Båda familjerna Hugoson och Hugosson utanför Polykemis plastfabrik i Ystad.
Foto: Ola Torkelsson

Generation 1 består av Polykemis grundare Hugo Jönsson (har gått bort) och hans hustru Eira Jönsson (saknas på bilden). Generation 2 består av bröderna Lars Hugosson och Ola Hugoson med fruar och generation 3 är deras barn. Från vänster: Vendela Hugosson, inköpare, Lars Hugosson, vice vd, Marie Hugosson, kvalitetstekniker, Herman Hugosson, ansvarig extern utveckling, Gustav Hugoson, säljassistent, Boel Hugoson, marknadsassistent, Ola Hugoson, vd, Johan Hugoson, säljare och controller och Oscar Hugoson, säljare Scanfill.

NYHET Publicerad

Rädda företaget från den stora släktfejden

FAMILJEFÖRETAG Två generationer äger och driver familjeföretaget Polykemi i Ystad. De kallar sig själva G2 och G3. Bröder, fruar, syskon och kusiner är eniga: Eventuell oenighet löses med hjälp av lyhördhet och respekt. När nästa generation ska ta över: börja överlämnandet i tid.

Ägarfamiljerna till Polykemi är ute och promenerar med sina hundar.
Foto: Ola Torkelsson

Alla medlammar i det två familjerna Hugoson och Hugosson äger och arbetar i Polykemi i Ystad. 300 anställda är beroende av att familjemedlemmarna klarar att hålla sams. Hittils har det gått bra.

Bröderna Ola och Lars utgör generation 2 i Polykemi. Båda går i sin pappa Hugos fotspår.

Bröderna Ola och Lars utgör generation 2 i Polykemi. Båda går i sin pappa Hugos fotspår.

Polykemis affärsidé är att tillverka och sälja kundanpassade plastcompounds (sammansättningar) till plastförbrukare över hela världen.

Polykemis affärsidé är att tillverka och sälja kundanpassade plastcompounds (sammansättningar) till plastförbrukare över hela världen.

G1 (generation ett) är Hugo Jönsson, som startade Polykemi 1968. Bolagets affärsidé är att tillverka och sälja kundanpassade plastcompounds (sammansättningar) till skandinaviska plastförbrukare. Samma idé gäller idag, men numera finns kunderna över hela världen.

I slutet av 1990-talet lämnade Hugo Jönsson över ansvaret för Polykemi till sina båda söner. Storebror Ola Hugoson är vd sedan 2005 och lillebror Lars Hugosson vice vd. Pappa Hugo Jönsson gick bort för fyra år sedan, men mamma Eira lever fortfarande.

Nu är ytterligare en generationsväxling på gång. Om fem år hoppas Ola att han har släppt vd-rollen till någon i G3, det vill säga generation tre. Olas tre barn och Lars två barn är alla verksamma i företaget och en av dem ska bli ny vd. Lars känner sig inte hågad.

I snart 50 år har släkten strävat på i samförstånd. Konflikterna har varit få, både i framgång och i motgång.

– När jag blev anställd 1982 hade vi 42 anställda och 45 miljoner kronor i omsättning. Idag är Polykemi ett globalt företag med 300 anställda. Förra året var omsättningen 980 miljoner kronor, berättar Ola, och tillägger att Lars kom in i företaget två år efter honom.

En vacker dag i juni besöker tidningen Entreprenör Ystad och Polykemi för att träffa G2 och G3. Kusinerna i G3 är alla mellan 24 och 31 år gamla. Vi ska tala om hur det är möjligt att hålla sams i en släkt med många viljor, individuella ambitioner och ett gemensamt företag. Att alla ställer upp mangrant, är kanske en fingervisning om sammanhållningen i släkten.

Runt ett stort ovalt bord samlas vi: Ola, hans fru Boel och barnen Gustav, Johan och Oscar. Lars har hustrun Marie vid sin sida, samt barnen Herman och Vendela. Det känns nästan som om Hugo Jönssons ande svävar i rummet då stoltheten över honom ofta kommer fram i samtalet.

Annons

Bröderna Ola och Lars beskriver sig som väldigt olika personer.

– Jag reagerar fort och Lars tar lite längre tid på sig, säger Ola och Lars håller med:

– Ja, det stämmer. Men numera gasar Ola lite mindre och jag bromsar lite mindre. På så sätt har vi kommit varandra närmare med åren, säger Lars, som är fem år yngre än Ola.

– Vi har vi jobbat tillsammans i drygt 30 år. Det har blivit som ett äktenskap. Vi vet exakt hur den andra ska reagera på saker, fortsätter Ola.

– Sedan har vi olika inriktningar. Ola tittar mer på det långsiktiga: investeringar och beräkningar. Jag är mer inne på inköp och försäljning, det som händer nu, fyller Lars i.

Ett tips för att behålla friden i ett familjeföretag är alltså att ha tydliga ansvarsområden, så att man inte går in i varandra. Att konkurrera om samma jobb är inte utvecklande.

Det här är också ett framgångsrikt koncept för G3. Lars son Herman säger:

– Vi kusiner har olika intressen och tur är det. Om alla fem hade velat bli säljare, hade det blivit svårare, även om jag tror att vi hade klarat det med.

Olas son Johan ser pappans och farbroderns relation som ett föredöme.

– De kompletterar varandra. Så vill vi också ha det. Jag tror vi har hittat en bra väg, där vi jobbar på olika ställen i företaget. Vi lär oss olika saker och kan hjälpa varandra framåt om det behövs.

Vad är det svåraste att hantera i ett familjeföretag?

– Att man inte vill såra någon, oavsett om det gäller Lars familj eller min. Det är det vi lägger mest mental kraft på att inte göra, säger Ola och fortsätter:

– Man ska vara medveten om att det finns en sårbarhet i en organisation byggd på familjeband. Det kan smälla fortare inom familjen än mellan kollegor.

Redan för tio år sedan gick Polykemi med i föreningen FBN Sweden (Family Business Network). Den är den svenska underavdelningen i ett nätverk av 5 000 familjeföretagare och forskare. På seminarier, utbildningar och andra nätverksträffar diskuteras frågor som generationsskifte, samarbete mellan olika generationer och samspelet mellan olika familjemedlemmar.

Det första mötet var en ögonöppnare för Hugo, Lars och Ola, som deltog då. Idag är hela släkten med på FBN:s aktiviteter.

– Jag återkommer hela tiden till nyttan av FBN eller andra liknande organisationer. Vi har verkligen fått ett medium att prata oss samman och insett att vi måste diskutera mer aktivt inom släkten, säger Ola och förtydligar:

– Vi har några svåra beslut som måste tas under de närmaste åren. Jag har länge sagt att jag ska trappa ner, men vi har inte fått till en fungerande lösning hittills. I våras sade jag därför att jag kan vara vd i ytterligare fem år.

Så familjen vill ha dig kvar?

– Ja, det är ju ingen som vill ha jobbet, svarar Ola ironiskt och alla skrattar muntert.

– Det är ingen som är redo, inflikar Marie snabbt.

– Nej, så är det ju, säger Ola.

– Det vore heller inte schyst mot nästa generation att släppa ansvaret i knäet på någon som inte är förberedd. Barnen måste få en chans att sätta sig in i vad det innebär att äga och driva ett företag. Men om något år måste vi ta beslutet om vem i skaran som ska ta över efter mig, fortsätter Ola.

På det senaste familjerådet var det därför aktuellt att börja resonera och fundera kring det kommande vd-bytet. Familjeråden hålls två gånger om året någonstans utanför företaget och dessa är ytterligare ett sätt att skapa harmoni i företaget.

– Vi ska inte ta snabba beslut, men hjärnorna måste sättas igång. Det har varit vår lösning i mångt och mycket. Ingen ska känna sig överkörd, då får det hellre ta lite längre tid. Det har funkat hittills, framhåller Ola.

Marie berättar vad som mer händer under mötena:

– Vi går igenom föregående protokoll, delar med oss av våra lägesrapporter och hur vi ser på företagets framtidsutsikter. Vi lyssnar in alla, säger Marie.

Ännu en gång kommer grundaren Hugos framsynthet fram.

– Pappa var noga med att när alla väl var samlade så skulle vi se till att hålla samman. Företagets bästa kommer före aktieutdelningar, löner och annat, säger Ola.

Samtliga medlemmar i släkten är delägare i Polykemi. Olas och Lars familjer äger 50 procent var. Barnen äger fem procent var.

– Vi vill träna barnen i att bli ansvarfulla ägare. Det tar ett antal år, säger Ola.

Mycket tid har lagts på att ta fram aktieägaravtal och ägarpolicy, som alla delägare är överens om.

Någon reflektion kring det?

– Skriv ihop när kärleken finns där, för avtalen ska användas när kärleken inte finns där. Och de ska hålla i minst fem år, säger Ola på sitt färgstarka vis.

– Även om barnen inte skulle vilja arbeta i företaget blir de oundvikligen ägare förr eller senare. Som ägare ska man vara ansvarsfull. Vi har trots allt 300 familjer som är beroende av oss för sin utkomst. Det måste nästa generation också förstå, så att man inte tror att företaget är någon slags kakburk, som man kan gå och nalla ur.

För Johan är delägarskapet definitivt en morot, även om den inte är i form av en kakburk.

– Jag är nog den av oss kusiner som inte hade jobbat i företaget om jag inte varit delägare.

Han hade egentligen valt en annan bana. Johan pluggade hotell och restaurang i Schweiz och hade ingen tanke på att komma tillbaka. Men delägarskapet och anknytningen till företaget fick honom att ändra sig.

Så, efter att ha blivit synad, och accepterad, i en regelrätt anställningsintervju med sin nuvarande chef, började han jobba som säljare på Polykemi. Dessutom förband han sig att stanna i minst två år.

Familjemedlemmar ska ha en marknadsmässig lön. Det är inskrivet i direktiven.

– Det är inte Lars och jag som sätter lönerna till G3. Det har de chefer som gör på annat håll, säger Ola.

För resten av kusinerna har det varit mera självklart att gå in i företaget. Olas barn har tagit examen utomlands, men nu är alla på plats.

– Vi har alla haft en relation till farfar, så det känns naturligt. Tack vare honom kommer vi så bra överens idag, säger Vendela.

När barnbarnen fyllde 18 år, tog Hugo dem åt sidan för en sittning. Då berättade han om sitt liv och företagets historia. Samtalsutbytet var mellan honom och barnbarnen.

– Men nu kommer vi längre och längre ifrån honom. Han och grundidén kommer inte alls att vara samma sak för mina barn. En annan tradition farfar hade var att ta hela släkten på resa en gång om året. Det är något som börjat tas upp igen, säger Vendela.

Barnen har alla vuxit upp i företagskulturen och det bidrar till familjeföretagskänsla. Alla kusinerna har sommarjobbat, tvättat tält och målat, allt vad som krävdes. 15–20 sommarjobbare tas in varje år.

Kusinerna umgås mycket med varandra även privat. De har egen tid avsatt för att ventilera frågor som gäller företaget. Sedan tre år tillbaka är G3 med på ledningsgruppsmöten och styrelsemöten för att lyssna och lära.

Strax före familjerådet varje år genomförs ett kusinråd, berättar Vendela.

– Precis som Ola och Lars vill vi hitta våra sätt att samarbeta. Lära oss att gasa och bromsa, säger hon.

Hugoson och Hugossons 7 bästa tips för att behålla familjefriden
  1. Börja i tid. Att få in nästa generation i företaget är ingen quickfix.
  2. Se till att hela familjen har god insyn och information. Inte en enda pärm, låda eller dörr får vara stängd.
  3. Låt den yngre generationen vara med på ledningsgruppsmöten och styrelsemöten för att lyssna och lära.
  4. Ha tydliga ansvarsområden. Att konkurrera om samma jobb är inte utvecklande.
  5. Gör alla familjemedlemmar till ägare. Lägg mycket kraft på att ta fram aktieägaravtal och ägarpolicy.
  6. Håll regelbundna familjeråd och kusinråd.
  7. Gå med i en förening som Family Business Network eller liknande. Det bidrar till aktiva diskussioner inom släkten.
Familjeägd plastkoncern

Namn: Polykemi
Startår: 1968
Ägare: Familjerna Hugoson och Hugosson
Vd: Ola Hugoson
Vice vd: Lars Hugosson
Verksamhet: Tillverkar kundanpassade plastcompounds.
Ort: Ystad och Kunshan
Dotterbolag: Rondoplast (Ystad), Scanfill (Ystad), Polykemi Spol S.R.O (Tjeckien), Polykemi GmbH (Tyskland), Polykemi Inc. (USA), Polykemi Compounds Ltd. (Kina) och Polykemi A/S (Danmark)
Antal anställda: 300
Omsättning: 980 miljoner kronor (2016)

Expertens 6 tips

Så håller du ihop både familjen och ägandet

Annelie Karlsson, vd, FBN Sweden. Föreningen FBN Sweden är ett nätverk för dialog och erfarenhetsutbyte kring familjeföretagande inom och mellan generationer bland sina medlemmar.

  1. Prata Familjer har i alla tider samtalat, talat och berättat historier som en stor del i överförande av kunskap mellan generationer. I ägararbetet blir samtalet en stor del av att förstå sina egna tankar och att förstå vad alla medägare tänker, tycker och känner om familjeföretagandet. I ett gott samtal – där alla som påverkas av de beslut som kommer att fattas blir inbjudna, får vara delaktiga och bli hörda och uttrycka sig – finns en möjlighet till att vi förstår varandra bättre och därmed även framtiden. Så prata, prata och prata med varandra. I ett gott samtal. Inte att pappa berättar utan där alla deltar som likar.
  2. Planera Utifrån en förståelse för de enskilda personernas drivkrafter, ambitioner och framtidsplaner är det möjligt att förhålla sig till olika tänkbara scenarion för framtiden, både vad gäller ägande, företag och familjen. Precis som i företagets strategiarbete kan planer för det gemensamma ägandet och familjesammanhållningen utarbetas, med tydliga ansvariga för varje delmål. Däremot kan planeringshorisonten vara betydligt längre än i bolaget, så exempelvis finns familjer som har ägarstrategier som sträcker sig utöver en generation, kanske femtio till hundra år.
  3. Principer (policyer) Flera familjer har regler och policyer för allt ifrån familjens anställning i bolaget till utdelningspolicyer till syfte, strategier och målsättningar för ägandets utveckling. Många samlar detta i ett dokument som kan kallas ägarvilja eller ägardirektiv. Här kan även ingå regler för hur familjerna pratar sig samman, fattar beslut, hanterar konflikter och hur styrelsen sätts samman och vilka nomineringsförfaranden som bolagsstyrningen vilar på. Och även den känsliga frågan om hur familjen hanterar de fall där operativa familjemedlemmar inte lever upp till de krav som ställs.
  4. Purpose (syfte) En av de allra viktigaste frågeställningarna för varje generation är att utveckla sitt eget förhållningssätt och svar på frågan varför vi äger företaget gemensamt. Syftet med ägandet och kanske även syftet med att hålla samman som ägarfamilj blir det som familjens olika medlemmar kan samlas kring och finna en gemensam drivkraft för att åstadkomma.
  5. Process Om familjer pratar, planerar, har ett syfte och utvecklar regler för det gemensamma ägandet, har de etablerat en process för ägararbete. Och ju mer de arbetar med detta, desto bättre kommer förståelsen av varandra vara, och desto bättre kommer förhoppningsvis samtalet att bli. Ur det växer en process som gör att familjerna har bättre möjlighet att tala sig samman om de problem som uppstår längs vägen. För ofta dyker andra problem upp än de man planerat för och har inrättat policyer för att hantera. Då är processen oerhört central. En rättvis process, där alla blivit inbjudna och getts möjlighet att aktivt medverka och delta, möjliggör också att det är enklare att acceptera resultat som inte är rättvisa.
  6. Party och puss Alla lyckliga familjer är lika, alla olyckliga familjer är olyckliga på sina egna vis. Och lyckan är inte evig utan dyker upp stundvis och då gäller det att fånga den. Och familjer som leker och lär tillsammans, håller tillsammans. Kanske håller också familjer som har skoj tillsammans samman.
comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Klimatsmart succé med gemensamma transporter

HÅLLBARHET Kan sopor och paket transporteras i samma bilar? Ja, när Bring, Vasakronan, Ragn-Sells och Stockholms stad samarbetar går det utmärkt. Och det är dessutom klimatsmart.
NYHET Publicerad:

Dansföretagare vann mot Skatteverket – får tillbaka 150 000

MOMSSTRID Skatteverket gav vid flera tillfällen felaktiga besked om moms till dansföretagarna Per Westermark och Tomas Wiklöf. Efter en lång strid har de nu vunnit mot myndigheten och får tillbaka 150 000 kronor.  ”Det är en otrolig lättnad”, säger Tomas Wiklöf.
NYHET Publicerad:

Regeringen borde höja ersättningarna

DEBATT Att löneökningarna är betydligt högre än höjningen av ersättningen för personlig assistans gör att företag kommer tvingas lämna kollektivavtalen, skriver debattörerna. Nu uppmanar de regeringen att höja ersättningarna.
NYHET Publicerad:

Gladys del Pilar: En showande entreprenör

10 FRÅGOR Hon har vunnit melodifestivalen med gruppen Afro-Dite, hon leder körer, sjunger och showar. Efter att Gladys del Pilar startade sitt eget företag för snart 20 år sedan har hon aldrig sett tillbaka.
NYHET Publicerad:

De vill göra matte till favorithobby

NYKLÄCKT Om våra ungdomar och Sverige ska kunna konkurrera internationellt behöver unga få upp ögonen för glädjen i matematiken. Och det redan från 6 år. Stora visioner ligger bakom företaget Matteklubben.
NYHET Publicerad:

Upplev framtiden i 360 grader

ENTREPRENÖR Virtuella lägenhetsvisningar är ett populärt inslag på bostadsmarknaden. Mycket tack vare Mattias von Corswant och Per Hjaldahl, grundarna av VR-företaget Wec360. Nio år efter starten är de den främsta aktören på VR-marknaden. ”Att sikta högt och kämpa för att lyckas har varit en av våra största drivkrafter som entreprenörer”, säger Mattias von Corswant.
NYHET Publicerad:

Vann mot Skatteverket i högsta instans – kan vara förgäves

SKATTEVERKETS METODER Han har drivit momsfrågan mot Skatteverket i 27 år, genom alla rättsinstanser och fått en lag uppkallad efter sig. Nyligen avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen frågan till hans fördel. Men det bekymrar inte Skatteverket som fortsätter att särbehandla honom, något som kostat företaget miljonbelopp.
NYHET Publicerad:

Fortsatta framgångar innanför boxen

VAD HÄNDE SEN Stabil efterfrågan och en produkt med hög kvalitet. Det har gjort att Frozzypack kunnat stå emot de piratkopior som dyker upp. Den egna produktutvecklingen fortsätter att hålla sig till grundidén, en matlåda med inbyggd kylning.
NYHET Publicerad:

Industriavtalet behövs för att stärka industrins konkurrenskraft

DEBATT Facken inom industrin målar upp en för dyster bild av industriavtalet. Lönebildningen måste kopplas till industrins internationella konkurrenskraft, menar Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.
NYHET Publicerad:

Tullverket kräver småföretag på 100 miljoner kronor

PUNKTSKATT I snart åtta år har Prillan Concept sålt råtobak till grossister. Plötsligt anser Tullverket att tobaken går att röka vilket gör att företaget tvingas betala 100 miljoner kronor i retroaktiv skatt. ”Det är helt sinnessjukt, de vill bara få bort oss från marknaden”, säger Peter Soergel, medgrundare.
NYHET Publicerad:

”Personalliggare och kassaregister dåliga verktyg mot den svarta ekonomin”

DEBATT Personalliggare och certifierade kassaregister är dyra och ineffektiva verktyg för att komma åt den svarta ekonomin. De bör avskaffas – inte implementeras i andra branscher som Skatteverket vill.
NYHET Publicerad:

Bantad budgetkalkyl ökar lönsamheten

I PRAKTIKEN En tung och tidsödande budgetprocess fick Consilium Marine & Safety att övergå till budgetlös styrning. I dag håller företaget koll på sin utveckling med rullande tolvmånadersprognoser. Vd Carl Adam Rosenblad vittnar om att det har lett till ökad konkurrenskraft och gjort verksamheten betydligt mer anpassningsbar till omvärldsförändringar.
NYHET Publicerad:

Gaddad entreprenör sticker hål på matoligopol

ENTREPRENÖR Hur vågar man utmana ett gäng matjättar på en oligopolmarknad? ”Man är förbannad”, säger Johannes Cullberg, vd och grundare av matkedjan Paradiset. Han tröttnade på de stora jättarnas dåliga sortiment och nu bygger han upp en egen butikskedja med fokus på ekologisk mat.
NYHET Publicerad:

Stitch väcker liv i svensk textilindustri

NYKLÄCKT Med ambitionen att väcka liv i svensk textilindustri har Mia Berg och Stina Anderson startat syfabriken Stitch. De har fått en otrolig respons.
NYHET Publicerad:

Liten balja blev stor framgång

NYKLÄCKT För Liza Grevblad är det terapi att få krypa ned i ett varmt bad. För några år sedan flyttade hon till en lägenhet utan badkar. För att kunna täcka kroppen med varmt vatten ritade hon en badbalja för vuxna.