Christoffer Lindhe, grundare av Lindhe Xtend, som utvecklar fotproteser.
Foto: Martin Lindeborg

Christoffer Lindhe har aldrig skämts för sitt handikapp utan går gärna i shorts med proteserna fyllt synliga. Men så har han också utvecklat fotprotesen själv som den ingenjör och entreprenör han är.

NYHET Publicerad

Olyckan blev starten – hans proteser gör exportsuccé

ENTREPRENÖR Christoffer Lindhe vaknade upp på sjukhuset med båda benen och en arm borta. Men istället för att se livet som förstört valde han att resa sig och komma igen. Med utgångspunkt i sitt eget handikapp har han skapat en helt ny fotprotes, unik i världen. I år startar lanseringen av Xtend Foot i Europa.

Jessika Broström är vd i Lindhe Xtend, medan Christoffer Lindhe sköter produktutvecklingen.

Jessika Broström är vd i Lindhe Xtend, medan Christoffer Lindhe sköter produktutvecklingen.

Christoffer Lindhe, grundare av Lindhe Xtend, som utvecklar fotproteser.
Foto: Martin Lindeborg
Med 17 procents rörlighet (en vanlig fot rör sig mellan 17- 20 grader) är Xtend Foot idag världens mest rörliga fotprotes.

Med 17 procents rörlighet (en vanlig fot rör sig mellan 17- 20 grader) är Xtend Foot idag världens mest rörliga fotprotes.

Foto: Martin Lindeborg

Det var den stela, oböjliga foten som gjorde det. När underlaget var ojämnt gick det inte att kompensera med fotleden, och det blev nästan omöjligt för Christoffer Lindhe att gå.

– Jag vinglade fram och irriterade mig på att det inte fanns mer böjliga proteser. Därför började jag arbeta med att utveckla en ny sorts protes, mer lik den mänskliga foten.

Christoffer Lindhe berättar lugnt och samlat om den produktutveckling och det entreprenörskap som idag är hans liv, det vill säga efter olyckan.

Om han för drygt 11 år sedan hade tagit en annan väg tillbaka till tältplatsen hade mycket varit annorlunda. Kompisarna var kvar på bilutställningen i Varberg, som de hade åkt till från hemstaden Ulricehamn. Christoffer Lindhe var trött och bestämde sig för att gå tillbaka före de andra och valde att snedda över järnvägsspåren.

– Jag kände ett slags obehag, som om det var några som följde efter mig. Sen minns jag inget mer.

Troligen har han snubblat på rälsen, ramlat och slagit i huvudet. Ärret i hårfästet är inte från tåget som körde över honom. Det kapade istället båda benen i höjd med låren tillsammans med Christoffer Lindhes vänsterarm.

Han hade dock tur i oturen. Den ovanligt kyliga natten begränsade blödningarna. Larmet från lokföraren gick till en polisbil i närheten med två poliser som just gått en kurs i livräddning. Christoffer Lindhe själv var en vältränad simmare. Detta gjorde att han överlevde.

Annons

Men när han vaknade upp igen, efter att ha legat nersövd i två veckor, tvingades han konstatera att kroppen i det närmaste var halverad. Han, sjuttonåringen, den starke elitidrottaren, kunde inte ens vända sig i sängen utan hjälp utan var helt instängd i sig själv.

– Efter någon månad släppte läkarna på morfinet. Det var då jag fullt ut insåg att jag var ett kolli.

De framtidsutsikter som tornade upp sig var allt annat än ljusa. Enligt läkarna skulle det ta år av rehabilitering innan Christoffer Lindhe skulle kunna gå tillbaka till ett normalt liv och klara sig själv.

– Det blev ett mörker. Mitt liv var slut.

Men efter ett tag gav det tunga ältandet vika. Det som hänt hade hänt och var omöjligt att ändra på, insåg Christoffer Lindhe.  

– Jag sa till mig själv ”Släpp det”. Det är jag och ingen annan som sätter gränserna för vad jag vill och klarar.

Det faktum att han var idrottare var en viktig drivkraft i återerövrandet av livet.

– Jag var van att fokusera och kämpa vidare också när det var tungt.

Men även en film spelade en avgörande roll.

– Pappa kom till sjukhuset en dag med en film, Cameron Clapp. Den handlar om en kille i samma situation som jag och som trots sitt handikapp kunde röra sig fritt, köra bil och göra allt sådant som hör livet till. Den gav mig den kraft jag behövde.

Efter det reste sig Christoffer Lindhe bokstavligen ur sängen. Snabbspolar vi de följande åren var han tillbaka i skolan sex månader efter olyckan, han lyckades ta igen den förlorade tiden och gick ut gymnasiet tillsammans med den klass han gått i före olyckan. Samtidigt återupptog han simmandet och insåg att han fortfarande rörde sig i vattnet med full kontroll. Två år efter de mörka veckorna i sjukhussängen deltog han i Paralympics i Peking 2008 och fyra år senare även i London. Samtidigt utbildade han sig till utvecklingsingenjör på Högskolan i Halmstad.

– Varje ny erövring gav mig en positiv kraft och en rörelse framåt.

Men så var det detta med den stela foten. Christoffer Lindhe valde av naturliga skäl att fokusera sitt examenarbete på ingenjörsutbildningen på balansen i en protes och hur böjligheten kan förbättras. Det var ett utvecklingsarbete där han själv var uppfinnare, konstruktör och brukare. År 2012, samma år som kan kom på fjärde plats i ett av loppen under Paralympics i London, var den första prototypen till en ny fotprotes klar.

– Den var bra, men den skulle kunna bli ännu bättre.

Det fortsatta utvecklingsarbetet tog tid och kraft och rörde sig i teknikområden som var helt oprövade. Samtidigt insåg Christoffer Lindhe att den fortsatta utvecklingen gynnades av att ligga i ett eget företag. Han startade därför Lindhe Xtend.

– Jag drev ett UF-företag i gymnasiet, som sålde vattenbesparingsutrustning till fastighetsskötare. Det året väckte någonting i mig.

År 2015 presenterade Lindhe Xtend en av myndigheterna godkänd fotprotes. Det var en helt ny konstruktion i fiberkomposit med tre bladfjädrar som böjer sig i alla riktningar. Med 17 procents rörlighet (en vanlig fot rör sig mellan 17- 20 grader) är Xtend Foot idag världens mest rörliga fotprotes.

– Det bästa betyg vi fått är från enbenta som säger att protesen rör sig precis som deras andra, riktiga fot.

Nu, med en färdigutvecklad fotprotes som är anpassad till ett tjugotal typer av brukare, är det dags för en fullskalig marknadslansering. I Sverige finns ungefär 13 000 amputerade och det tillkommer drygt 3 000 varje år, främst bland dem som lider av diabetes. Men siktet för Lindhe Xtend är redan inställt på en internationell lansering.

– Hela företaget är riggat för en global verksamhet, säger Jessika Broström, som sedan 2014 är vd företaget och som nu arbetar med den kommande exportsatsningen.

Den stora marknaden för proteser finns i första hand i USA, där närmare 190 000 människor blir amputerade varje år, bland andra soldater som skadats i krigen i Mellanöstern.

– Det handlar alltså om unga människor som vill fortsätta att vara aktiva och leva ett rörligt liv, precis som Christoffer. Att ha en person med hans erfarenheter och hans historia med i företaget är en otrolig fördel. Det ger en direktkontakt i mötet med nya människor, fortsätter Jessika Broström.  

Närmast är det dock på Tyskland som företaget siktar på, följt av Frankrike och Storbritannien i höst. Exporten ska förhoppningsvis driva upp volymerna hos de producenter i Sverige som ansvarar för tillverkningen av protesen. Någon tillverkning i egen regi finns inte med i Lindhe Xtends framtidsplaner. Jessika Broström ser bara fördelar med att inte bygga upp en egen produktionsanläggning.

– Då riskerar man att låsa fast sig i produktionstänkande, flöden och volymer. Vi ska vara specialister på att utveckla nya hjälpmedel och nya produkter, inte på att tillverka dem. Det ger oss frihet att välja väg i framtiden och se var innovationerna behövs.

Och det saknas inte idéer till nya innovationer. Christoffer Lindhe har själv aldrig tvekat att röra sig ute i shorts med proteserna fullt synliga. Men för dem som inte är lika frimodiga har man nu tagit fram en ”konstgjord vad”, ett protesskydd med en fram- och baksida. Det ger en betydligt diskretare upplevelse både med och utan långbyxor.

– Det är vi användare som ska styra. När jag fick mina första proteser fick jag höra att det var så här de fungerade och att de var bra nog. Men det tyckte inte jag. Jag är ju gravt amputerad och måste lita på utrustningen. En drivkraft var att skapa något bättre, något modernt. Vi som är amputerade lever med något som inte går att bota, men det ska inte hindra oss från att leva våra liv, säger Christoffer Lindhe.

– Det är klart att jag skulle vilja ha mina ben och armen kvar. Men nu har jag inte det och lever istället ett helt annat liv som entreprenör och produktutvecklare. Olyckan har faktiskt gett mig mycket att glädjas åt, fortsätter han.

Med fötterna på jorden

Namn: Christoffer Lindhe
Gör: Utveckling och försäljning på Lindhe Xtend.
Familj: Fru och dotter
Motto: Tidigare sa jag ”Vill man så lyckas man”. Idag tror jag att jag tänker ”Make it possible”.

Då var det tungt

”När det visade sig ta så lång tid från färdig prototyp till produktion. Det var faktiskt en överraskande tung process och period.”

Då lyfte det
”Det var i november 2015 när alla tester var klara. Vi hade fått ett godkännande och kunde lansera vår första produkt”.

På väg ut i världen

Namn: Lindhe Xtend
Bransch: Medicinteknik
Startat: 2013
Omsättning: 2 miljoner kronor
Antal anställda: 5
Export: Ja. ”Vår första faktura någonsin gick faktiskt till Norge”.

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Regeringen lanserar förenklingspaket för företag

REGELKRÅNGEL Förutom problemen med konkurrens och kompetensförsörjning upplever många företagare att lagar och myndighetsregler hindrar tillväxt. Nu lanserar närings- och innovationsminister Mikael Damberg ett förenklingspaket för företag.
NYHET Publicerad:

Skatteverket kräver in pengarna – trots att frågan inte är avgjord i rätten

SKATTER Hästaveln är hobbyverksamhet. Det slår Skattemyndigheten i Uppsala fast och upptaxerar företaget Unique Dogs and Horses AB med närmare en halv miljon. Samtidigt har företagets pressats med korta svarstider. Ärendet ligger nu hos Förvaltningsrätten, men något anstånd med att betala den upptaxerade skatten har inte medgivits, trots den rättsliga prövningen.
NYHET Publicerad:

De blev årets vinnare i Serendipity Challenge

ALMEDALEN Av över 400 bidrag utsågs SaltX till årets tillväxtbolag och Sprinklebit till årets startup i entreprenörstävlingen Serendipity Challenge.
NYHET Publicerad:

Patentskydd lyckokast för Berries by Astrid

IMMATERIALRÄTT När forskaren Astrid Friborg startade företaget Berries by Astrid valde hon att skydda varumärket, produkten och tillverkningsprocessen. Det visade sig vara ett lyckokast eftersom försäljningen av licensrättigheter idag är en stor intäktskälla i företaget. Annars är många startupföretag dåliga på att skydda sina innovationer. Hälften av företagen har inget skydd alls, visar en undersökning från Awapatent.
NYHET Publicerad:

Strävsamhet och ansträngning ska leda till framgång

DEBATT Det ska alltid löna sig att arbeta framför att leva på bidrag. Det menar Moderata Ungdomsförbundets Benjamin Dousa som både vill sänka bidragen och minska skatterna för att människor ska komma i arbete och bli integrerade.
NYHET Publicerad:

Dags att hållbarhetsredovisa

HÅLLBARHET Har du koll på din hållbarhetsrapportering? Sedan sex månader tillbaka måste större företag göra en hållbarhetsrapport. Nu finns en snabbguide för dig som vill kicka igång din hållbarhetsredovisning.
NYHET Publicerad:

Upphandlingar drar ner brallorna på företagare

DEBATT Statliga bolag ska välja seriösa hotell- och restaurangleverantörer som försäkrar sina medarbetare och tar ansvar för gästerna. Det är fel att välja leverantör enbart baserat på pris, menar hotelldirektören Suzanne Parenius, vd på Hjortviken konferens.
NYHET Publicerad:

”Utan öppna data begränsar man innovationen”

ÖPPNA DATA Regeringens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Efter att den har presenterat sin nya digitaliseringsstrategi riktas dock kritik om att arbetet med att öppna data går för långsamt.
NYHET Publicerad:

Hon lär nybörjare att haja börsen

ENTREPRENÖR Andra Farhads uppväxt i Fittja präglades av familjens ständiga brist på pengar. Som 16-åring började hon handla med aktier och under namnet ”Börshajen” blev hon snabbt en snackis i aktiehandlarkretsar. Idag driver hon ett utbildningsföretag med målet att lära andra att bli rika på börsen.
NYHET Publicerad:

Så slår den höjda entreprenörsskatten mot ditt företag

3:12-REGLERNA Trots massiv kritik från Företagarsverige tänker regeringen ändra de så kallade 3:12-reglerna, eller entreprenörsskatten. 167 000 svenska företagare drabbas därmed av en skattehöjning på sammanlagt tre miljarder kronor. Hårdast drabbas de mindre fåmansbolagen. Revisorn Carl-Magnus Falk har tagit fram en modell som hjälper småföretagare att räkna fram hur de nya reglerna slår mot just deras företag.
NYHET Publicerad:

På tur till Stockholms smultronställen

NYKLÄCKT För sex år sedan köpte Peter Ekblom en Vespa och började köra runt sina kompisar till olika smultronställen i Stockholm. Nu erbjuder han skräddarsydda turer med vespor runt i staden och har även ett samarbete med Piaggio group som tillverkar vespor i Italien.
NYHET Publicerad:

Småföretagare utsätts för tuff skattjakt

SKATTEVERKETS METODER I höstas fick Emanuel Imanuelsen plötsligt besked om en restskatt på över 47 miljoner kronor. Men efter att han lämnat synpunkter sänktes den till 7,5 miljoner. Hans advokat är kritisk till att Skatteverket på så lösa grunder har eftertaxerat ett så stort belopp, som dessutom visade sig vara felaktigt.
NYHET Publicerad:

En lägenhet kommer lastad

MILJARDFÖRETAG Det är sågade plankor in i ena änden av fabriken och nästan färdiga lägenheter ut i den andra. Lindbäcks bygg i Öjebyn har utvecklat ett unikt modulbyggande som gjort familjeföretaget till ett miljardbolag. Men utan den värsta byggkrisen i Sverige och en hotande konkurs hade den innovativa byggtekniken aldrig blivit verklighet.
NYHET Publicerad:

Så lägger du vantarna på digitaliseringsstödet

HALLÅ DÄR… Boo Gunnarsson, företagarexpert på Visma. Mer än nio av tio småföretagare i Sverige känner inte till de ”digitaliseringscheckar” som de kan söka sedan årsskiftet. Upp till en kvarts miljon kronor finns att hämta för de som vill stärka bolaget digitala kompetens.
NYHET Publicerad:

Nya beteenden driver företaget vidare

VAD HÄNDE SEN Ändra invanda beteenden. Det sparar resurser och gör företag och organisationer mer välfungerande. Beteendelabbet var först ut i Sverige med att bygga ett företag som hjälper till att ändra våra beteenden. Det visade sig vara en hållbar affärsidé.