Sverige – avregleringarnas förlovade land

Monopolbrytarna En gång i tiden tillverkade svenska staten både elcyklar och hamburgare och när du ringde taxi fick du svar av en statlig tjänsteman. De senaste decennierna har dock en mängd monopol avskaffats och nya marknader öppnats för driftiga företagare. Men är pendeln på väg att slå tillbaka?

Andreas Bergh
Andreas Bergh, forskare på Institutet för Näringslivsforskning.
Monica Lindstedt, grundare av tjänsteföretaget Hemfrid.
Monica Lindstedt, grundare av tjänsteföretaget Hemfrid.

”Taxi, var god dröj”. Är du gammal nog minns du hur det var; att statliga tjänstemän bestämde hur många taxibilar det skulle finnas i varje kommun. Och i väntan på en eventuell taxi kanske du tittade på en av landets två tv-kanaler, förberedde en tur till apoteket på andra sidan stan eller lyssnade på en av de få radiokanaler som fanns att tillgå. Och nej, det handlar inte om en avlägsen dåtid. När taximonopolet slopades 1990 var det starten på en lång rad avregleringar.

Några år dessförinnan sa riksdagsledamoten Maj Britt Theorin (S) att man skulle ”ge ungarna en chans och låt dem för död och pina slippa reklam i tv” och att vi därför ”måste gå till en ideologisk motoffensiv mot yttrandefrihetens exploatörer i vilken förförisk slängkappa de än sveper in sig.” ”Exploatören” som hon syftade på, entreprenören och finansmannen Jan Stenbeck, hade utmanat det svenska tv-monopolet genom att sända tv-program på svenska från England. Men att en entreprenör, likt Stenbeck, på egen hand är upphov till att ett monopol avskaffas, utgör emellertid undantaget snarare än regeln. Oftast har förändringen klubbats igenom i riksdagen först.

– I slutet av 1980-talet var Sverige mitt uppe i en förändringsprocess och det var en hastig förändring. Avregleringen hade inletts på väldigt många områden och vissa var i praktiken redan färdiga. Sedan kom en lågkonjunktur som drabbade Sverige hårdare än de flesta andra länder och många gamla företag hade stora problem och tvingades säga upp personal, säger Andreas Bergh, forskare på Institutet för Näringslivsforskning och författare till boken ”Den kapitalistiska välfärdsstaten: Om den svenska modellens historia och framtid”.

Den politiska samsynen kring behovet av avregleringar uppstod tidigt.

– I Sverige har vi en god tradition av att tillsätta rejäla utredningar i ämnet och det gjorde vi redan på 1970-talet. Det fanns en samsyn om att regleringarna var otidsenliga och verkningslösa. Folk la tid på att försöka kringgå reglerna och då valde man istället att släppa fri entreprenörsandan, säger Andreas Bergh.

Så Maj Britt Theorins uttalande om Jan Stenbeck var som tur var egentligen inte särskilt representativt för vare sig tidsandan eller socialdemokraterna.

– Det fanns en betydande framsynthet i partiet. Regeringen Bildt fick visserligen genomföra flera av de avregleringar som socialdemokraterna varit med och förberett, men det var nog alla ganska nöjda med. Även om vissa socialdemokrater protesterade så genomfördes ingen återreglering när de åter fick makten, säger Andreas Bergh.

Faktum är att Sverige är det västland som snabbast har avreglerat massor av monopol de senaste decennierna. Sedan 1990 har det gått i en rasande fart och det har fortsatt på 2000-talet (se tidslinje nedan). Men fortfarande klingar ordet avreglering ofta negativt i den politiska retoriken, medan reglering ses som något positivt. Samma sak kan sägas om orden statligt och privat.

I diskussionen om den svenska avregleringsvågen bör man också ha i åtanke att Sverige var ett väldigt reglerat land tidigare. Staten tillverkade inte bara elcyklar och hamburgare, som påverkade marknader och förutsättningarna för företagare, utan upprätthöll även en rad monopol. 2009 hade förutom Sverige enbart Kuba och Nordkorea ett apoteksmonopol, för att lyfta fram ett tydligt exempel.

Idag är läget ett annat. Sverige är sedan 20 år tillbaka medlem i EU och Berlinmurens och Sovjetunionens fall ledde till en ökad liberalisering av Östeuropa. Globaliseringen utvecklas för varje dag som går. De svenska apoteks-, tåg-, post- och bilbesiktningsmonopolen tillhör dåtiden och i välfärden inom vård, skola och omsorg kan medborgarna välja på fler alternativ än bara de offentliga.

Ändå vill debatten om regleringar inte ge vika, snarare verkar den ha flammat upp med förnyad kraft under senare år. Harmlösa inlägg i sociala medier från kändisar, exempelvis när Henrik Schyffert inte vill ha några alternativ på elmarknaden utan ”en sladd i väggen och en räkning i brevlådan” eller när Lina Thomsgård ”intellektuellt kan förstå principen om det fria valet, men kan inte känna det”, har utgjort periferin i debatten.

Kärnan har utgjorts av politikers retorik om en reglerad, svunnen dåtid och kritik i samband med uppmärksammade missförhållanden i till exempel välfärden. Den ouppmärksamme kan lätt få för sig att det inte var politiker och medborgare som en gång i tiden avskaffade monopolen, utan att det skedde av en slump eller möjligen genom en dold konspiration, men det stämmer alltså inte.

Andreas Bergh menar att kritiken mot avregleringarna är väntad. När en ny marknad öppnar sig uppstår det lätt problem och misstag begås.

– När ett monopol upphör finns det givetvis aktörer som drabbas och förlorar andelar. Dessutom är entreprenörerna på den nya marknaden gröna och då begås det en del misstag, vilket är helt naturligt. När telemarknaden avreglerades trodde företagen att folk ville ha telefoner som såg ut som hamburgare eller andra uppfinningsrika saker, men det visade sig att folk efterfrågade andra tjänster och prylar.

Just telemarknaden kallades av kritiker för ett ”nyliberalt experiment” när det begav sig, men idag hörs inga höjda röster för en återreglering.

– När marknadsekonomin fungerar tas den för given och får inget erkännande, men när det uppstår problem så kommer kritik och krav på en återgång. Det ser vi inte minst i den aktuella debatten om välfärdsföretag, säger Andreas Bergh.

Men det är inte bara i välfärdsdebatten som förslag på återreglering har förts fram, fler branscher har satts under lupp av politiker och debattörer, allt i från flygledare till apotekare.

Tror du att pendeln håller på att svänga tillbaka? Är återregleringar att vänta framöver?

– Nej, i sin helhet går utvecklingen inte att stoppa. Jag tror inte att pendeln kan slå tillbaka helt. Däremot finns det en risk för att politiker reglerar mer och detaljstyr företag, inte minst inom välfärden. När marknaden inte är fri så riskerar man att ta död på innovationer och nyutveckling av produkter. Man måste ha tydliga regler, men för att få fram det bästa ur marknaden måste den vara fri och få lov att utvecklas, säger Andreas Bergh.

Andra monopolbrytare

Jan Stenbeck
Företagsledaren Jan Stenbeck bröt ny mark när han använde sig av ny teknik för kringgå svensk lagstiftning på tv-området. Genom satelliter började han 1987 sända reklamfinansierad tv från London genom den nya kanalen TV3. En kort tid därpå föll det svenska tv-monopolet. Stenbeck kämpade också hårt för att utmana det statliga Televerket genom ett privatägt mobilsystem, kallat Comvik (senare Comviq).

Bror Anders Månsson
1991 grundade den tidigare vd:n på Åkerlund & Rausing, Bror Anders Månsson, postföretaget Citymail. Ambitionen var att erbjuda ett privat alternativ till det rådande statliga monopolet. Bland kunderna fanns främst företag, banker och myndigheter. Citymail gick i konkurs två gånger under 1990-talet. 2002 sålde Månsson Citymail, men företaget är idag aktivt under namnet Bring Citymail.

Monica Lindstedt
I mitten av 1990-talet upplevde Monica Lindstedt att det fanns ett stort behov av vita hushållsnära tjänster. Vid starten 1996 var Hemfrid Sveriges första leverantör av hem- och familjeservice till hushållstjänster, men kritiken var hård. Bakgrunden i Stenbeckssfären, hon var med och startade tidningen Metro, hade lärt henne att bryta ny mark och utmana monopol. Sju år efter starten började Hemfrid gå med vinst och idag är närmare 1700 personer anställda i företaget.

Bert Levin och Thomas Berglund
1984 tog Bert Levin och Thomas Berglund initiativ till Sveriges första fristående förskola, Pysslingen. Inledningsvis var Electrolux huvudägare. Etableringen var kontroversiell och ledde till lagen Lex Pysslingen, som innebar att kommuner som ingick avtal om barnomsorg som drevs på entreprenad och i vinstsyfte inte skulle få statsbidrag. Lagen togs bort 1991 och Pysslingen omvandlades till ett företag. Idag finns Pysslingen på flera ställen i Sverige och ägs av AcadeMedia.

Christina Wahlström
När barnmorskan Christina Wahlström 1988 slog upp portarna till sin mottagning Mama Mia var motståndet hårt. Familjer fick betala ur egen ficka, eftersom inget avtal med landstinget fanns. Fyra år senare slöts ett avtal med Stockholms läns landsting och mödravårdspengen infördes. Därmed kunde blivande mammor välja vilken mottagning de ville utan att det kostade mer. Idag har Mama Mia flera mottagningar i landets tre största städer.

Olof Stenhammar
När finansmarknaden avreglerades såg finansmannen Olof Stenhammar nya möjligheter. 1984 öppnade han Olof Stenhammar Optionsmäklarna OM som var världens första privatägda, vinstinriktade och elektroniska börsverksamhet. Bankinspektionen försökte hindra verksamheten, men eftersom aktieoptioner inte fanns som juridiskt begrepp gick det inte att stoppa. Namnet ändrades 2004 till OMX och fyra år senare slogs verksamheten ihop med den amerikanska Nasdaq-börsen.

Avregleringar på löpande band

1955
Lokala alkoholmonopol slås ihop till Systembolaget.

1970
Apoteksmonopolet införs.

1984
Förskolan Pysslingen etableras. Statsminister Olof Palme kritiserar verksamheten och varnar för ”Kentucky Fried Children”.

1987
Kinnevik börjar sända tv via satellit från London.

1990
Fri etableringsrätt införs för taxinäringen.

1992
Televerkets monopol på fasta förbindelser upphör.

1992
Friskolereformen införs och ger ökade möjligheter att driva friskolor.

1993
Brevmonopolet slopas.

1995
Sverige blir medlem i Europeiska Unionen.

1996
Elmarknaden avregleras.

2007
EG-domstolen slår fast att det svenska förbudet av privatimport av alkohol strider mot EU:s principer om fri rörlighet av varor.

2009
Apoteksmonopolet avskaffas.

2009
Järnvägsmonopolet upphör och privata bolag får köra tågtrafik på helger.

2010
Monopolet för bilprovning avskaffas.

2014
EU-kommissionen kritiserar det svenska spelmonopolet som de anser strider mot EU-rätten. Sverige dras inför EU-domstolen.

2014
Civilminister Ardalan Shekarabi öppnar för att slopa spelmonopolet och förordar att ett licenssystem ska införas i Sverige. En kort tid senare skjuts beslutet på framtiden.

Jakob Stenberg