Anna Kniif och Lina Rickardsson på Pappelinas kontor i Falun.

Pappelinas kontor i Falun i Dalarna sprakar av färg och form. De nfärgglada plastbanden, som används till mattorna, ligger i högar över hela det stora bordet i mitten. Kollegan Anna Kniif och Lina Rickardsson diskuterar nya idéer och mönster.

NYHET Publicerad

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi. – För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.

Designern Lina Rickardsson som ligger bakom succén med Pappelinamattorna.
Färgglada plastband
Ett gult plastband som Lina Rickardsson väver mattor med.

Lina Rickardsson inspirerades av de färgglada plastbanden på väveriet Djurås och bestämde sig för att lyfta fram plasten i stället för att gömma den. Den första mattan hon vävde var randig, helt i transparent plast och dubbelt så tjock som en vanlig plastmatta.

En vinterdag för 17 år sedan tog Lina Rickardsson tåget hemifrån Göteborg till Djurås i Dalarna. Hon hade läst kurser i vävning och konst och upptäckt att det fanns ett visst kundintresse för hennes linmattor. Nu skulle hon bara hitta ett väveri. Hon hade fått tips om att Lars Björklund på Dalaslöjden i Djurås hade vävstolar att hyra ut.

– Lars hämtade mig på stationen. Han har berättat i efterhand att han tyckte att jag såg så liten ut, en jänta från Göteborg i toppluva, säger hon, och lyfter undan en hög med färgade plastband som ligger på ritbordet på kontoret i Falun, där hon numera har sin bas.

– Det är lite rörigt här, ursäktar hon.

Lagret håller dock på att flytta från kontoret och upp till Leksand.

– Ibland känns det som om vi är i ständig flytt och ombyggnation.

Den där vinterdagen i Djurås hade hon bett Lars Björklund om att få hjälp med att väva en lin- och bomullsmatta. Men när hon kom till väveriet upptäckte hon att de bara vävde i plast; storsäljaren var en dörrmatta med älgmotiv. Lars hjälpte henne i alla fall att göra i ordning en vävstol med lin- och bomullsgarn och hon kom tillbaka under sommaren och började väva.

En dag när Lina jobbade i väveriet frågade Lars henne om hon kunde tänka sig att hjälpa dem att designa några mönster i plast.

Annons

– Väveriets försäljning hade gått ner stadigt sedan mitten av 1980-talet och de hade försökt blanda in garn för att dölja plasten. Jag tyckte att de var riktigt fula, så jag föreslog att jag skulle designa en helt egen matta, berättar Lina Rickardsson.

Linas idé var att inte dölja plasten, utan istället låta den komma till sin rätt. Hon inspirerades av de färgglada plastbanden som fanns i väveriet och tänkte att det skulle vara roligt att göra en enkel trasmatta i plast, där plasten skulle synas tydligt och med ett modernt stuk.

– Det här var samtidigt som Apple släppte sina datorer med transparenta skal och Gislaved, som tillverkade plasten, fick i uppgift att ta fram ett nytt material som var just transparent. Det kändes som om det låg i tiden med genomskinlig plast. Den första mattan jag vävde var randig, helt i transparent plast och dubbelt så tjock som en vanlig plastmatta. Det var en helt ny typ av matta.

Att den nya mattan skulle vara kommersiellt gångbar förstod hon när hon fick en restplats på Formexmässan i januari år 2000. Linas föräldrar hjälpte till att bygga upp den lilla kuren på nio kvadrat, de köpte spotlights från Ikea och försökte få det så mysigt som möjligt.

När helgen var slut hade hon fått in ordrar på 124 plastmattor och 12 linmattor.

– Då var det bara att släppa linet och köra på med plastmattorna.

Företaget Pappelina hade hon startat redan några år tidigare och namnet kom sig av att Lina även vävde bordslöpare i pappersgarn.

Att hon valde att bli egenföretagare var ett sätt för henne att skapa sin egen yrkeskarriär. Lina, som har dyslexi, kämpade sig igenom grundskolan och kände att hon inte skulle klara av att studera på högskolan.

– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag. Jag har svårt att ta in saker genom att läsa böcker, men det jag är intresserad av sitter kvar.

Redan från starten såg hon till att ta hjälp av människor som kompletterade hennes egna kunskaper.

– Min styrka är att jag har fattat att jag inte kan göra allt själv. Om jag ska till målet så måste jag ha hjälp. Det har varit väldigt jobbigt ibland, jag tycker till exempel att det är svårt att läsa på engelska och svara på mejl och hur stor del av företagandet är inte det?

Samtidigt har hon också hittat ett starkt driv i det faktum att hon inte trott att det funnits några alternativ.  

– Jag insåg att om jag ska få det jobb jag vill ha så måste jag skapa det själv.

Företaget Pappelina fick tidigt växtvärk. Mycket på grund av en speciell vävstol, jacquardvävstolen. Med den kan man väva mönster och inte bara ränder och det var på den Lina tog fram de stormönstrade mattorna Ella och Vera. Båda mattorna blev storsäljare direkt.

Själva jacquarden är en liten dator som kan läsa in mönsterkedjor och hålkort. Problemet var bara att de för länge sedan hade slutat tillverkas och i väveriet fanns bara en.

– Hösten 2002 var det ramaskri bland kunderna efter mattorna. Asien hade upptäckt mina mattor och det blev ett stort sug direkt. Vi luskammade varje hörn i Europa efter fler jacquarder och hittade två till, men vi behövde ännu fler för att täcka efterfrågan. 

Mellan 2005 och 2006 var leveranstiden fem månader på en Pappelina. Till slut hittade Lars Björklund 23 jacquarder på en industriauktion i Polen, som han byggde om för att passa produktionen.

– Det var ett enormt meck att få upp dem från Polen. Väveriet var så trångt att det slutade med att Lars fick lyfta halva taket och bygga en enorm ställning för jacquarderna, säger Lina och tillägger.

– Lars har verkligen slitit för min skull. Han litar benhårt på mig och jag på honom. Vi har haft ett enormt bra samarbete under de här åren.

När leveranstiderna var som längst bad Lina ett annat väveri om hjälp. Det blev en dyrköpt erfarenhet och början på ett problem som Pappelina har dragits med sedan dess: mönsterkopior.

– Två månader efter att jag bett väveriet om hjälp stod de med egna kopior av mina mattor på en mässa. När jag konfronterade dem vände vd:n mig ryggen och gick därifrån. Det har kommit flera andra kopior efteråt men jag sätter på mig skyddslapparna och gör mitt. Jag orkar inte ödsla min energi på det helt enkelt.

Fast en gång när ett företag i Spanien snodde bilder från Linas hemsida och kopierade mattor satte hon en advokat på det. Utgången av målet är ännu inte klar.  

Redan från början var Pappelinas målgrupp en yngre, modern kundkrets som kunde tänka sig att betala lite mer för en matta. Samtidigt har mattorna flera praktiska funktioner. De går att tvätta i maskin och är lätta att dammsuga och torka av, vilket tilltalar barnfamiljer.

– Vi riktade in oss på lite finare inredningsbutiker och det lyckades direkt. Vi fick tacka nej till jättemycket kunder. Jag vet inte om man får göra så, säga nej till kunder? säger Lina Rickardsson och skrattar.

Utlandslanseringen gick också snabbt. 2002 vann Pappelina designtävlingen Formidabel. När Lina var ute på stan i Falun med sitt yngsta barn ringde en tjej som jobbade på tidningen Wallpaper i London.

– Det tog ett tag innan jag fattade vad de ville, men de ville publicera en bild på en av mina mattor med en liten text till. Jag kom hem till min man, som jobbar som pressfotograf, och han sa: Du skojar!

Artikeln i Wallpaper ledde till att Pappelinamattorna började säljas i den snofsiga inredningsbutiken "Twentytwentyone" i London. Sedan har det flutit på med fler länder. Pappelina säljs nu i uppemot 30 länder, har agenter i tolv länder och sex distributörer. Återförsäljarna har Lina hittat genom att ställa ut på mässor.

– Nästa år är målet USA, sedan får vi se om vi hittar en återförsäljare där eller om vi startar själva.

Men den snabba tillväxttakten har också gjort att Lina Rickardsson känner att hon inte hinner det som är hennes egentliga jobb: att designa.

– De sista åren har jag saknat att jobba på djupet med designen och jag hade velat gå vidare med andra kringprodukter, men det har inte funnits tid. Vi vill inte bara vara ett mattföretag, utan ett inredningsföretag med matchande produkter.

Att hitta nya mönster har däremot aldrig varit ett problem. Lina säger att hon tänker på mattor dygnet runt.

– Jag kan inte se en film utan att kolla på vad de har för mattor på golvet. Min hjärna jobbar jämt. Jag kan influeras av allt möjligt, både småblommigt från Laura Ashley och grafiska Pantonegrejer. Möjligheterna är oändliga och svårigheten är att begränsa sig. Kunderna ska kunna se direkt att den här mattan är en Pappelina.

Karin Janson

Skapade egen yrkeskarriär

Namn: Lina Rickardsson
Ålder: 46 år
Bor: Falun
Familj: Man och två barn
Driver: Pappelina AB
Förebild: Gunilla Lagerhem Ullberg som var chefsdesigner på Kasthall. Det var hon som fick mig att börja göra det här.
Framgångsfaktor: Att jag är envis, fångade möjligheten och var orädd. Dessutom att jag är prestigelös och tar hjälp av andra när jag inte kan själv.

Minnesvärda affärer

Min första affär:
”När jag bodde i Florida var jag ganska fattig så jag lånade en symaskin av min killes bästa kompis mamma. Sedan gick jag till en tygaffär och köpte stumpar, som jag sydde ihop till strandklänningar som jag sålde på beachen. De var tvåfärgade, ett tyg i överdelen och ett annat i nederdelen.”

Min bästa affär:
”När vi köpte huset i Falun där vi bor nu.”

Min sämsta affär:
”Ett par snordyra skinnstövlar som står oanvända i garderoben.”

I var mans stuga

Namn: Pappelina
Startår: 1999
Ort: Falun
Anställda: 13 plus inhyrd personal
Omsättning: 46 miljoner kronor
Produktion: 150 000 mattor om året

comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Vann mot Skatteverket i högsta instans – kan vara förgäves

SKATT Han har drivit momsfrågan mot Skatteverket i 27 år, genom alla rättsinstanser och fått en lag uppkallad efter sig. Nyligen avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen frågan till hans fördel. Men det bekymrar inte Skatteverket som fortsätter att särbehandla honom, något som kostat företaget miljonbelopp.
NYHET Publicerad:

"En attack mot skolor som drivs av människor"

DEBATT "Huvudmännen bakom välfärdsföretag är ofta eldsjälar med brinnande engagemang men utan stora ekonomiska tillgångar", skriver ordförande för LUF i Södermanland, Hannes Rudsäter, som är kritisk till ett vinsttak för välfärdsföretag.
NYHET Publicerad:

Industriavtalet behövs för att stärka industrins konkurrenskraft

DEBATT Facken inom industrin målar upp en för dyster bild av industriavtalet. Lönebildningen måste kopplas till industrins internationella konkurrenskraft, menar Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.
NYHET Publicerad:

Ny dom försvårar för styrelseledamöter

SKATT Styrelseledamöter tvingas minska på sina uppdrag efter en dom i Högsta förvaltningsrätten. Nu hotas tillväxten i företagen.
NYHET Publicerad:

”Personalliggare och kassaregister dåliga verktyg mot den svarta ekonomin”

DEBATT Personalliggare och certifierade kassaregister är dyra och ineffektiva verktyg för att komma åt den svarta ekonomin. De bör avskaffas – inte implementeras i andra branscher som Skatteverket vill.
NYHET Publicerad:

Den svenska exportkartan ritas om

EXPORT Efterfrågan i Europa är på väg upp och det ser ljust ut för svensk export. Men Brexit och Donald Trump är orosmoln som kan slå hårt mot världshandeln. Samtidigt kan det förändrade världsläget skapa nya möjligheter för länder och företag som spelar sina kort rätt, enligt Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden.
NYHET Publicerad:

Bantad budgetkalkyl ökar lönsamheten

I PRAKTIKEN En tung och tidsödande budgetprocess fick Consilium Marine & Safety att övergå till budgetlös styrning. I dag håller företaget koll på sin utveckling med rullande tolvmånadersprognoser. Vd Carl Adam Rosenblad vittnar om att det har lett till ökad konkurrenskraft och gjort verksamheten betydligt mer anpassningsbar till omvärldsförändringar.
NYHET Publicerad:

Gaddad entreprenör sticker hål på matoligopol

ENTREPRENÖR Hur vågar man utmana ett gäng matjättar på en oligopolmarknad? ”Man är förbannad”, säger Johannes Cullberg, vd och grundare av matkedjan Paradiset. Han tröttnade på de stora jättarnas dåliga sortiment och nu bygger han upp en egen butikskedja med fokus på ekologisk mat.
NYHET Publicerad:

Stitch väcker liv i svensk textilindustri

NYKLÄCKT Med ambitionen att väcka liv i svensk textilindustri har Mia Berg och Stina Anderson startat syfabriken Stitch. De har fått en otrolig respons.
NYHET Publicerad:

Liten balja blev stor framgång

NYKLÄCKT För Liza Grevblad är det terapi att få krypa ned i ett varmt bad. För några år sedan flyttade hon till en lägenhet utan badkar. För att kunna täcka kroppen med varmt vatten ritade hon en badbalja för vuxna.
NYHET Publicerad:

Postnord stjäl det som är ditt

DEBATT Postnord gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande eller till och med stöld när de makulerar försändelser utan att skicka tillbaka till avsändaren, menar debattören.
NYHET Publicerad:

Hatten av för Babblarnas mamma

ENTREPRENÖR Babblarna är färgglada figurer som trollbinder små barn framför skärmen. Men de är också språkpedagogiska hjälpmedel på hög nivå. Idag har skaparen Anneli Tisells idéer blivit ett succéföretag som omfattar böcker, spel, appar, musik, film och musikvideor, som har 140 miljoner visningar på Youtube. Nu har Babblarnas mamma siktet inställt på världen.
NYHET Publicerad:

Drönarföretagare vann mot myndigheterna

REGELKRÅNGEL Från och med den 1 augusti blev det tillåtet att flyga med en kameraförsedd drönare igen. Förbudet har varit lagstadgat i endast tio månader och drönarföretagarna har under hela tiden legat på för en lagändring. Nu är lagen ändrad och drönare med kameror kan användas igen.
NYHET Publicerad:

Skatteverket kräver in pengarna – trots att frågan inte är avgjord i rätten

SKATTER Hästaveln är hobbyverksamhet. Det slår Skattemyndigheten i Uppsala fast och upptaxerar företaget Unique Dogs and Horses AB med närmare en halv miljon. Samtidigt har företagets pressats med korta svarstider. Ärendet ligger nu hos Förvaltningsrätten, men något anstånd med att betala den upptaxerade skatten har inte medgivits, trots den rättsliga prövningen.
NYHET Publicerad:

Edward Blom: Den motvillige entreprenören

TIO FRÅGOR Böcker, sommarvärd på radio, tv-personlighet, kulturhistoriker, gastronom och så en jullåt på det. Edward Bloms portfolio går inte av för hackor, men själv hävdar han att han är en ganska motvillig entreprenör. ”Många entreprenörer gillar vägen till målet. För mig kommer den riktiga lusten när något är färdigt.”