Anna Kniif och Lina Rickardsson på Pappelinas kontor i Falun.

Pappelinas kontor i Falun i Dalarna sprakar av färg och form. De nfärgglada plastbanden, som används till mattorna, ligger i högar över hela det stora bordet i mitten. Kollegan Anna Kniif och Lina Rickardsson diskuterar nya idéer och mönster.

NYHET Publicerad

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi. – För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.

Designern Lina Rickardsson som ligger bakom succén med Pappelinamattorna.
Färgglada plastband
Ett gult plastband som Lina Rickardsson väver mattor med.

Lina Rickardsson inspirerades av de färgglada plastbanden på väveriet Djurås och bestämde sig för att lyfta fram plasten i stället för att gömma den. Den första mattan hon vävde var randig, helt i transparent plast och dubbelt så tjock som en vanlig plastmatta.

En vinterdag för 17 år sedan tog Lina Rickardsson tåget hemifrån Göteborg till Djurås i Dalarna. Hon hade läst kurser i vävning och konst och upptäckt att det fanns ett visst kundintresse för hennes linmattor. Nu skulle hon bara hitta ett väveri. Hon hade fått tips om att Lars Björklund på Dalaslöjden i Djurås hade vävstolar att hyra ut.

– Lars hämtade mig på stationen. Han har berättat i efterhand att han tyckte att jag såg så liten ut, en jänta från Göteborg i toppluva, säger hon, och lyfter undan en hög med färgade plastband som ligger på ritbordet på kontoret i Falun, där hon numera har sin bas.

– Det är lite rörigt här, ursäktar hon.

Lagret håller dock på att flytta från kontoret och upp till Leksand.

– Ibland känns det som om vi är i ständig flytt och ombyggnation.

Den där vinterdagen i Djurås hade hon bett Lars Björklund om att få hjälp med att väva en lin- och bomullsmatta. Men när hon kom till väveriet upptäckte hon att de bara vävde i plast; storsäljaren var en dörrmatta med älgmotiv. Lars hjälpte henne i alla fall att göra i ordning en vävstol med lin- och bomullsgarn och hon kom tillbaka under sommaren och började väva.

En dag när Lina jobbade i väveriet frågade Lars henne om hon kunde tänka sig att hjälpa dem att designa några mönster i plast.

– Väveriets försäljning hade gått ner stadigt sedan mitten av 1980-talet och de hade försökt blanda in garn för att dölja plasten. Jag tyckte att de var riktigt fula, så jag föreslog att jag skulle designa en helt egen matta, berättar Lina Rickardsson.

Linas idé var att inte dölja plasten, utan istället låta den komma till sin rätt. Hon inspirerades av de färgglada plastbanden som fanns i väveriet och tänkte att det skulle vara roligt att göra en enkel trasmatta i plast, där plasten skulle synas tydligt och med ett modernt stuk.

– Det här var samtidigt som Apple släppte sina datorer med transparenta skal och Gislaved, som tillverkade plasten, fick i uppgift att ta fram ett nytt material som var just transparent. Det kändes som om det låg i tiden med genomskinlig plast. Den första mattan jag vävde var randig, helt i transparent plast och dubbelt så tjock som en vanlig plastmatta. Det var en helt ny typ av matta.

Att den nya mattan skulle vara kommersiellt gångbar förstod hon när hon fick en restplats på Formexmässan i januari år 2000. Linas föräldrar hjälpte till att bygga upp den lilla kuren på nio kvadrat, de köpte spotlights från Ikea och försökte få det så mysigt som möjligt.

När helgen var slut hade hon fått in ordrar på 124 plastmattor och 12 linmattor.

– Då var det bara att släppa linet och köra på med plastmattorna.

Företaget Pappelina hade hon startat redan några år tidigare och namnet kom sig av att Lina även vävde bordslöpare i pappersgarn.

Att hon valde att bli egenföretagare var ett sätt för henne att skapa sin egen yrkeskarriär. Lina, som har dyslexi, kämpade sig igenom grundskolan och kände att hon inte skulle klara av att studera på högskolan.

– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag. Jag har svårt att ta in saker genom att läsa böcker, men det jag är intresserad av sitter kvar.

Redan från starten såg hon till att ta hjälp av människor som kompletterade hennes egna kunskaper.

– Min styrka är att jag har fattat att jag inte kan göra allt själv. Om jag ska till målet så måste jag ha hjälp. Det har varit väldigt jobbigt ibland, jag tycker till exempel att det är svårt att läsa på engelska och svara på mejl och hur stor del av företagandet är inte det?

Samtidigt har hon också hittat ett starkt driv i det faktum att hon inte trott att det funnits några alternativ.  

– Jag insåg att om jag ska få det jobb jag vill ha så måste jag skapa det själv.

Företaget Pappelina fick tidigt växtvärk. Mycket på grund av en speciell vävstol, jacquardvävstolen. Med den kan man väva mönster och inte bara ränder och det var på den Lina tog fram de stormönstrade mattorna Ella och Vera. Båda mattorna blev storsäljare direkt.

Själva jacquarden är en liten dator som kan läsa in mönsterkedjor och hålkort. Problemet var bara att de för länge sedan hade slutat tillverkas och i väveriet fanns bara en.

– Hösten 2002 var det ramaskri bland kunderna efter mattorna. Asien hade upptäckt mina mattor och det blev ett stort sug direkt. Vi luskammade varje hörn i Europa efter fler jacquarder och hittade två till, men vi behövde ännu fler för att täcka efterfrågan. 

Mellan 2005 och 2006 var leveranstiden fem månader på en Pappelina. Till slut hittade Lars Björklund 23 jacquarder på en industriauktion i Polen, som han byggde om för att passa produktionen.

– Det var ett enormt meck att få upp dem från Polen. Väveriet var så trångt att det slutade med att Lars fick lyfta halva taket och bygga en enorm ställning för jacquarderna, säger Lina och tillägger.

– Lars har verkligen slitit för min skull. Han litar benhårt på mig och jag på honom. Vi har haft ett enormt bra samarbete under de här åren.

När leveranstiderna var som längst bad Lina ett annat väveri om hjälp. Det blev en dyrköpt erfarenhet och början på ett problem som Pappelina har dragits med sedan dess: mönsterkopior.

– Två månader efter att jag bett väveriet om hjälp stod de med egna kopior av mina mattor på en mässa. När jag konfronterade dem vände vd:n mig ryggen och gick därifrån. Det har kommit flera andra kopior efteråt men jag sätter på mig skyddslapparna och gör mitt. Jag orkar inte ödsla min energi på det helt enkelt.

Fast en gång när ett företag i Spanien snodde bilder från Linas hemsida och kopierade mattor satte hon en advokat på det. Utgången av målet är ännu inte klar.  

Redan från början var Pappelinas målgrupp en yngre, modern kundkrets som kunde tänka sig att betala lite mer för en matta. Samtidigt har mattorna flera praktiska funktioner. De går att tvätta i maskin och är lätta att dammsuga och torka av, vilket tilltalar barnfamiljer.

– Vi riktade in oss på lite finare inredningsbutiker och det lyckades direkt. Vi fick tacka nej till jättemycket kunder. Jag vet inte om man får göra så, säga nej till kunder? säger Lina Rickardsson och skrattar.

Utlandslanseringen gick också snabbt. 2002 vann Pappelina designtävlingen Formidabel. När Lina var ute på stan i Falun med sitt yngsta barn ringde en tjej som jobbade på tidningen Wallpaper i London.

– Det tog ett tag innan jag fattade vad de ville, men de ville publicera en bild på en av mina mattor med en liten text till. Jag kom hem till min man, som jobbar som pressfotograf, och han sa: Du skojar!

Artikeln i Wallpaper ledde till att Pappelinamattorna började säljas i den snofsiga inredningsbutiken "Twentytwentyone" i London. Sedan har det flutit på med fler länder. Pappelina säljs nu i uppemot 30 länder, har agenter i tolv länder och sex distributörer. Återförsäljarna har Lina hittat genom att ställa ut på mässor.

– Nästa år är målet USA, sedan får vi se om vi hittar en återförsäljare där eller om vi startar själva.

Men den snabba tillväxttakten har också gjort att Lina Rickardsson känner att hon inte hinner det som är hennes egentliga jobb: att designa.

– De sista åren har jag saknat att jobba på djupet med designen och jag hade velat gå vidare med andra kringprodukter, men det har inte funnits tid. Vi vill inte bara vara ett mattföretag, utan ett inredningsföretag med matchande produkter.

Att hitta nya mönster har däremot aldrig varit ett problem. Lina säger att hon tänker på mattor dygnet runt.

– Jag kan inte se en film utan att kolla på vad de har för mattor på golvet. Min hjärna jobbar jämt. Jag kan influeras av allt möjligt, både småblommigt från Laura Ashley och grafiska Pantonegrejer. Möjligheterna är oändliga och svårigheten är att begränsa sig. Kunderna ska kunna se direkt att den här mattan är en Pappelina.

Karin Janson

Skapade egen yrkeskarriär

Namn: Lina Rickardsson
Ålder: 46 år
Bor: Falun
Familj: Man och två barn
Driver: Pappelina AB
Förebild: Gunilla Lagerhem Ullberg som var chefsdesigner på Kasthall. Det var hon som fick mig att börja göra det här.
Framgångsfaktor: Att jag är envis, fångade möjligheten och var orädd. Dessutom att jag är prestigelös och tar hjälp av andra när jag inte kan själv.

Minnesvärda affärer

Min första affär:
”När jag bodde i Florida var jag ganska fattig så jag lånade en symaskin av min killes bästa kompis mamma. Sedan gick jag till en tygaffär och köpte stumpar, som jag sydde ihop till strandklänningar som jag sålde på beachen. De var tvåfärgade, ett tyg i överdelen och ett annat i nederdelen.”

Min bästa affär:
”När vi köpte huset i Falun där vi bor nu.”

Min sämsta affär:
”Ett par snordyra skinnstövlar som står oanvända i garderoben.”

I var mans stuga

Namn: Pappelina
Startår: 1999
Ort: Falun
Anställda: 13 plus inhyrd personal
Omsättning: 46 miljoner kronor
Produktion: 150 000 mattor om året

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Ny plattform ska underlätta kompetensförsörjningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenska företag skriker efter kompetens men svårigheter att nå, utveckla och behålla talang sätter käppar i hjulen. Det ska en nystartad näringslivsplattform ändra på. "Där kan privata arbetsgivare delta i interaktiva workshops där aktuella utmaningar hanteras", säger Hugo Ortiz Dubon och Minna Levin, grundare av We Link Sweden.
NYHET Publicerad:

Skatteverkets diktatur förstör företag och splittrar familjer

DEBATT Företagares och deras familjers ekonomi kan raseras av Skatteverkets krångliga regler och orimliga metoder. Det skriver en upprörd entreprenör.
NYHET Publicerad:

Franchising får hjulen att snurra snabbare

I PRAKTIKEN Genom att satsa på franchise kunde Andreas Nilsson snabbt expandera sitt uthyrningsföretag Lastbilen.se. Modellen bygger på att franchisetagaren investerar i egna lokaler och lastbilar. Nu är målet att rekrytera tre nya franchisetagare om året.
NYHET Publicerad:

Svenska företag i Storbritannien trotsar brexit

BREXIT I slutet av mars lämnade Storbritannien formellt in sin ansökan om skilsmässa från EU. Men trots att det finns närmare 1 000 svenska dotterföretag i landet verkar företagarna ta utträdet med ro. Tidningen Entreprenör har besökt tre svenska företag i London för att ta reda på hur de påverkats av brexit. ”För oss rullar det på”, säger Linda Thiel, chef för White arkitekter.
NYHET Publicerad:

S-märkt godiskung gör världssuccé

ENTREPRENÖR Som tonåring jobbade Jacob Youssef i pappans lilla godisbutik i Lund. Som vuxen tog han över företaget Candy People, tänkte stort och numera säljs sötsakerna på alla kontinenter utom i Sydamerika. Storsäljaren är de klassiska svenska S-märkena.
NYHET Publicerad:

Carolina Klüft: ”Det finns stora likheter mellan att vara idrottare och entreprenör”

TIO FRÅGOR Hon är en av landets mest kända idrottare med guldmedaljer från bland annat OS, VM och EM. I dag satsar Carolina Klüft kraften och disciplinen på att föreläsa, vara programledare och sportkommentator och att inspirera unga människor till mer fysiska aktiviteter.
NYHET Publicerad:

Polisen: ”Det är ett misslyckande”

SÄKERHET Lokalpolisområdeschef Niclas Andersson har jobbat i Husby, Rinkeby och Tensta i 17 år. Han förstår företagarnas frustration över att se sitt samhälle i klorna på de kriminella. Han framhåller att den lokala polisen gör så gott de kan med de resurser de har. Men självkritiken är stor.
”Det är ett misslyckande från både polisen och från samhället att företagare tvingas stänga sina butiker på grund av kriminaliteten. Jag kan bara beklaga”, säger han.
NYHET Publicerad:

Företagarna förlorare när kriminella tar över

SÄKERHET Hot, våld och rån utgör vardagen för många företagare i Sveriges utanförskapsområden. Hjälp från polisen är dock inte att räkna med, vittnar flera handlare i bland annat Rosengård och Husby om. Handlarna kräver nu åtgärder för att skydda sina verksamheter. ”Kriminaliteten och våldet tar över, men vi företagare får inget gehör hos politikerna eller polisen, säger Salam Kurda, butiksägare och ordförande i Husby företagarförening, som tvingas stänga sin butik efter 30 år.
NYHET Publicerad:

”Jag vill höra massa galna affärsidéer”

HALLÅ DÄR... Maria Mattsson Mähl, en av Tidningen Entreprenörs krönikörer, som åter igen kommer att ta plats i en webbserie som företagsängel.
NYHET Publicerad:

Driver du Nordens mest innovativa bolag?

TÄVLING Nu har anmälan till Sveriges största entreprenörstävling för startup- och tillväxtbolag öppnat. I Serendipity Challenge kommer 50 av Sveriges och Nordens mest innovativa framtidsbolag tävla om titlarna “Årets startupbolag” och “Årets tillväxtbolag”.
NYHET Publicerad:

Uppkopplad hälsa lockar techföretag och investerare

E-HÄLSA Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till år 2025 har regeringen satt som mål. Det har fått riskkapitalister och unga techföretag att flockas kring branschen och ta fram nya innovativa lösningar för digitalisering inom vården. Förra året investerades nästan en halv miljard kronor i medtechsektorn. Entreprenör har träffat två heta startupföretag, Visiba och Tummy Lab, som båda dragit till sig investerarnas intresse.
NYHET Publicerad:

Bygdens son blåste liv i glasbruket

ENTREPRENÖR 2015 stod Reijmyre glasbruk på randen till konkurs. Då bestämde sig bygdens son, Ulf Rosén, för att flytta hem till Östergötland och försöka rädda bruket. Tidningen Entreprenör har besökt bruksorten och under en rundvandring berättar Ulf Rosén om utmaningarna med att ta över ett konkursbo och hur det är att axla rollen som hans far en gång hade, som ägare och vd för anrika Reijmyre.
NYHET Publicerad:

Aron Andersson: ”Företagandet en möjlighet att göra något bra för andra”

TIO FRÅGOR Aron Andersson har bestigit Kilimanjaro, simmat över Ålands hav och cyklat till Paris – trots att han är rullstolsburen efter att ha drabbats av cancer som nioåring. I det egna företaget är han äventyrare och föreläsare, och dessutom har han dragit in miljontals kronor till Barncancerfonden.
NYHET Publicerad:

Lång kö på Lantmäteriet sinkar tillväxt

REGELKRÅNGEL Lantmäteriets långa kötider slår hårt mot landets företag. Att få fram en fastighetsbeteckning för en ny tomt kan ta över ett år. Nu har några kommuner skrivit ett protestbrev mot att väntetiderna hindrar tillväxten.
NYHET Publicerad:

Olyckan blev starten – hans proteser gör exportsuccé

ENTREPRENÖR Christoffer Lindhe vaknade upp på sjukhuset med båda benen och en arm borta. Men istället för att se livet som förstört valde han att resa sig och komma igen. Med utgångspunkt i sitt eget handikapp har han skapat en helt ny fotprotes, unik i världen. I år startar lanseringen av Xtend Foot i Europa.