Anna Kniif och Lina Rickardsson på Pappelinas kontor i Falun.

Pappelinas kontor i Falun i Dalarna sprakar av färg och form. De nfärgglada plastbanden, som används till mattorna, ligger i högar över hela det stora bordet i mitten. Kollegan Anna Kniif och Lina Rickardsson diskuterar nya idéer och mönster.

NYHET Publicerad

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi. – För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.

Designern Lina Rickardsson som ligger bakom succén med Pappelinamattorna.
Färgglada plastband
Ett gult plastband som Lina Rickardsson väver mattor med.

Lina Rickardsson inspirerades av de färgglada plastbanden på väveriet Djurås och bestämde sig för att lyfta fram plasten i stället för att gömma den. Den första mattan hon vävde var randig, helt i transparent plast och dubbelt så tjock som en vanlig plastmatta.

En vinterdag för 17 år sedan tog Lina Rickardsson tåget hemifrån Göteborg till Djurås i Dalarna. Hon hade läst kurser i vävning och konst och upptäckt att det fanns ett visst kundintresse för hennes linmattor. Nu skulle hon bara hitta ett väveri. Hon hade fått tips om att Lars Björklund på Dalaslöjden i Djurås hade vävstolar att hyra ut.

– Lars hämtade mig på stationen. Han har berättat i efterhand att han tyckte att jag såg så liten ut, en jänta från Göteborg i toppluva, säger hon, och lyfter undan en hög med färgade plastband som ligger på ritbordet på kontoret i Falun, där hon numera har sin bas.

– Det är lite rörigt här, ursäktar hon.

Lagret håller dock på att flytta från kontoret och upp till Leksand.

– Ibland känns det som om vi är i ständig flytt och ombyggnation.

Den där vinterdagen i Djurås hade hon bett Lars Björklund om att få hjälp med att väva en lin- och bomullsmatta. Men när hon kom till väveriet upptäckte hon att de bara vävde i plast; storsäljaren var en dörrmatta med älgmotiv. Lars hjälpte henne i alla fall att göra i ordning en vävstol med lin- och bomullsgarn och hon kom tillbaka under sommaren och började väva.

En dag när Lina jobbade i väveriet frågade Lars henne om hon kunde tänka sig att hjälpa dem att designa några mönster i plast.

– Väveriets försäljning hade gått ner stadigt sedan mitten av 1980-talet och de hade försökt blanda in garn för att dölja plasten. Jag tyckte att de var riktigt fula, så jag föreslog att jag skulle designa en helt egen matta, berättar Lina Rickardsson.

Linas idé var att inte dölja plasten, utan istället låta den komma till sin rätt. Hon inspirerades av de färgglada plastbanden som fanns i väveriet och tänkte att det skulle vara roligt att göra en enkel trasmatta i plast, där plasten skulle synas tydligt och med ett modernt stuk.

– Det här var samtidigt som Apple släppte sina datorer med transparenta skal och Gislaved, som tillverkade plasten, fick i uppgift att ta fram ett nytt material som var just transparent. Det kändes som om det låg i tiden med genomskinlig plast. Den första mattan jag vävde var randig, helt i transparent plast och dubbelt så tjock som en vanlig plastmatta. Det var en helt ny typ av matta.

Att den nya mattan skulle vara kommersiellt gångbar förstod hon när hon fick en restplats på Formexmässan i januari år 2000. Linas föräldrar hjälpte till att bygga upp den lilla kuren på nio kvadrat, de köpte spotlights från Ikea och försökte få det så mysigt som möjligt.

När helgen var slut hade hon fått in ordrar på 124 plastmattor och 12 linmattor.

– Då var det bara att släppa linet och köra på med plastmattorna.

Företaget Pappelina hade hon startat redan några år tidigare och namnet kom sig av att Lina även vävde bordslöpare i pappersgarn.

Att hon valde att bli egenföretagare var ett sätt för henne att skapa sin egen yrkeskarriär. Lina, som har dyslexi, kämpade sig igenom grundskolan och kände att hon inte skulle klara av att studera på högskolan.

– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag. Jag har svårt att ta in saker genom att läsa böcker, men det jag är intresserad av sitter kvar.

Redan från starten såg hon till att ta hjälp av människor som kompletterade hennes egna kunskaper.

– Min styrka är att jag har fattat att jag inte kan göra allt själv. Om jag ska till målet så måste jag ha hjälp. Det har varit väldigt jobbigt ibland, jag tycker till exempel att det är svårt att läsa på engelska och svara på mejl och hur stor del av företagandet är inte det?

Samtidigt har hon också hittat ett starkt driv i det faktum att hon inte trott att det funnits några alternativ.  

– Jag insåg att om jag ska få det jobb jag vill ha så måste jag skapa det själv.

Företaget Pappelina fick tidigt växtvärk. Mycket på grund av en speciell vävstol, jacquardvävstolen. Med den kan man väva mönster och inte bara ränder och det var på den Lina tog fram de stormönstrade mattorna Ella och Vera. Båda mattorna blev storsäljare direkt.

Själva jacquarden är en liten dator som kan läsa in mönsterkedjor och hålkort. Problemet var bara att de för länge sedan hade slutat tillverkas och i väveriet fanns bara en.

– Hösten 2002 var det ramaskri bland kunderna efter mattorna. Asien hade upptäckt mina mattor och det blev ett stort sug direkt. Vi luskammade varje hörn i Europa efter fler jacquarder och hittade två till, men vi behövde ännu fler för att täcka efterfrågan. 

Mellan 2005 och 2006 var leveranstiden fem månader på en Pappelina. Till slut hittade Lars Björklund 23 jacquarder på en industriauktion i Polen, som han byggde om för att passa produktionen.

– Det var ett enormt meck att få upp dem från Polen. Väveriet var så trångt att det slutade med att Lars fick lyfta halva taket och bygga en enorm ställning för jacquarderna, säger Lina och tillägger.

– Lars har verkligen slitit för min skull. Han litar benhårt på mig och jag på honom. Vi har haft ett enormt bra samarbete under de här åren.

När leveranstiderna var som längst bad Lina ett annat väveri om hjälp. Det blev en dyrköpt erfarenhet och början på ett problem som Pappelina har dragits med sedan dess: mönsterkopior.

– Två månader efter att jag bett väveriet om hjälp stod de med egna kopior av mina mattor på en mässa. När jag konfronterade dem vände vd:n mig ryggen och gick därifrån. Det har kommit flera andra kopior efteråt men jag sätter på mig skyddslapparna och gör mitt. Jag orkar inte ödsla min energi på det helt enkelt.

Fast en gång när ett företag i Spanien snodde bilder från Linas hemsida och kopierade mattor satte hon en advokat på det. Utgången av målet är ännu inte klar.  

Redan från början var Pappelinas målgrupp en yngre, modern kundkrets som kunde tänka sig att betala lite mer för en matta. Samtidigt har mattorna flera praktiska funktioner. De går att tvätta i maskin och är lätta att dammsuga och torka av, vilket tilltalar barnfamiljer.

– Vi riktade in oss på lite finare inredningsbutiker och det lyckades direkt. Vi fick tacka nej till jättemycket kunder. Jag vet inte om man får göra så, säga nej till kunder? säger Lina Rickardsson och skrattar.

Utlandslanseringen gick också snabbt. 2002 vann Pappelina designtävlingen Formidabel. När Lina var ute på stan i Falun med sitt yngsta barn ringde en tjej som jobbade på tidningen Wallpaper i London.

– Det tog ett tag innan jag fattade vad de ville, men de ville publicera en bild på en av mina mattor med en liten text till. Jag kom hem till min man, som jobbar som pressfotograf, och han sa: Du skojar!

Artikeln i Wallpaper ledde till att Pappelinamattorna började säljas i den snofsiga inredningsbutiken "Twentytwentyone" i London. Sedan har det flutit på med fler länder. Pappelina säljs nu i uppemot 30 länder, har agenter i tolv länder och sex distributörer. Återförsäljarna har Lina hittat genom att ställa ut på mässor.

– Nästa år är målet USA, sedan får vi se om vi hittar en återförsäljare där eller om vi startar själva.

Men den snabba tillväxttakten har också gjort att Lina Rickardsson känner att hon inte hinner det som är hennes egentliga jobb: att designa.

– De sista åren har jag saknat att jobba på djupet med designen och jag hade velat gå vidare med andra kringprodukter, men det har inte funnits tid. Vi vill inte bara vara ett mattföretag, utan ett inredningsföretag med matchande produkter.

Att hitta nya mönster har däremot aldrig varit ett problem. Lina säger att hon tänker på mattor dygnet runt.

– Jag kan inte se en film utan att kolla på vad de har för mattor på golvet. Min hjärna jobbar jämt. Jag kan influeras av allt möjligt, både småblommigt från Laura Ashley och grafiska Pantonegrejer. Möjligheterna är oändliga och svårigheten är att begränsa sig. Kunderna ska kunna se direkt att den här mattan är en Pappelina.

Karin Janson

Skapade egen yrkeskarriär

Namn: Lina Rickardsson
Ålder: 46 år
Bor: Falun
Familj: Man och två barn
Driver: Pappelina AB
Förebild: Gunilla Lagerhem Ullberg som var chefsdesigner på Kasthall. Det var hon som fick mig att börja göra det här.
Framgångsfaktor: Att jag är envis, fångade möjligheten och var orädd. Dessutom att jag är prestigelös och tar hjälp av andra när jag inte kan själv.

Minnesvärda affärer

Min första affär:
”När jag bodde i Florida var jag ganska fattig så jag lånade en symaskin av min killes bästa kompis mamma. Sedan gick jag till en tygaffär och köpte stumpar, som jag sydde ihop till strandklänningar som jag sålde på beachen. De var tvåfärgade, ett tyg i överdelen och ett annat i nederdelen.”

Min bästa affär:
”När vi köpte huset i Falun där vi bor nu.”

Min sämsta affär:
”Ett par snordyra skinnstövlar som står oanvända i garderoben.”

I var mans stuga

Namn: Pappelina
Startår: 1999
Ort: Falun
Anställda: 13 plus inhyrd personal
Omsättning: 46 miljoner kronor
Produktion: 150 000 mattor om året

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Långsam generationsväxling räddar familjeföretaget

I PRAKTIKEN I 16 år har Ingrid och Anders Johnsen förberett Tractive för barnens intåg i företaget. Det är just tidsaspekten som är nyckeln till ett framgångsrikt överlämnande. "Det handlar både om kunskapsöverföring och överföring av företagets värderingar", säger Ingrid Johnsen.
NYHET Publicerad:

Räddaren i skattenöden

RÄTTSHJÄLP Den entreprenör som hamnar i statens och Skatteverkets klor riskerar en svår och utdragen kamp. Skattereglerna är bitvis otydliga och själva processen rättsosäker. Det hävdar grundarna till initiativet "Rättvis Skatteprocess", som hjälper företagare som råkat illa ut i skattemål.
NYHET Publicerad:

Han är Sveriges främsta entreprenör

UTMÄRKELSE Johan Löf, vd på RaySearch Laboratories, är Sveriges främsta entreprenör. Det stod klart när den nationella finalen av EY Entrepreneur of the Year avgjordes.
NYHET Publicerad:

Jannika Hernelius: ”Jag har aldrig passat in i några fack, jag har för kul”

TIO FRÅGOR Kreativiteten och entreprenörsandan har alltid drivit henne framåt. Men egentligen var det slumpen som fick kreatören Jannika Hernelius att bli egen företagare.
NYHET Publicerad:

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi.
– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.
NYHET Publicerad:

Uppmärksammade utvisningar sätter press på regeringen

KOMPETENS Pressen på regeringen att förändra reglerna för arbetskraftsinvandring ökar efter ett antal uppmärksammade utvisningar av personer som själva har ordnat jobb i Sverige. I många fall har de utvisats på grund av formaliamissar orsakade av andra.
NYHET Publicerad:

Ikea raggar it-folk i Finland

REKRYTERING I Finland finns det många arbetslösa it-experter. I Sverige råder det däremot brist på it-folk. Därför åker nu flera företag till Finland för att ragga personal, till exempel Ikea.
NYHET Publicerad:

Finansvärldens drottning blir affärsängel

ENTREPRENÖR Lena Aplers första sommarjobb var på SEB:s kontor i centrala Göteborg. Många år senare är hon tillbaka på samma adress, men denna gång högst upp i huset på en bank som hon själv startat, Collector Bank. Nu vill hon stötta unga entreprenörer inom fintech och dela med sig av sina erfarenheter av att bygga och driva en helt ny typ av bank.
NYHET Publicerad:

Försäkringskassans datasystem klarade inte övergången till vintertid

KRÅNGEL Företagaren Fredric Käll har vittnat om problemen när Försäkringskassan går från förskotts- till efterskottsbetalningar i ersättningen till assistansföretagen. Nu visar det sig att myndighetens system inte ens klarade av övergången från sommar till vintertid. ”Ingen hade tänkt på detta”, säger en frustrerad Käll som oroas över företagets överlevnad.
NYHET Publicerad:

Lars Wallin: ”Att få stänga av telefonen är lyx för mig”

TIO FRÅGOR Sveriges okrönte haute couture-kung Lars Wallin har skapat vackra klänningar åt en rad kvinnor, inklusive kungahuset, i 25 år. Men trots flera erkännanden, längtar han efter att känna en trygghet i sitt arbete.
NYHET Publicerad:

Konstnärer och företagare hand i hand stärker Ale

SAMVERKAN Kan ett byggföretag hitta nya affärsmöjligheter via en installationskonstnär? Ja, svarar näringslivsenheten i Ale som tussat ihop åtta kreatörer och konstnärer med lika många företag i kommunen.
NYHET Publicerad:

Han bygger virtuell mobilbank för barn

NYKLÄCKT Gimis app Veckopengen är Sveriges största digitala spargris för barn. Sedan starten 2015 har appen över 125 000 användare. Nu har den lanserats i Norden.
NYHET Publicerad:

Drivs av viljan att trygga barns skolgång

NYKLÄCKT När Peter Jonsson och Tobias Ekenstråle diskuterade den ökande osäkerheten i svenska skolor väcktes tanken på det som skulle bli det gemensamma företaget Svensk Skolsäkerhet.
NYHET Publicerad:

Unga webbentreprenörer vill ge tillbaka

UNGA BOOSTAR UNGA Entreprenörsduon Andreas Glimbrant och Nils Engvall är bara 24 respektive 25 år gamla. Men redan har de drivit webbyrån Wasabi Web i Uppsala i fyra år och har 20 anställda. Nu har de instiftat ett stipendium för att ge tillbaka till samhället och stötta andra unga företagare.
NYHET Publicerad:

Regeringen stoppar flera tusen praktikplatser

INTEGRATION Fredrik Gren, vd på Ambea, är en av de många företagare som på eget bevåg antagit utmaningen att hjälpa asylsökande i arbete. Sedan ett halvår tillbaka har vårdkoncernen erbjudit praktikplatser i sina verksamheter, men nu tvingas de avbryta projektet när regeringen fördelar om ansvaret för satsningar mot nyanlända.