Anna Kniif och Lina Rickardsson på Pappelinas kontor i Falun.

Pappelinas kontor i Falun i Dalarna sprakar av färg och form. De nfärgglada plastbanden, som används till mattorna, ligger i högar över hela det stora bordet i mitten. Kollegan Anna Kniif och Lina Rickardsson diskuterar nya idéer och mönster.

NYHET Publicerad

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi. – För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.

Designern Lina Rickardsson som ligger bakom succén med Pappelinamattorna.
Färgglada plastband
Ett gult plastband som Lina Rickardsson väver mattor med.

Lina Rickardsson inspirerades av de färgglada plastbanden på väveriet Djurås och bestämde sig för att lyfta fram plasten i stället för att gömma den. Den första mattan hon vävde var randig, helt i transparent plast och dubbelt så tjock som en vanlig plastmatta.

En vinterdag för 17 år sedan tog Lina Rickardsson tåget hemifrån Göteborg till Djurås i Dalarna. Hon hade läst kurser i vävning och konst och upptäckt att det fanns ett visst kundintresse för hennes linmattor. Nu skulle hon bara hitta ett väveri. Hon hade fått tips om att Lars Björklund på Dalaslöjden i Djurås hade vävstolar att hyra ut.

– Lars hämtade mig på stationen. Han har berättat i efterhand att han tyckte att jag såg så liten ut, en jänta från Göteborg i toppluva, säger hon, och lyfter undan en hög med färgade plastband som ligger på ritbordet på kontoret i Falun, där hon numera har sin bas.

– Det är lite rörigt här, ursäktar hon.

Lagret håller dock på att flytta från kontoret och upp till Leksand.

– Ibland känns det som om vi är i ständig flytt och ombyggnation.

Den där vinterdagen i Djurås hade hon bett Lars Björklund om att få hjälp med att väva en lin- och bomullsmatta. Men när hon kom till väveriet upptäckte hon att de bara vävde i plast; storsäljaren var en dörrmatta med älgmotiv. Lars hjälpte henne i alla fall att göra i ordning en vävstol med lin- och bomullsgarn och hon kom tillbaka under sommaren och började väva.

En dag när Lina jobbade i väveriet frågade Lars henne om hon kunde tänka sig att hjälpa dem att designa några mönster i plast.

Annons

– Väveriets försäljning hade gått ner stadigt sedan mitten av 1980-talet och de hade försökt blanda in garn för att dölja plasten. Jag tyckte att de var riktigt fula, så jag föreslog att jag skulle designa en helt egen matta, berättar Lina Rickardsson.

Linas idé var att inte dölja plasten, utan istället låta den komma till sin rätt. Hon inspirerades av de färgglada plastbanden som fanns i väveriet och tänkte att det skulle vara roligt att göra en enkel trasmatta i plast, där plasten skulle synas tydligt och med ett modernt stuk.

– Det här var samtidigt som Apple släppte sina datorer med transparenta skal och Gislaved, som tillverkade plasten, fick i uppgift att ta fram ett nytt material som var just transparent. Det kändes som om det låg i tiden med genomskinlig plast. Den första mattan jag vävde var randig, helt i transparent plast och dubbelt så tjock som en vanlig plastmatta. Det var en helt ny typ av matta.

Att den nya mattan skulle vara kommersiellt gångbar förstod hon när hon fick en restplats på Formexmässan i januari år 2000. Linas föräldrar hjälpte till att bygga upp den lilla kuren på nio kvadrat, de köpte spotlights från Ikea och försökte få det så mysigt som möjligt.

När helgen var slut hade hon fått in ordrar på 124 plastmattor och 12 linmattor.

– Då var det bara att släppa linet och köra på med plastmattorna.

Företaget Pappelina hade hon startat redan några år tidigare och namnet kom sig av att Lina även vävde bordslöpare i pappersgarn.

Att hon valde att bli egenföretagare var ett sätt för henne att skapa sin egen yrkeskarriär. Lina, som har dyslexi, kämpade sig igenom grundskolan och kände att hon inte skulle klara av att studera på högskolan.

– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag. Jag har svårt att ta in saker genom att läsa böcker, men det jag är intresserad av sitter kvar.

Redan från starten såg hon till att ta hjälp av människor som kompletterade hennes egna kunskaper.

– Min styrka är att jag har fattat att jag inte kan göra allt själv. Om jag ska till målet så måste jag ha hjälp. Det har varit väldigt jobbigt ibland, jag tycker till exempel att det är svårt att läsa på engelska och svara på mejl och hur stor del av företagandet är inte det?

Samtidigt har hon också hittat ett starkt driv i det faktum att hon inte trott att det funnits några alternativ.  

– Jag insåg att om jag ska få det jobb jag vill ha så måste jag skapa det själv.

Företaget Pappelina fick tidigt växtvärk. Mycket på grund av en speciell vävstol, jacquardvävstolen. Med den kan man väva mönster och inte bara ränder och det var på den Lina tog fram de stormönstrade mattorna Ella och Vera. Båda mattorna blev storsäljare direkt.

Själva jacquarden är en liten dator som kan läsa in mönsterkedjor och hålkort. Problemet var bara att de för länge sedan hade slutat tillverkas och i väveriet fanns bara en.

– Hösten 2002 var det ramaskri bland kunderna efter mattorna. Asien hade upptäckt mina mattor och det blev ett stort sug direkt. Vi luskammade varje hörn i Europa efter fler jacquarder och hittade två till, men vi behövde ännu fler för att täcka efterfrågan. 

Mellan 2005 och 2006 var leveranstiden fem månader på en Pappelina. Till slut hittade Lars Björklund 23 jacquarder på en industriauktion i Polen, som han byggde om för att passa produktionen.

– Det var ett enormt meck att få upp dem från Polen. Väveriet var så trångt att det slutade med att Lars fick lyfta halva taket och bygga en enorm ställning för jacquarderna, säger Lina och tillägger.

– Lars har verkligen slitit för min skull. Han litar benhårt på mig och jag på honom. Vi har haft ett enormt bra samarbete under de här åren.

När leveranstiderna var som längst bad Lina ett annat väveri om hjälp. Det blev en dyrköpt erfarenhet och början på ett problem som Pappelina har dragits med sedan dess: mönsterkopior.

– Två månader efter att jag bett väveriet om hjälp stod de med egna kopior av mina mattor på en mässa. När jag konfronterade dem vände vd:n mig ryggen och gick därifrån. Det har kommit flera andra kopior efteråt men jag sätter på mig skyddslapparna och gör mitt. Jag orkar inte ödsla min energi på det helt enkelt.

Fast en gång när ett företag i Spanien snodde bilder från Linas hemsida och kopierade mattor satte hon en advokat på det. Utgången av målet är ännu inte klar.  

Redan från början var Pappelinas målgrupp en yngre, modern kundkrets som kunde tänka sig att betala lite mer för en matta. Samtidigt har mattorna flera praktiska funktioner. De går att tvätta i maskin och är lätta att dammsuga och torka av, vilket tilltalar barnfamiljer.

– Vi riktade in oss på lite finare inredningsbutiker och det lyckades direkt. Vi fick tacka nej till jättemycket kunder. Jag vet inte om man får göra så, säga nej till kunder? säger Lina Rickardsson och skrattar.

Utlandslanseringen gick också snabbt. 2002 vann Pappelina designtävlingen Formidabel. När Lina var ute på stan i Falun med sitt yngsta barn ringde en tjej som jobbade på tidningen Wallpaper i London.

– Det tog ett tag innan jag fattade vad de ville, men de ville publicera en bild på en av mina mattor med en liten text till. Jag kom hem till min man, som jobbar som pressfotograf, och han sa: Du skojar!

Artikeln i Wallpaper ledde till att Pappelinamattorna började säljas i den snofsiga inredningsbutiken "Twentytwentyone" i London. Sedan har det flutit på med fler länder. Pappelina säljs nu i uppemot 30 länder, har agenter i tolv länder och sex distributörer. Återförsäljarna har Lina hittat genom att ställa ut på mässor.

– Nästa år är målet USA, sedan får vi se om vi hittar en återförsäljare där eller om vi startar själva.

Men den snabba tillväxttakten har också gjort att Lina Rickardsson känner att hon inte hinner det som är hennes egentliga jobb: att designa.

– De sista åren har jag saknat att jobba på djupet med designen och jag hade velat gå vidare med andra kringprodukter, men det har inte funnits tid. Vi vill inte bara vara ett mattföretag, utan ett inredningsföretag med matchande produkter.

Att hitta nya mönster har däremot aldrig varit ett problem. Lina säger att hon tänker på mattor dygnet runt.

– Jag kan inte se en film utan att kolla på vad de har för mattor på golvet. Min hjärna jobbar jämt. Jag kan influeras av allt möjligt, både småblommigt från Laura Ashley och grafiska Pantonegrejer. Möjligheterna är oändliga och svårigheten är att begränsa sig. Kunderna ska kunna se direkt att den här mattan är en Pappelina.

Karin Janson

Skapade egen yrkeskarriär

Namn: Lina Rickardsson
Ålder: 46 år
Bor: Falun
Familj: Man och två barn
Driver: Pappelina AB
Förebild: Gunilla Lagerhem Ullberg som var chefsdesigner på Kasthall. Det var hon som fick mig att börja göra det här.
Framgångsfaktor: Att jag är envis, fångade möjligheten och var orädd. Dessutom att jag är prestigelös och tar hjälp av andra när jag inte kan själv.

Minnesvärda affärer

Min första affär:
”När jag bodde i Florida var jag ganska fattig så jag lånade en symaskin av min killes bästa kompis mamma. Sedan gick jag till en tygaffär och köpte stumpar, som jag sydde ihop till strandklänningar som jag sålde på beachen. De var tvåfärgade, ett tyg i överdelen och ett annat i nederdelen.”

Min bästa affär:
”När vi köpte huset i Falun där vi bor nu.”

Min sämsta affär:
”Ett par snordyra skinnstövlar som står oanvända i garderoben.”

I var mans stuga

Namn: Pappelina
Startår: 1999
Ort: Falun
Anställda: 13 plus inhyrd personal
Omsättning: 46 miljoner kronor
Produktion: 150 000 mattor om året

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Regeringen lanserar förenklingspaket för företag

REGELKRÅNGEL Förutom problemen med konkurrens och kompetensförsörjning upplever många företagare att lagar och myndighetsregler hindrar tillväxt. Nu lanserar närings- och innovationsminister Mikael Damberg ett förenklingspaket för företag.
NYHET Publicerad:

De blev årets vinnare i Serendipity Challenge

ALMEDALEN Av över 400 bidrag utsågs SaltX till årets tillväxtbolag och Sprinklebit till årets startup i entreprenörstävlingen Serendipity Challenge.
NYHET Publicerad:

Strävsamhet och ansträngning ska leda till framgång

DEBATT Det ska alltid löna sig att arbeta framför att leva på bidrag. Det menar Moderata Ungdomsförbundets Benjamin Dousa som både vill sänka bidragen och minska skatterna för att människor ska komma i arbete och bli integrerade.
NYHET Publicerad:

Dags att hållbarhetsredovisa

HÅLLBARHET Har du koll på din hållbarhetsrapportering? Sedan sex månader tillbaka måste större företag göra en hållbarhetsrapport. Nu finns en snabbguide för dig som vill kicka igång din hållbarhetsredovisning.
NYHET Publicerad:

Upphandlingar drar ner brallorna på företagare

DEBATT Statliga bolag ska välja seriösa hotell- och restaurangleverantörer som försäkrar sina medarbetare och tar ansvar för gästerna. Det är fel att välja leverantör enbart baserat på pris, menar hotelldirektören Suzanne Parenius, vd på Hjortviken konferens.
NYHET Publicerad:

”Utan öppna data begränsar man innovationen”

ÖPPNA DATA Regeringens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Efter att den har presenterat sin nya digitaliseringsstrategi riktas dock kritik om att arbetet med att öppna data går för långsamt.
NYHET Publicerad:

Hon lär nybörjare att haja börsen

ENTREPRENÖR Andra Farhads uppväxt i Fittja präglades av familjens ständiga brist på pengar. Som 16-åring började hon handla med aktier och under namnet ”Börshajen” blev hon snabbt en snackis i aktiehandlarkretsar. Idag driver hon ett utbildningsföretag med målet att lära andra att bli rika på börsen.
NYHET Publicerad:

Så slår den höjda entreprenörsskatten mot ditt företag

3:12-REGLERNA Trots massiv kritik från Företagarsverige tänker regeringen ändra de så kallade 3:12-reglerna, eller entreprenörsskatten. 167 000 svenska företagare drabbas därmed av en skattehöjning på sammanlagt tre miljarder kronor. Hårdast drabbas de mindre fåmansbolagen. Revisorn Carl-Magnus Falk har tagit fram en modell som hjälper småföretagare att räkna fram hur de nya reglerna slår mot just deras företag.
NYHET Publicerad:

På tur till Stockholms smultronställen

NYKLÄCKT För sex år sedan köpte Peter Ekblom en Vespa och började köra runt sina kompisar till olika smultronställen i Stockholm. Nu erbjuder han skräddarsydda turer med vespor runt i staden och har även ett samarbete med Piaggio group som tillverkar vespor i Italien.
NYHET Publicerad:

Småföretagare utsätts för tuff skattjakt

SKATTEVERKETS METODER I höstas fick Emanuel Imanuelsen plötsligt besked om en restskatt på över 47 miljoner kronor. Men efter att han lämnat synpunkter sänktes den till 7,5 miljoner. Hans advokat är kritisk till att Skatteverket på så lösa grunder har eftertaxerat ett så stort belopp, som dessutom visade sig vara felaktigt.
NYHET Publicerad:

En lägenhet kommer lastad

MILJARDFÖRETAG Det är sågade plankor in i ena änden av fabriken och nästan färdiga lägenheter ut i den andra. Lindbäcks bygg i Öjebyn har utvecklat ett unikt modulbyggande som gjort familjeföretaget till ett miljardbolag. Men utan den värsta byggkrisen i Sverige och en hotande konkurs hade den innovativa byggtekniken aldrig blivit verklighet.
NYHET Publicerad:

Så lägger du vantarna på digitaliseringsstödet

HALLÅ DÄR… Boo Gunnarsson, företagarexpert på Visma. Mer än nio av tio småföretagare i Sverige känner inte till de ”digitaliseringscheckar” som de kan söka sedan årsskiftet. Upp till en kvarts miljon kronor finns att hämta för de som vill stärka bolaget digitala kompetens.
NYHET Publicerad:

Ny plattform ska underlätta kompetensförsörjningen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenska företag skriker efter kompetens men svårigheter att nå, utveckla och behålla talang sätter käppar i hjulen. Det ska en nystartad näringslivsplattform ändra på. "Där kan privata arbetsgivare delta i interaktiva workshops där aktuella utmaningar hanteras", säger Hugo Ortiz Dubon och Minna Levin, grundare av We Link Sweden.
NYHET Publicerad:

Kenyanska nyföretagare knyter affärskontakter i Sverige

TÄVLING Mobilappen Saver Pal och en spårningstjänst för färskvaror tog Catherine Wangari Mania och Edwin Muriuki Wanjiru högst upp på prispallen i Hand in Hand Youth Award. Under några intensiva dagar i maj besökte de keyanska nyföretagarna Sverige för att hämta inspiration från andra unga entreprenörer.
NYHET Publicerad:

Nya beteenden driver företaget vidare

VAD HÄNDE SEN Ändra invanda beteenden. Det sparar resurser och gör företag och organisationer mer välfungerande. Beteendelabbet var först ut i Sverige med att bygga ett företag som hjälper till att ändra våra beteenden. Det visade sig vara en hållbar affärsidé.