvo

Källa: Nordic Netproducts

Största företagen efter export 2011

1. Ericsson

2. Volvo Personvagnar

3. Volvo

4. Preem

5. AstraZeneca

6. SSAB

7. Sandvik

8. TetraPak

9. Saab (koncernen)

10. Södra Skogsägarna

Källa: Nordic Netproducts

Största företagen efter antal anställda i Sverige 2010

1. PostNord

2. Volvo

3. Ericsson

4. Samhall

5. Securitas

6. Volvo Personvagnar

7. Peab

8. Manpower

9. Scania

10. Sandvik

Källa: Nordic Netproducts

Största svenska företagen efter totalt antal anställda 2010

1. Securitas – 236 713

2. Volvo – 94 250

3. Ericsson – 91 825

4. H&M – 59 440

5. Skanska – 51 645

6. Electrolux – 51 544

7. Sandvik – 45 709

8. SCA – 45 341

9. PostNord – 44 060

10. Vattenfall – 38 459

Källa: Nordic Netproducts

NM