Han spräckte det svenska börsmonopolet

Olof_Stenhammar_09
Foto: SÖREN ANDERSSON
Olof Stenhammar grundade OM och bröt det svenska börsmonopolet.

Monopolbrytarna I en tid då de finansiella marknaderna fortfarande var strikt reglerade och Stockholmsbörsen hade monopol på aktiehandel fick entreprenören Olof Stenhammar idén att starta optionshandel i Sverige. Trots hårt motstånd från myndigheter och storbanker drog han igång företaget Optionsmäklarna, OM, som blev världens första privatägda och vinstdrivande börsverksamhet. Läs den tredje delen i Entreprenörs artikelserie ”Monopolbrytarna”.

Olof_Stenhammar_01
Foto: SÖREN ANDERSSON
Numera ägnar sig Olof Stenhammar åt att göra Siggesta gård på Värmdö utanför Stockholm till ett upplevelsecentrum.
Olof_Stenhammar_12
Foto: SÖREN ANDERSSON
Olof Stenhammar ringer i börsklockan på Nasdaq-börsen. Nasdaq köpte OMX för 32 miljarder kronor.

Olof Stenhammar tillskrivs ofta epitetet finansman efter sitt framgångsrika företagsbyggande i finansbranschen. Men det gillar han inte själv.

– Jag är en bondpojk som råkade glida in i finansbranschen på ett bananskal. Jag är egentligen inte särskilt intresserad av aktier utan gillar fast mark under fötterna, säger Olof Stenhammar, när Entreprenör träffar honom på Siggesta gård på Värmdö utanför Stockholm.

Att förvandla Siggesta till en upplevelse- och konferensanläggning i toppklass är idag hans käraste affärsprojekt.  

– Det är trivsamt men tyvärr inte så lönsamt. Men de senaste tre månaderna har gått väldigt bra. Vi har haft 130 000 besökare. Se bara så mycket folk som är här, säger han och ser sig nöjt om i restaurangen.

Men trots att han själv hävdar att det mest är en slump att han blev en pionjär inom börsväsendet i Sverige så är det ändå den resan som lagt grunden för gårdarna och hans förmögenhet.

1972, när Olof Stenhammar efter åtta och ett halvt år vid Lunds universitet äntligen lyckats ta examen, fick han ett erbjudande från sin systers man om att komma till USA och bli börsmäklare. Svågern var chef på mäklarfirman W.E Hutton i Connecticut och Olof Stenhammar tyckte att erbjudandet lät ”flärdfullt”. Efter sex månaders utbildning på Wall Street fick han sin mäklarlicens och började sälja fonder. Som ny i firman skickades han strax på en tvådagarskurs om optioner, som nyligen hade börjat handlas på börsen i Chicago. De äldre mäklarna ville inte ha med optioner att göra så det blev den 32-årige unga mäklarens egen nisch.

Men efter två år i USA flyttade Olof Stenhammar hem till södra Sverige igen och fick anställning inom Bonnierkoncernen. I sju år var han vd för Alga, som bland annat utvecklade spel och pussel, och byggde upp en grupp med fritidsföretag inom Bonnierkoncernen. Tillslut avancerade Olof Stenhammar till vice vd i koncernen och fick flytta in i det stora Bonnierhuset på Torsgatan i Stockholm. Men där tog karriären tvärstopp. 42-år gammal fick Olof Stenhammar sparken och den tidigare påläggskalven var plötsligt arbetslös.

– Det var ett hårt slag mot självkänslan. Jag berättade inte för någon att jag hade fått sparken, inte ens min dåvarande hustru. Det var först när jag skrev mina memoarer som jag erkände att det faktiskt var så, säger han.  

Helt barskrapad var han dock inte eftersom han, när han blev vd i Alga, lyckats förhandla till sig ett av landets första optionsavtal med gamle Abbe Bonnier.

– Han förstod väl knappt vad ett optionsavtal var för något men det innebar i alla fall att jag fick ett par miljoner kronor i fickan som jag kunde använda till startkapital i en egen verksamhet, säger Olof Stenhammar.

Frågan var bara vad han skulle göra.

– Jag var egentligen inte ute efter att bygga något stort eller internationellt företag. Jag ville bara starta något eget som förhoppningsvis kunde försörja min familj och göra så att vi kunde leva ett tryggt liv, säger Olof Stenhammar.

Han funderade och blev nyfiken på varför optionshandel inte fanns i Sverige trots att det var nio år sedan han arbetat med det i USA. Han vände sig till Bankinspektionen (som idag heter Finansinspektionen) för att höra sig för om det fanns några hinder för att starta optionshandel. Bankinspektionen svarade; ”det är förbjudet enligt lag för någon annan aktör än Stockholms fondbörs att handla med aktier”.

Men Olof Stenhammar lät sig inte nedslås utan dubbelkollade uppgifterna med en jurist, som kom fram till att ordet option inte nämndes i lagen om Stockholms fondbörs. Alltså kunde optionshandel inte vara förbjudet.

– Jag tänkte ”nu drar jag igång”. Jag hade ingen aning om vilken minerad mark jag gav mig ut på, säger Olof Stenhammar.

Med hjälp av sin vän Claes Dahlbäck, dåvarande vd på Investor som Olof lärt känna i flottan, övertygande han SEB och Carnegie att skjuta till pengar och tillsammans startade de Optionsmäklarna, OM, Sveriges första privatägda marknadsplats för optioner. Året var 1984 och det nybildade bolaget huserade i ett kontor på Grev Turegatan i Stockholm.

– Lokalen var så stor att jag lät skärma av den med en presenning. Jag ville inte att folk skulle tro att vi hade storhetsvansinne.

Utanför kontoret var dock motståndet massivt. Bankinspektionen såg inte med blida ögon på OM och inte heller det finansiella etablissemanget. De andra storbankerna, som inte satsat pengar, gillande inte idén med en elektronisk börs och givetvis inte heller den etablerade monopolbörsen Stockholms fondbörs, som gjorde sitt bästa för att motarbeta konkurrenten.

– En privat, vinstdrivande börsverksamhet. Och inte skulle vi ha något börsgolv heller utan alla affärer skulle ske elektroniskt. Det är klart att de etablerade aktörerna inte gillande oss och gjorde sitt bästa för att utmåla oss som oseriösa, konstaterar Olof Stenhammar krasst.

– Samtidigt är det ju det som är entreprenörskap. Att våga ta steget ut i det okända. För det är ett som är säkert. Från början är entreprenören väldigt ensam med sin idé. Han eller hon möts ständigt av ”det går inte” eller ”så kan man inte göra”. Då gäller det att ha mod att lyssna på sin inre röst, fortsätter han.

Men motståndet till trots, den 12 juni 1985, startade OM äntligen handel med optioner i Sverige. Och OM blev snabbt lönsamt och affärerna rullade in i allt snabbare takt. Målet var att komma upp i 2 000 optionsaffärer på två år, vilket var lika många optionsaffärer som gjordes på börsen i Amsterdam. Men redan efter en månad var OM uppe i 1 000 avslut om dagen.

– Samtidigt fick jag höra att det jobbade 80 personer på optionsavdelningen på Amsterdambörsen. Hos oss var det vår sekreterare Birgitta Sandström som skötte all administration. Då förstod jag att vi var något på spåren.

OM:s framgång byggde främst på det digitala handelssystem som företaget utvecklade tillsammans med det lilla it-företaget Accept Data. Tidigare gjordes alla större affärer på börsernas golv, med hjälp av vita tavlor och tuschpennor, och där enbart licensierade mäklare hade rätt att handla. OM:s idé var att alla skulle kunna sitta på sitt eget kontor och följa kurserna och handeln på sin dataskärm.

– Jag vet inte hur många gånger som systemet slog i taket men varje gång det uppstod ett problem så utvecklade vi nya lösningar. Det fanns en enorm kreativitet och entreprenörsanda i företaget på den tiden. Vi var eldsjälar som brann för att bygga vår affär och utveckla finansmarknaden, berättar Olof Stenhammar.

Och det gjorde OM med besked. Bolaget ledde den tekniska utvecklingen och drev den första integrerade börs- och clearingverksamheten i världen.

– Fast det fattade ju inte jag. Hade någon sagt till mig i början att vårt handels- och clearingsystem var nyckeln till framgång så hade jag bara skakat på huvudet.

Samtidigt pågick ett enormt lobby- och opinionsarbete för att förklara för politiker och allmänheten vad optioner var.

– Vi blev svenska mästare i påverkan och lobbying. Eftersom ingen hade gjort som vi förut fick vi skapa vårt eget regelverk, vilket också ledde till stora förändringar i finansbranschen. Vi pratade med alla och jag höll flera hundra föredrag om optioner för politiker och för tjänstemän på Bankinspektionen, minns Olof Stenhammar.

OM drev i princip på egen hand fram ett avskaffande av det svenska börsmonopolet. Det förvann i januari 1993, nio år efter att OM grundades. Ytterligare fem år senare, 1998, slås OM och Stockholms fondbörs ihop och bildar bolaget OM Gruppen. Efter det köps flera börser upp i Norden och i Baltikum och börsbolaget döps om till OMX.  

– Under 90-talet växte en insikt fram om att vår och Stockholmsbörsens verksamhet hörde ihop. Vi handlade trots allt med samma värdepapper. Och trots att börschefen Bengt Rydén och jag haft många hårda duster genom åren så kom vi tillslut till en samsyn om att verksamheterna borde slås ihop. Därför köpte OM Stockholms fondbörs, säger Olof Stenhammar.

År 2000 lägger dessutom det nybildade börsbolaget OMX ett spektakulärt bud på Londonbörsen och sätter sig självt på världskartan. 2008 säljs OMX till amerikanska Nasdaq för 32 miljarder kronor, en helt otrolig resa för det lilla optionsbolaget med åtta anställda som startade i alldeles för stora lokaler.

– Jag är fortfarande förvånad över framgången. Det var aldrig något jag räknade med. Men uppenbarligen hade vi rätt tajming och ett fantastiskt entreprenöriellt gäng med unga killar som Per Larsson och Magnus Böcker, säger Olof Stenhammar.

Hans egen drivkraft när han startade var främst krisen; han var 42 år och arbetslös.

– Jag hade inget val helt enkelt, säger han, men tillägger att man aldrig ska underskatta ett visst mått av tur.

Dessutom hävdar Olof Stenhammar att han lider av dåligt självförtroende och att han därför drivs av ett omåttligt bekräftelsebehov.

– Mina föräldrar var båda mycket strikta. De gav aldrig beröm och min mor oroade sig ständigt för vad det skulle bli av mig. Jag var ju urusel i skolan, skolkade, ställde till bus och blev relegerad. När min mor frågade vad jag hade för plan för mitt liv svarade jag alltid ”Det ordnar sig”.

”Det ordnar sig” är därför också titeln på Olof Stenhammars memoarer som kom ut 2012. Och nog har det ordnat sig alltid för den lille bondpojken från Finspång. Idag driver Olof Stenhammar förutom Siggesta, två andra angränsande gårdar på Värmdö. Den ena av dessa är Norrnäs, där han och hans hustru bor samt sonen med familj. Dessutom äger han en ö vid Höga kusten med Sveriges bästa älgjakt, enligt honom själv. Några aktieaffärer ägnar han sig inte åt längre.

– Jag är lycklig och förundrad varje morgon när jag går med hunden till brevlådan för att hämta tidningen. Jag har kommit hem.

Bondpojken som blev optionspionjär:

Namn: Olof Stenhammar

Ålder: 74 år. Född 2 maj 1941 i Finspång i Östergötland. Föräldrarna drev gården Stjärnviks Säteri som var Olofs trygghet i livet. 1972 tvingas familjen sälja gården på grund av ekonomiska bekymmer, vilket Olof Stenhammar tog mycket hårt.

Familj: Hustrun Inger och två vuxna barn, dottern Charlotte och sonen Mathias. Fyra barnbarn.

Bor: På gården Norrnäs på Värmdö utanför Stockholm.

Karriär: Pol.mag vid Lunds universitet, börsmäklare i USA, vd inom Bonnierföretagen, vice vd för Bonnierkoncernen, grundare och vd för OM-gruppen/ OMX, OS-general, ordförande i Ratos till 2012, ordförande i Svenska Sjöräddningssällskapet.

Fritid: Gillar jakt, båtar och bilar.

Det svenska börsmonopolets fall:

1863 Stockholms fondbörs grundas.

1984 Olof Stenhammar grundar med stöd av Investor, SEB och Carnegie Optionsmäklarna, OM. Företaget öppnar kontor på Grev Turegatan i Stockholm.

1985 Den 12 juni startar OM handel med optioner i Sverige och blir därmed världens första privata och vinstdrivande börsverksamhet.

1987 OM öppnar världens första börsnoterade börs i Finland (Finlands optionsmarknad, SOM).

1989 OM öppnar världens första elektroniska länk mellan två börser, nämligen mellan OM:s börser i London och Stockholm.

1990 OM:s första automatiska värdepappershandelssystem SAX används på Stockholmsbörsen.

1991 OM lanserar världens första integrerade derivatahandel- och clearingsystem.

1993 Det svenska börsmonopolet avskaffas och Stockholms fondbörs blir ett aktiebolag.

1998 OM och Stockholmsbörsen slås samman och bildar OM Gruppen.

2000 OM Gruppen lägger ett spektakulärt bud på Londonbörsen. Köpet går inte igenom, men budet sätter OM på världskartan.

2004 Företaget byter namn till OMX.

2007 Amerikanska Nasdaq köper OMX för 32 miljarder kronor och bildar bolaget Nasdaq OMX Group.

Anna Dalqvist

Anna Dalqvist