Hon slåss för nytänkande i förlossningsvården

Gudrun Abascal
Gudrun Abascal öppnade Sveriges första privata förlossningsklinik när det var kris i förlossningsvården i Stockholm 2001.
1.029k

Monopolbrytarna När Stockholms förlossningsvård var i kris fick barnmorskan Gudrun Abascal möjlighet att dra igång Sveriges första privata förlossningsklinik. Femton år senare har hennes idéer väckt uppmärksamhet och ännu en klinik öppnats. Men samtidigt har retoriken mot privat vård hårdnat. Läs den spännande fortsättningen på Entreprenörs artikelserie ”Monopolbrytarna”.

BB Sophia
Jelena Amantsina ska snart bli mamma och Gudrun Abascal känner på hennes mage på BB Sophia.
BB Sophia
Gustav Stenbeck och Carin Josdal Stenbeck glädjs åt sitt nyfödda barn. På BB Sophia får alla födande föräldrar ett familjerum.

Sjukhuset var ett kungarike. I riket bodde medborgarna och alla visste sin plats i den strikta hierarkin. Överläkaren var kungen. Gudrun Abascal har glimten i ögat när hon berättar om sin barndom i sjukvårdsvärlden, men betonar att det ligger mycket sanning i beskrivningen. Uppvuxen i en sjukvårdsfamilj, där pappan var ambulansförare och mamman sjukvårdbiträde, hade Gudrun Abascal egentligen inget annat val än att arbeta inom sjukvården. Efter några år som sjuksköterska utbildade hon sig till drömyrket; barnmorska.

Från examensåret 1969 och mer än trettio år framåt arbetade Gudrun Abascal i landstingets tjänst. Redan från början såg hon en förbättringspotential i förlossningsvården och hade många idéer och tankar, som också utvecklades efter resor inom Europa, USA, Sydamerika och Ryssland. Initiativförmågan uppmärksammades och efter några år blev hon barnmorskechef vid Danderyds sjukhus. Chefskapet gjorde det möjligt för henne att vidareutveckla sin filosofi.

– Även om inga alternativ existerade på den tiden utan landstinget var ensamt om att driva förlossningsklinik, så fanns det utrymme för mig att utvecklas och vara kreativ. Möjligheterna var många och jag fick ofta gehör för mina idéer, understryker Gudrun Abascal.

Hennes filosofi utgick ifrån kvinnan och hennes val, ingen annans. Kvinnan är inte en passiv patient, utan kommer till kliniken av egen vilja. En enkel devis kan tyckas, men ofta svårare i praktiken. Dessutom rimmade de långdragna beslutsprocesserna i landstingen illa med de snabba puckar som gäller kring förlossningar. Gudrun Abascal ville att idéerna skulle appliceras över hela fältet, inte bara för enskilda kvinnor. Potentialen var enorm och hon ville inte vänta.

– Jag märkte att kvinnor ställde allt högre krav på upplevelsen kring att föda barn och organisationen hängde inte med. En rejäl förändring behövdes, säger hon.

Och när millenniet gick mot sitt slut dök möjligheten upp.

Under slutet av 1990-talet var läget kaotiskt i förlossningsvården i Stockholm. Barnafödandet ökade, men vårdorganisationen hängde inte med och platserna var för få. Kvinnor flyttades runt mellan olika sjukhus och visste inte var de skulle föda någonstans, i vissa fall hänvisades väntande par till andra län. Krisen ledde till att förtroendet för vården sjönk. Gudrun Abascal vittnar om flera incidenter där frustrerade föräldrar skällde ut personalen på grund av den osäkerhet som rådde.

Majoriteten av Stockholms landstingspolitiker insåg allvaret i situationen och röstade igenom en radikal lösning: öppnandet av Sveriges första privata förlossningsklinik. Uppdraget att leda arbetet med det nystartade BB Stockholm gick till Gudrun Abascal och två läkare, Harald Almström och Anders Björklund, som delade hennes idéer. Landstingets monopol luckrades upp, om än i långsam takt. För även om den privatägda vårdkoncernen Praktikertjänst ägde 51 procent av BB Stockholm, så ägde Danderyds sjukhus resterande 49 procent av kliniken.
Reaktionerna på beslutet var många, enligt Gudrun Abascal.

– Vi blev en symbol för privat vård och visst var det kontroversiellt i vissa läger att ett alternativ tilläts, men jag upplevde att det fanns stor förståelse bland politikerna. Situationen behövde få en lösning och där kom vi in i bilden. BB Stockholm erbjöd en garanterad förlossningsplats utan risk för att bli avvisad till ett annat sjukhus, säger Gudrun Abascal.

På den nya kliniken skulle inga kungariken finnas. Monarkin avskaffades, hierarkier togs bort. Gudrun Abascals bärande idé var att allt skulle kretsa kring kvinnorna, barnen och föräldrarna, snarare än personalen.

– I valet mellan föräldrarna och personalen väljer jag alltid föräldrarna och det får de anställda veta redan på första dagen. Man måste alltid fråga sig vem verksamheten är till för. Så gick sällan resonemanget inom landstingsvärlden. I den stora kolossen försvann det tänkandet.

Rent formellt var Gudrun Abascal omvårdnadschef och chefsbarnmorska, men i praktiken var hon entreprenör på en marknad där alternativ inte hade tillåtits tidigare. Med sin bakgrund som chef och med idéerna som fundament kände hon sig väl rustad för utmaningen, även om hon i princip jobbade dygnet runt under den första tiden. Beslutsprocesserna kortades ned och redan året efter starten visade verksamheten svarta siffror. Svenska Dagbladet rapporterade att personalen fick en bonus på 3 000 kronor var.


Men uppstarten innebar även att misstag begicks, erkänner Gudrun Abascal. Några anställda köpte inte idéerna som BB Stockholm byggde på och fick lämna sina tjänster. Ett annat misstag var att hon var alltför naiv om hur det politiska och ekonomiska spelet fungerar, något Gudrun Abascal skulle bli varse senare när hon tog nästa steg i sin resa som entreprenör.

I utkanten av vårdkomplexet Sophiahemmet på Östermalm i Stockholm fanns fram till för några år sedan bara ett ensamt päronträd. Trädet blev till ett hus och huset blev BB Sophia. Kliniken är en utveckling av BB Stockholmkonceptet och ägs helt av Praktikertjänst. Under ledning av Gudrun Abascal och Harald Almström slogs portarna upp förra året och sedan dess har mer än 4 000 förlossningar genomförts.

– BB Stockholm är samägt av Danderyds sjukhus. Att ha två ägare där man är helt beroende av den ena ägaren för att driva verksamheten är inte alltid enkelt. I och med att BB Sophia bara har en ägare hänger allt ihop och vi har allt i vårt eget hus, från operationssalarna till neonatal. Det har gjort processerna ännu kortare, säger Gudrun Abascal.

– Min dörr står alltid öppen och alla får bidra med idéer, oavsett om det är städaren eller verksamhetschefen. Sedan säger jag givetvis inte ja till alla idéer, men öppenheten är avgörande för oss, fortsätter hon.

Patientenkäter visar att 99 procent av kvinnorna som fött på BB Sophia är helt nöjda, medan motsvarande siffra för hela riket är 96 procent. Trots det har Gudrun Abascal under de senaste åren märkt att den politiska retoriken gentemot henne har hårdnat.

– Jag tror att det dels beror på att BB Stockholm till hälften ägdes av landstinget medan BB Sophia är helt privatägt, dels att den politiska tonen gentemot alternativa driftsformer överlag har förändrats.

– Politiker från alla partier har kommit hit och när de ser hur vi arbetar så är alla väldigt positiva. Jag har bara goda erfarenheter av politikerbesök.

Men i debatten låter det helt annorlunda.

– BB Sophia blir en bricka i det politiska spelet och det gillar jag inte alls. Jag vill bedriva bra vård, det är allt.

Privat vård är i skottgluggen och inte bara politiker, utan även flera tv-inslag och tidningsartiklar har målat en skev bild av verksamheten, menar Gudrun Abascal. Svenska barnmorskeförbundet ryckte förra året ut till försvar för BB Sophia och skrev på DN Debatt att kritiken är obefogad och ”inte [är] baserad vare sig på vetenskap eller på erfarenhet som gjorts i andra länder i vår närhet”.

– Många saker som har skrivits om BB Sophia är direkta felaktigheter, som att vi inte skulle ha intensivvård, egna operationssalar eller specialister. Vi har bjudit in de berörda journalisterna att komma hit och se hur det är med egna ögon, men det vill de inte. Det är väldigt jobbigt, säger Gudrun Abascal. 

I början av sommaren sände Kalla Fakta ett program om en tragisk händelse som inträffade under förra året på BB Sophia. Under en förlossning drabbades barnet av livshotande komplikationer, samtidigt som kvinnan drabbades av plötslig cirkulationskollaps och senare avled på Karolinska universitetssjukhuset. Men reportaget presenterade en felaktig bild och var missvisande, enligt Gudrun Abascal.

– Det som skedde var en tragedi för alla inblandade och när jag såg programmet blev jag väldigt ledsen. Man tar sig friheter och presenterar direkta osanningar, som att vi inte har tillgång till intensivvård och att vi skulle ha sämre säkerhet än andra förlossningskliniker, vilket inte alls stämmer, säger Gudrun Abascal, som dagarna efter att programmet sändes fick stort stöd av i form av blommor och hälsningar från föräldrar som tidigare har fött barn på kliniken.

Barnmorskornas situation har stått i centrum på flera sätt. Läget är ansträngt för många barnmorskor idag, något som Barnmorskeupproret i Stockholm var en reaktion på. Upprinnelsen var att en uppsjö av barnmorskor vittnade om att de ofta inte kunde bedriva en patientsäker och trygg vård. 2013 anslöt därför flera hundra personer sig till proteströrelsen och gick med i Facebookgruppen ”Nu är det nog”. Gruppen uppvaktade landstingsfullmäktige, försökte uppmärksamma allmänheten på situationen och skrev debattartiklar.
Gudrun Abascal har full förstående för upproret.

– Läget är akut på många håll. Jag är priviligierad som har kunnat driva igenom en egen klinik. I landstinget är cheferna ofta långt ifrån barnmorskorna och de beslut som fattas där. Vissa jobbar bara med ekonomi och ser inte helheten.

Hon tror att större valfrihet är en del av lösningen.

– Om alternativen är privata eller offentliga spelar ingen roll. Idag ställs det helt andra krav på klinikerna än förr och då måste vårdgivaren anpassa sig efter det. Vi har arbetat med detta i femton år och jag förstår inte varför landstinget inte inspireras mer av våra metoder.

Samma år som BB Sophia såg dagens ljus, 2014, fyllde Gudrun Abascal 65 år. I år avgår hon som vårdchef, även om hon tänker betrakta sig som barnmorska livet ut, och tar steget ut i världen. Exakt vad steget innebär är delvis höjt i dunkel, men klart är att en ny bok är på gång. För många svenska mammor och pappor är hon nog mest känd för sina böcker; ”Att föda - en barnmorskas tankar, råd och erfarenheter” och ”Att möta förlossningssmärtan”. Författarskapet har gjort henne till en flitig gäst i tv-soffor och mammatidningar. Men nästa bok får vänta några år.

– Debatten om svensk förlossningsvård är inte på något sätt avslutad. Jag vill skriva boken som berättar sanningen om svensk förlossningsvård. Jag var väldigt naiv i början. Boken ska diskutera för vems skull man bedriver förlossningsvård. Min erfarenhet är att det inte alltid är för kvinnornas och föräldrarnas skull.

Barnmorskan som tog täten

Namn: Gudrun Abascal
Ålder: 66 år
Gör: Vårdchef för obstetrik på BB Sophia. Startade BB Stockholm, Sveriges första förlossningsklinik i privat regi.
Familj: Man, två bonusbarn och två bonusbarnbarn.
Förebild: ”Denis Mukwege. Han är en kongolesisk läkare som jobbar med att återställa kvinnor som har våldtagits i östra Kongo-Kinshasa. Genom att sätta sitt eget liv på spel har han klivit över gränser för att rädda kvinnor och barn.”

Omtalad klinik

Namn: BB Sophia
Gör: Privat förlossningsklinik
Startade: 2014
Ägare:E tt helägt dotterbolag till Praktikertjänst AB
Ort: Stockholm
Kapacitet: Över 4000 förlossningar per år

Gudrun Abascals milstolpar

1948 – Föds i Backe, Ångermanland

1969 – Tar barnmorskeexamen och börjar arbeta inom landstinget

1993 – Blir chef på ABC-enheten vid Södersjukhuset i Stockholm

2000 – Ger ut boken Att föda - en barnmorskas tankar, råd och erfarenheter

2001 – Drar igång BB Stockholm, Sveriges första förlossningsklinik i privat regi

2006 – Tilldelas S:t Eriks-medaljen för sitt arbete med att utveckla förlossningsvården

2014 – Är med och startar BB Sophia

Jakob Stenberg

Jakob Stenberg