Pysslingen

Det gungade rejält under fötterna på Pysslingen på 1990-talet när Eva Husbom var vice vd och Johan Göterfelt var vd.

NYHET Publicerad

Dagisuppstickaren som blev skolkoncern

MONOPOLBRYTARNA Att utmana offentliga förskolor var själva poängen när konsulterna Thomas Berglund och Bert Levin startade Pysslingen Förskolor i början av 80-talet. Debatten blev hård. Riksdagen stiftade lagen ”Lex Pysslingen”, som stoppade statliga bidrag till privata daghem. Men visionen om nya arbetssätt inom barnomsorgen var stark och Pysslingen växte mot alla odds.

Pysslingen
Thomas Berglund

Thomas Berglund startade Pysslingen för att utmana det offentliga. Idag är han vd för vårdkoncernen Capio.

Eva Husbom

Eva Husbom var vice vd och delägare i Pysslingen fram till 2012.

Johan Göterfelt

Johan Göterfelt var vd och delägare i Pysslingen 1991-2013. Han är nu direktör för affärsutveckling på Academedia sedan 2013.

Barnomsorgen i Sverige byggdes ut i rekordfart under 60- och 70-talet. Men ändå var det stor platsbrist i början av 80-talet och kvaliteten på daghemmen, som de kallades på den tiden, var inte alltid vad man kunde önska.

Johan Göterfelt hade själv barn på dagis när han fick jobbet som vd för Pysslingen Förskolor.

– När jag kom på morgonen och skulle lämna Linda på dagis, då stod fyra pedagoger och rökte på gården. De hälsade inte ens. Föräldrar idag skulle bli mycket upprörda om de hade sett det.

Bara en tredjedel av barnen gick på daghem och den som hade turen att få dagisplats skulle vara tacksam. Valfrihet var det inte att tala om.

– Det var ungefär som att få en inkallningsorder. Att jag som förälder skulle få titta in och göra en bedömning om det var en bra verksamhet för mitt barn fanns inte på kartan, säger Johan Göterfelt.

Det var i början av 90-talet. Johan Göterfelt hade arbetat på Praktikertjänst i flera år, där han utvecklat koncept för företagshälsovård och arbetat med flera verksamheter som utmanade offentlig vård och omsorg. Nu ville han göra något nytt. Praktikertjänst hade precis inlett ett samarbete med Pysslingen Förskolor och Johan Göterfelts uppdrag blev att få företaget att växa.

Åtta år tidigare funderade konsulterna Thomas Berglund och Bert Levin på hur de skulle lösa uppdraget de fått av Svenska Managementgruppen, som var arbetsgivarföreningen SAF:s eget utbildnings- och utredningsföretag. De skulle ”utreda privata alternativ inom offentlig sektor”, företrädesvis genom att författa en bok i ämnet. Men de övergav bokidén ganska snabbt.

Annons

– Det fanns ju hur mycket böcker som helst om detta, och skrifter och utredningar och ditten och datten. Vi kom fram till att det var mycket bättre att vi startade ett företag, berättar Thomas Berglund.

Det är en klassisk novemberdag, grå och mulen, och Thomas Berglund sitter i ett mötesrum på vårdföretaget Capios kontor på Fridhemsgatan i Stockholm. Sedan 2011 år är han vd för vårdkoncernen, som bland annat driver S:t Görans sjukhus, Sveriges första och enda akutsjukhus med en privat ägare. Thomas Berglund kan det här med att bygga upp växande företag i branscher som domineras av offentlig verksamhet. Men i början av 80-talet var han novis.

– Vi kunde ju ingenting om att driva företag ärligt talat, inte ett dugg.

Men att det skulle bli en högljudd debatt hade de förstått. Det var ju en del av poängen. Att planerna riktade in sig på just barnomsorg var kanske inte helt självklart, men ganska naturligt eftersom Bert Levins två barn gått på daghem och Thomas Berglund satt i socialnämnden i Vaxholms kommun. Kanske gissade de också att debatten skulle ta mera fart när det handlade om barn, snarare än om sophantering…

– Debatten var enklare då. Antingen var allt privat, och då skulle det också betalas privat. Eller så var det kommunalt och då skulle det skötas och betalas kommunalt. Den lilla innovation vi gjorde var egentligen bara att säga att det inte riktigt behöver vara så. Kommunen kan ju bestämma vad daghemmet får kosta och vilka som får gå där, men man kan ha någon annan som utför själva driften.

Thomas Berglund och Bert Levin funderade mycket på hur de skulle kunna erbjuda barnomsorg billigare än kommunen. En klok rådgivare påpekade att de inte bara kunde sälja grejer billigt, utan behövde en bra affärsidé också. De började tänka till kring innehållet i verksamheten och kontaktade ett antal pedagoger med omvittnad expertis inom förskoleområdet.

– Vi sa att vi ska inte bara passa barn för att föräldrarna jobbar, utan vi ska faktiskt försöka utveckla barnen och lära dem någonting på vägen. Då blev det Pysslingen Förskolor, inte Pysslingen dagis. Det var lite innovativt att kalla det förskola på den tiden, berättar Thomas Berglund.

Experterna Stig Thörn, som var rektor på förskollärarlinjen i Södertälje, pedagogkonsulten Ulla-Britta Bruun och Vanja Karlsson, metodiklärare på förskollärarutbildningen, knöts till Pysslingen. Att man fick med sig tre ansedda förskoleauktoriteter blev avgörande för utvecklingen av företaget.

– Det var inget lätt steg för dem, de fick jättemycket kritik av alla möjliga som ansåg att det var fult att driva förskola i företagsform, berättar Thomas Berglund.

Men Vanja Karlsson och hennes expertkolleger menade att det behövdes en ny press på den offentliga barnomsorgen. Barnomsorgen hade utvecklats åt fel håll under flera år och ett privat initiativ skulle kunna driva förskola både billigare och bättre, ansåg de.

Idéerna om hur Pysslingen skulle arbeta började mejslas fram. Kvalitet skulle stå i centrum och det lokala ledarskapet på varje förskola var viktigt. Förskolechefen skulle driva ”sin” förskola som en småföretagare och ansvara för allt från pedagogisk utveckling till personalfrågor, ekonomi och lokaler. Mycket ansvar skulle leda till stort engagemang, resonerade Pysslinggrundarna. För att säkra kvaliteten skulle alla medarbetare vara utbildade förskollärare, vilket visserligen skulle kosta mer, men den högre kompetensen skulle göra att man inte behövde riktigt lika mycket personal.

För att få in medel till företaget behövdes en stabil ägare, tänkte Thomas Berglund och Bert Levin som inledde ett samarbete med vitvarutillverkaren Electrolux. Att Pysslingen lierade sig med ett stort vinstdrivande företag sågs inte med blida ögon från många håll.

– Det gjorde kanske att det blev lite extra mycket motstånd. Men sanningen var att ingen annan var intresserad, det var för känsligt. Så Hans Werthén (dåvarande vd på Electrolux, reds anm) var modig, säger Thomas Berglund.

Samarbetet med Electrolux avslöjades ganska kvickt i media och debatten om privata daghem i allmänhet, och Pysslingen i synnerhet, rasade. Förskollärarnas fackförbund, Svenska Facklärarförbundet, var starkt kritiska, liksom många tongivande politiker och debattörer. En stor risk, menade många, var att privata daghem bara skulle komma barn till välbeställda föräldrar till del, medan barn från fattigare förhållanden skulle hänvisas till andra klassens barnomsorg.

Kommersiella daghem hade redan prövats i USA och spåren förskräckte, menade bland andra Sten Andersson, socialdemokratisk socialminister i dåvarande regeringen och en av Pysslingens starkaste kritiker.

Statsminister Olof Palme varnade för ”Kentucky fried children”. Att privata storföretag skulle kunna göra vinster genom att bedriva barnomsorg var upprörande för väldigt många. När Pysslingens företrädare berättade att de tänkte satsa vinsten på att utveckla förskolorna, och att kommunerna skulle få bestämma var de skulle ligga och vilka barn som skulle gå där, lyssnade färre.

Johan Göterfelt, som var vd och ägare för Pysslingen i 22 år, konstaterar att debatten kring vinster i välfärden inte har förändrats särskilt mycket sedan 80-talet.

– Förståelsen för att vinster behövs är fortfarande dålig. Alla företag måste ha överskott, alternativet är ju underskott och då får man lägga ner. Vinst för många människor betyder något helt annat än det gör för oss som driver företag. Vinst ses som någonting man köper en lyxbil för, eller dricker drinkar och bli rika på andras bekostnad. För oss betyder det att man kan utveckla företaget.

Debatten kring privata daghem kulminerade våren 1984, när riksdagen på rekordtid antog en ny lag som kom att kallas Lex Pysslingen. Lagen förhindrade privata daghem att få bidrag från staten för sin verksamhet och i praktiken blev det omöjligt för Pysslingen att gå vidare med sin idé.

Men viljan att få genomdriva idén om en bättre och mer prisvärd barnomsorg var stark hos Pysslingens frontfigurer, och det fanns kommuner som verkligen ville prova att lägga ut daghem på entreprenad. Två år efter att Lex Pysslingen drevs igenom i riksdagen öppnade Pysslingen sina två första förskolor i Nacka: Smörblomman och Järven. Förskolorna drevs genom ”arbetsledningsentreprenad”, vilket innebar att bara förskolechefen var anställd av Pysslingen, resten av personalen var kommunalanställda. På så sätt kringgick man Lex Pysslingen.

Eva Husbom blev förskolechef på Smörblomman. Efter ett möte med Stig Thörn och Vanja Karlsson, Pysslingens pedagogiska experter, var hon hänförd. Efter flera år som förskollärare inom kommunen var Eva Husbom innerligt trött på kommunal byråkrati och brist på pedagogiska visioner. Att lösningen kunde ligga i en ny driftsform hade hon inte tänkt tidigare, men nu kändes det självklart. Att få driva Smörblomman som en småföretagare, där det var lika självklart att föra pedagogiska diskussioner med personalen som att rensa överfyllda hängrännor, passade Eva Husbom som hand i handske. Rollen i debatten kring privata förskolor kom på köpet.

– Vi gick med machete och högg oss fram i en djungel av ”det går inte” överallt. Allt tröskande och alla möten med människor på gott och ont utvecklade mig som människa. Att få vara tigrinna och slåss för något man trodde på trots att man hade nästan alla krafter emot sig, säger Eva Husbom.

Tillslut bestämde hon sig för att inte bjuda in några fler journalister till Smörblomman. Gång på gång skrev de artiklar där hon och hennes medarbetare inte alls kände igen sig.

– Det är klart att man blev ledsen. Jag vet inte hur många gånger Vanja hittade mig gråtandes på kontoret. Sen sa vi: nu gör vi som elefanterna; vi vänder arslet ut och så ser vi till att göra en förbaskat bra verksamhet inåt. Och så slutade vi pennfäktas.

Och resultaten på förskolorna blev fina. Föräldrarna var nöjda och engagerade, barnen trivdes och utvecklades. Förskollärarna stod i kö för att få jobba hos Pysslingen. Inte på grund av höga löner, utan för att Pysslingen erbjöd vidareutbildning och kontinuerlig pedagogisk rådgivning för all sin personal, inte bara för cheferna.

Fram till 1991, när de borgerliga partierna vann valet och omgående avskaffade Lex Pysslingen, öppnades ytterligare fyra förskolor på arbetsledningsentreprenad.

När friskolereformen infördes 1992 och fristående skolor och förskolor fick skolpeng för varje elev, kunde Pysslingen börja leva på allvar. Electrolux sålde sina andelar i företaget redan 1986, nu gick Praktikertjänst in som ny samarbetspartner. Thomas Berglund gick vidare till nya uppdrag redan efter några år och Johan Göterfelts uppdrag som ny vd blev att få Pysslingen att växa. I 22 år jobbade han och Eva Husbom sida vid sida, han som vd, hon som vice vd. 90-talet var en rolig och extremt intensiv tid, konstaterar de. Pysslingen växte med flera hundra procent om året de första åren, sedan med drygt 20 procent om året ändra fram till 2011.

– Det hade ju varit en väldigt hård debatt på 80-talet, men nu fanns det en större nyfikenhet kring vad Pysslingen egentligen var. Jag, Eva och Vanja hade möten med politiker, tjänstemän och medarbetare på kommunala förskolor flera kvällar i veckan. Det fanns en respekt för vad Pysslingen stod för, man visste att det var god kvalitet, berättar Johan Göterfelt.

Förhoppningen som fanns i början av 80-talet, att privat driven förskoleverksamhet skulle leda till att kvalitén i den kommunala omsorgen höjdes, har förverkligats tycker han. Pysslingen och andra fristående förskolor och skolor har satt press på kommunerna och bidragit till en bättre kvalitet generellt. Inte minst tack vare läroplanen för förskolan som kom 1998, där Pysslingens Vanja Karlsson spelade en aktiv roll.

Men debatten kring och motståndet mot företag som driver förskolor och skolor har inte tagit slut. Att skolor ägs av riskkapitalbolag är känsligt. När utbildningsföretaget Academedia, som i sin tur ägs av riskkapitalbolaget EQT, blev nya majoritetsägare till Pysslingen 2011 kände Eva Husbom att hon hade gjort sitt efter 22 år i företaget. Johan Göterfelt har klivit av som vd men jobbar med att få Academedia att växa i Europa. Pysslingen blev en jätte, precis som kritikerna befarade på 80-talet, konstaterar han.

– Friskolerörelsen är stor idag och valfriheten har blivit en självklarhet. Det går inte att vrida tillbaka klockan. Vissa tjänstemän och politiker uppfattar oss fortfarande som hot, därför skjuter man in sig på att diskutera vinst istället för att prata om kvalitet. Det bidrar inte till att utveckla svensk skola och förskola och det tycker jag är väldigt tragiskt.

Från utmanare till skolkoncern

Namn: Pysslingen
Startår: 1984
Verksamhet: Driver förskolor och grundskolor
Ägare: Academedia
Antal skolor och förskolor: 56 skolor och 120 förskolor
Antal anställda: 3900
Omsättning:

De drivande krafterna

Namn: Thomas Berglund
Ålder: 63 år
Karriär: Arbetade politiskt inom Folkpartiet, konsult på Svenska Managementgruppen där han startade Pysslingen Förskolor tillsammans med Bert Levin, gick vidare till Securitas där han senare blev vd. Numera vd för vårdkoncernen Capio.

Namn: Eva Husbom
Ålder: 61 år
Karriär: Förskollärare inom Nacka kommun, anställdes på Pysslingens första förskola Smörblomman 1985. Vice vd och delägare i Pysslingen fram till 2012.

Namn: Johan Göterfelt
Ålder: 61 år
Karriär: Ekonom på Praktikertjänst, vd för flera företag inom vårdsektorn, vd och delägare i Pysslingen 1991-2013, direktör affärsutveckling på Academedia sedan 2013.

Fotnot:Flera av förgrundspersonerna inom Pysslingen är avlidna. Varken Bert Levin eller Vanja Karlsson har kunnat berätta om sin del i historien.

Skolmonopolets fall

Våren 1983: Bert Levin och Thomas Berglund får i uppdrag av Svenska Managementgruppen, som ägs av SAF, att utreda möjligheten till privata alternativ inom offentlig sektor. De bestämmer sig snart för att pröva idén i praktiken och starta ett företag.

November 1983: Pysslingen förskolor AB bildas som ett dotterbolag till Electrolux.

December 1983: Pedagogerna Stig Thörn, Ulla-Britta Bruun och Vanja Karlsson, alla respekterade experter i förskolekretsar, involveras som rådgivare till Pysslingen för att utveckla idéer och metoder.

25 januari 1984: Interpellationsdebatt i riksdagen om privata daghem. Socialminister Sten Andersson (s) meddelar att han kommer att föreslå regeringen att inga statsbidrag ska beviljas till privata daghem drivna i vinstintresse.

6 juni 1984: Sveriges Riksdag beslutar att införa ”Lex Pysslingen”, en lag som innebär att daghem som drivs i ”uppenbart vinstsyfte” inte ska kunna få statsbidrag. Lagen stiftas på rekordtid och gör det omöjligt för företag som vill driva barnomsorg att etablera sig.

27 september 1984: En SCB-undersökning visar att 85 procent av svenskarna tycker att privata förskolor borde få starta på försök.

1986: Electrolux säljer sin andel i Pysslingen

Mars 1986: Pysslingens två första förskolor Smörblomman och Järven startas i Nacka kommun. Man kringår Lex Pysslingen då förskolorna drivs genom så kallas arbetsledningsentreprenad, där förskolechefen är anställd av Pysslingen och resten av personalen av kommunen. Förskolechefer blir Eva Husbom på Smörblomman och Paul Bergenby på Järven.

Juni 1988: Pysslingen öppnar Krukmakaren, deras första förskola i Stockholms kommun. Fram till 1990 etableras tre förskolor på Södermalm och en i Hägersten, samtliga som arbetsledningsentreprenad.

1991: Sverige får en borgerlig regering och Lex Pysslingen avvecklas.

1991: Praktikertjänst blir samarbetspartner till Pysslingen och utser Johan Göterfelt till ny vd i företaget.

1992: Friskolereformen genomförs, vilket bland annat innebär att friskolor kan få skolpeng från staten för varje elev.

1994: Pysslingen firar 10 år och driver nu 24 förskolor.

1996: Praktikertjänst blir majoritetsägare i Pysslingen. Övriga ägare är Bert Levin, Vanja Karlsson, Eva Husbom och Johan Göterfelt.

1997: Pysslingen startar sina två första skolor, Lännersta i Nacka och Söderby skola i Haninge.

1998: Förskolan får sin egen läroplan. Benämningen daghem avskaffas helt.

2005: Praktikertjänst säljer sin andel i Pysslingen till ett antal privata investerare, bland annat reklammannen Mikael Storåkers.

Mars 2006: Pysslingen utses till Sveriges 4:e bästa arbetsplats i tidningen Veckans Affärer.

2009: Riskkapitalbolaget Polaris Private Equity blir ny majoritetsägare i Pysslingen. Thomas Berglund blir ordförande.

2011: Utbildningsföretaget Academedia, som i sin tur ägs av riskkapitalbolaget EQT, blir ny ägare till Pysslingen, som nu omsätter 1,7 miljarder kronor.

2015: Pysslingen driver 56 skolor och 120 förskolor i ca 30 kommuner. 25 procent av alla förskolor och skolor i Sverige är fristående verksamheter. EQT meddelar att man planerar en börsnotering av Academedia.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Lurades av blufföretag: ”För jävligt”

BLUFFAKTUROR Nu rasar det in bluffakturor hos svenska småföretag. Maria Larsson lurades att tro att hon fyllde i en myndighetsenkät, men fick istället en saftig faktura från blufföretaget Företagsopinion.
NYHET Publicerad:

#MeToo: Lång väg kvar för byggsektorn

DEBATT Vår bransch är inte ett undantag från förekomsten av trakasserier och sexism. Vi måste skapa en bransch som är långsiktig och hållbar. För att klara kompetensförsörjningen krävs nolltolerans, skriver Catharina Elmsäter-Svärd.
NYHET Publicerad:

Norskt familjeföretag har köpt upp 69 förskolor och skolor – i Sverige

ENTREPRENÖRER Fler och fler svenska välfärdsföretagare kastar in handduken. Men debatten om vinst i välfärden är inget som oroar Randi och Hans Jacob Sundby, som driver det norska förskoleföretaget Læringsverkstedet. Bara i år har de köpt upp 69 förskolor och skolor i Sverige.
NYHET Publicerad:

Myndighetens nej till Gutevin – anspelar på droger

REGELKRÅNGEL När den gotländska vinföretagaren Lauri Pappinen skulle förnya tillståndet för sin registreringsskylt med företagsnamnet Gutevin blev det nobben från Transportstyrelsen. 
NYHET Publicerad:

Svindlande affärer i Sveriges kommuner

REDAKTIONEN TYCKER Hässleholms kommun vägrar att ge privata bredbandsföretag markavtal för att dra fiber, Strömstads kommun driver en egen spa- och gymverksamhet och i Landskrona har politikerna startat ett tvätteri. Detta trots att det redan finns privata, etablerade aktörer i regionen.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga kommunala bolag slår mot näringslivet

KONKURRENS Sveriges kommuner startar allt fler företag. Sedan år 2000 har det startats två nya kommunalägda bolag i veckan och sammanlagt finns det nu över 1 700 kommunala bolag runt om i landet. Det är en utveckling som kraftigt påverkar de privatägda företagens möjligheter att utvecklas och växa.
NYHET Publicerad:

Twittrande ekobonde på klimatsmart mission

ENTREPRENÖR Han skulle inte bli bonde. Men det blev han – Ekobonden. Men han blev också entreprenör, bipollinerare, pr-expert och planetskötare. Adam Arnesson försöker förändra världen från Jannelunds gård i Närke. Och han är på god väg att lyckas.
NYHET Publicerad:

Upplevelsen viktigast för krögaren som inte står vid spisen

ENTREPRENÖR Anna Lallerstedt är krögaren som säger att hon inte kan laga mat. Ändå ska hon öppna sin tredje restaurang till våren. Tricket, enligt henne , är att driva restaurangerna som företag. Entreprenör har träffat doldiskrögaren som inte sätter sig själv på piedestal.
NYHET Publicerad:

Politiker tar åt sig äran av högkonjunkturen

EKONOMIKRÖNIKAN Det råder högkonjunktur i Sverige. Arbetslösheten sjunker, investeringarna stiger och företagen rapporterar om brist på arbetskraft. Konjunkturer följer ett visst mönster och denna uppgång är inget undantag. Precis som vanligt försöker politiker sola sig i högkonjunkturens glans, skriver Fredrik Carlgren, chef för Ekonomifakta.
NYHET Publicerad:

"Blufföretagen är näringslivets dödgrävargäng"

BLUFFAKTUROR Fejkade undersökningar och erbjudanden lurar småföretagare i fällan, med risk för flera tusen i räkningar och hot om inkasso. Anders Carlsson blev lurad, men lyckades kämpa tillbaka och gå vinnande ur striden. ”Jag blev förd bakom ljuset och sedan hotad. Det är fruktansvärt fräckt och gör mig förbannad”, säger han.
NYHET Publicerad:

Emma Green: "Jag har aldrig haft ett vanligt jobb"

10 FRÅGOR Hon är höjdhopparen som vunnit flera medaljer vid VM och EM. Efter att hon lade friidrottskarriären på hyllan startade Emma Green ett föreläsningskoncept med sin tidigare lärare. Dessutom har hon varit entreprenör i flera år.
NYHET Publicerad:

En kärleksaffär med skygglappar

NYKLÄCKT Det var kärlek vid första ögonkastet. Det konstaterar Fredrik Ståhl som blåst liv i den över 100 år gamla disponentvillan, Villa Strömsfors. ”Ska man lyckas med ett sånt här projekt måste man vara unik och våga gå sin egen väg”, säger han.
NYHET Publicerad:

Smartare skyltaffärer ger klirr i kassan

I PRAKTIKEN Samuel Eriksson, vd för Skyltstället, stuvade om i säljprocessen av skyltar så att säljarna hinner träffa fler kunder och samtidigt lägga mer tid på varje affär. Något som betalat sig snabbt. ”Vi ser redan en omsättningsökning på runt 20 procent”, säger Samuel Eriksson.
NYHET Publicerad:

De jammar fram innovationerna

I PRAKTIKEN Via digitala innovationsgig väcker Volvo cars liv i medarbetarnas innovationskraft. Alla är inbjudna och alla åsikter tas till vara. Jakten på den unika uppfinningen kräver ett öppet sinne. ”Vårt fokus ligger på att kicka igång kreativiteten och få folk att dela med sig av sina idéer”, säger Charlotta Ahlberg, Corporate innovation manager på Volvo Cars.
NYHET Publicerad:

Småmejerier visar vägen ur mjölkkrisen

MJÖLKBRANSCHEN I mjölkkrisens spår satsar allt fler mjölkföretagare på egna varumärken och småmejerier. En världsmarknad med kraftigt svängande priser har fått bönderna att tröttna. När konsumenterna samtidigt efterfrågar lokala produkter ser fler och fler att här finns pengar att tjäna. Monica Thörner på Wermlands mejeri är en av dem. ”Det handlar om att överleva”, säger hon.