Monica Thörner på Wermlands mejeri.
Foto: Linn Malmén/TT

Monica Thörner är en av grundarna till Wermlands mejerier. På två år har hon lyckats ta 70 procent av marknaden för dryckesmjölk och grädde i sitt varuområde.

NYHET Publicerad

Småmejerier visar vägen ur mjölkkrisen

MJÖLKBRANSCHEN I mjölkkrisens spår satsar allt fler mjölkföretagare på egna varumärken och småmejerier. En världsmarknad med kraftigt svängande priser har fått bönderna att tröttna. När konsumenterna samtidigt efterfrågar lokala produkter ser fler och fler att här finns pengar att tjäna. Monica Thörner på Wermlands mejeri är en av dem. ”Det handlar om att överleva”, säger hon.

Monica Thörner driver Wermlands mejeri

Monica Thörner driver gården sedan 2006 tillsammans med sina bröder. De har cirka 200 kor och producerar 1,7 miljoner kilo mjölk per år. Mjölken processas på mejeriet i Nysäter.

Foto: Linn Malmén/TT
Anton Johansson driver det ekologiska mjölkföretaget Isåsa

Anton Johansson driver den ekologiska mjölkgården tillsammans med sin familj. På gården finns det cirka 65 kor i ett robotstall. Mjölken processas på gården i ett gårdsmejeri.

Foto: Anna Hållams/TT
Yngve Gustafsson, vd på Wermlands mejeri

Yngve Gustafsson, vd på Wermlands mejeri, berättar att han aldrig kunde tro att företaget skulle få en så bra start. Idag har företaget cirka 70 procent av marknaden för mjölk i sitt varuområde. Redan första året gjorde man en ordentig vinst.

Foto: Linn Malmén/TT

När avräkningspriset på mjölk började sjunka i slutet av 2014 fanns det 12 stycken nya varumärken och småmejerier registrerade i Jordbruksverkets statistik. Då betalade de stora mejerierna cirka 3,40 kronor per kilo mjölk. Tre år senare när mjölkpriset varit nere och bottnat på 2,30 kronor per kilo finns det 35 stycken registrerade i statistiken. En ökning med 190 procent.

En av de som vågat satsa är Monica Thörner på Thörners gård i Värmland. Hon var med och startade Wermlands mejeri för drygt två år sedan tillsammans med två andra mjölkbönder från trakten och mejeristen Yngve Gustafsson som axlar rollen som företagets vd och produktionsansvarig.

– Det handlade om ren överlevnadsinstinkt och en vilja att kunna fortsätta som lantbruksföretagare. Priserna har hela tiden pendlat kraftigt och vi har som många andra mjölkföretagare stora lån, säger Monica Thörner.

Innan de beslutade sig för att förverkliga sin företagsidé hörde de sig för bland butiker och konsumenter för att pejla intresset. Responsen de fick var försiktig positiv, men de hade aldrig kunnat ana vilken succé som väntade dem.

Wermlands mejeri skrev ett avtal med Coop och sopade bokstavligen mattan med sina konkurrenter i mjölkdisken. Idag distribueras och säljs deras mjölk till över 100 livsmedelsbutiker och elva stycken bensinstationer i Värmland. De har på bara två år lyckats kapa åt sig 70 procent av marknaden för dryckesmjölk och grädde i sitt varuområde, trots att deras mjölk kostar cirka 2 kronor mer än de traditionella varumärkena i butik.

– Det är flera orsaker. Närproducerat ligger i tiden, vår konkurrent har fått en del negativ uppmärksamhet i media och marknadsföringen och design har varit väldigt lyckad, men visst, det har gått mycket bättre än vi någonsin kunde hoppas på, säger Yngve Gustafsson.

Succén innebar att man snabbt var tvungen att få tag i mer mjölk. Något som inte var ett problem med ett sjunkande mjölkpris och idag levererar 14 stycken mjölkbönder sin mjölk till mejeriet i Nysäter.

Annons

Framgången syns också i företagets resultat. Årsredovisningen för 2016 visar en omsättning på över 60 miljoner kronor och en vinst på 15 miljoner kronor vilket ger vinstmarginal på otroliga 22 procent.

– Det ser bra ut även för 2017. Vår försäljning viker inte, konstaterar Yngve.

Monica Thörner levererade tidigare sin mjölk till Arla som är Sveriges största kooperativ med en marknadsandel om cirka 70 procent. Hon berättar att hon allt mer kände att hon inte kunde påverka sin situation.

Hur mycket hon och hennes bröder än kämpade hemma på gården för att bli mer effektiva fick man inte ihop det och mjölkpriset bara fortsatte att sjunka. Samtidigt var de medvetna om att deras kostnader var högre än sina europeiska kollegors men att alla fick lika mycket betalt. En realitet som kan vara svår att förlika sig med när räkningarna ska betalas.

– Jag förstår deras resonemang om lika betalning men jag önskar att de kunde titta lite mer på medlemsländernas olika kostnadslägen, konstaterar Monica Thörner.

För Anton Johansson som sedan två år driver det ekologiska mjölkföretaget Isåsa mjölk tillsammans med sin familj utanför Nässjö i Småland var just detta förhållandet en avgörande faktor.

– Det finns ett mervärde och ett högre pris att ta ut för den svenska mjölken men det kommer vi inte åt på grund av det här upplägget.

– Vi tröttnade på att stå med mössan i hand och vara beroende av den globala marknaden och av politiska beslut. På det här sättet kan vi tjäna lite mer pengar och bli mer självständiga, fortsätter han.

Anton berättar att konsumentpriset för Isåsas mjölk ligger cirka 1–1,50 kronor högre per kilo mjölk jämfört med konkurrenternas pris. I dagsläget levererar företaget till sex stycken butiker, en förskola samt ett äldreboende i kommunen.

– Vår målsättning har inte varit små leveranser till ett högt pris, utan så mycket vi mäktar med till en bred lokal publik.

Marginalerna på den egna mjölken är bättre än Arlas, men det är för tidigt att tala om rena vinster.

– Vi har ju haft kostnader för att bygga upp det här också.

Men arbetsbördan är inte något han sticker under stol med. Att gå från ren råvaruproducent till livsmedelsproducent är bara det ett byråkratiskt mandomsprov.

– Det har varit otroligt mycket arbete och är fortfarande. Faktiskt mycket mer än vad vi kunde föreställa oss. Men det är värt det. Vi arbetar ju för oss själva.

För Monica, som ingår i en större konstellation var övergången mjukare.

– Vi hade ju en vd från start som kunde koncentrera sig på tillstånd och kundkontakter. Men allt pappersarbete tar mycket tid. Det har inte blivit lättare med åren.

De båda frifräsarna trivs rätt bra med tillvaron just nu. Isåsa Mjölk röstades nyligen fram som årets landsbygdsföretagare 2017 av LRF och känner att marknaden för deras ekologiska mjölk är stabil.

För Monica Thörner har den där gnagande ekonomiska oron försvunnit och från att ha levt på rost och röta har hon och hennes bröder kunnat investera igen och till och med kunnat anställa en person.

– Vi har kunnat ta tag i olika eftersatta saker på gården. Det är väldigt roligt och jag mår mycket bättre nu. Det finns en framtidstro.

– Det är också roligt att kunna visa att det går bra. Inte minst för en yngre generation som kanske skulle vilja satsa på mjölkproduktion.

Hur framtiden ser ut för de små mejerierna och de som vågat satsa på en egen produktion återstår att se. Lennart Holmström, expert på LRF Mjölk, menar att mycket beror på konsumenternas vilja att fortsätta köpa och stödja det lokala.

– Det ser ut att vara en trend som håller i sig men det kan ju heller inte bli för många små leverantörer. Idag har också mjölkpriset stabiliserat sig. Vi får se vad det innebär.

Idag har det svenska avräkningspriset återhämtat sig och ligger på cirka 3,70 kronor per kilo mjölk. Det har också skett ett skifte på mjölkmarknaden. Det är fettet i mjölken som konsumenten betalar för vilket har resulterat i brist på grädde och smör. Priset på smör har också skenat på de europeiska råvarubörserna det senaste året.

Martin Berg

Den svenska mjölknäringen
  • Mjölksektorn har det högsta produktionsvärdet i det svenska jordbruket och står för ungefär en femtedel av det sammanlagda värdet.
  • Den svenska nötköttsproduktionen är också beroende av mjölknäringen eftersom två tredjedelar av det svenska nötköttet kommer från den.
  • Antalet svenska mjölkföretag minskar hela tiden. I juni 2016 fanns det 3 964 mjölkföretag. Ett år senare är siffran 3 700 stycken. Men samtidigt har produktionen varit stabil och till och med ökat på grund av bättre produktivitet och större gårdar. Det senaste året har det skett ett trendbrott och produktionen har minskat med ungefär tre procent.
högre kostnader får mjölken att sina

De svenska mjölkföretagarna håller långsamt på att konkurreras ut, menar råvaruexperten Torbjörn Iwarson, författare till rapporten - En friare mjölkmarknad.

De svenska mjölkbönderna och deras mejerier är numera helt beroende av världsmarknaden. Där möts efterfrågan och utbud vilket i sin tur bestämmer priset på den mjölk bonden producerar.

Problemet för de svenska mjölkföretagarna är att deras kostnader är högre än de är för sina europeiska kollegor.

Det största mjölkkooperativet Arla har en marknadsandel på omkring 70 procent på den invägda mjölken vilket gör dem till prissättare på marknaden.

Arla har medlemmar i flera europeiska länder och följer den kooperativa principen att betala alla medlemmar samma mjölkpris.

Ett pris som är ett resultat av hur Arla presterar på samtliga marknader.

Eftersom de svenska företagarna har högre kostnader menar Torbjörn Iwarson att det resulterar i en omöjlig konkurrenssituation.

– Det leder till att de svenska böndernas intäkter inte räcker till att betala kostnaderna och till att den svenska mjölknäringen sakta dör ut.

Det enda sättet att vända utvecklingen är att sänka mjölkföretagarnas kostnader.

– Se över den hårdare svenska djurskyddslagstiftningen och se till att minska på regler och krångel. Sen får dieselskatten inte höjas. Den är en stor del av kostnaderna. Jag tycker även att Arlas marknadsmonopol borde ifrågasättas hårdare. säger Torbjörn Iwarson.

Att det blir allt fler små lokala varumärken och mejerier, som Entreprenör skriver om i artikeln här bredvid, är roligt för dem som lyckas, men det räcker inte för att hålla den svenska mjölksektorn under armarna.

– Det går inte ihop eftersom den marknaden är för liten.

Samtidigt ökar importen av mejeriprodukter, främst av mer förädlade produkter som ost och yoghurt. Det sätter ytterligare press på den svenska produktionen, eftersom det svenska överskottet måste exporteras framförallt i form av billigt mjölkpulver.

– Om det nu är så bra med svenska produkter varför ökar i så fall hela tiden importen, undrar Torbjörn Iwarson.

Martin Berg

Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Ali: Litet misstag tvingar mig och min familj lämna Sverige

KOMPETENSUTVSNINGARNA Ali Omumi är affärsutvecklare och har haft flera toppjobb i svenskt näringsliv. Nu tvingas han lämna landet efter att Migrationsverket nekat honom arbetstillstånd. Entreprenör har låtit honom att med egna ord berätta sin historia. "Hur kan ett smärre administrativt misstag av en arbetsgivare innebära att jag och hela min familj rycks upp med rötterna och tvingas lämna Sverige?", skriver han.
NYHET Publicerad:

Segerfeldt: En Bagdad-Bob på var sin sida av Östersjön

DEBATT Debattören Fredrik Segerfeldt går till attack mot LO, som i sin valfilm menar att en alliansregering skulle hota jobben. Segerfeldt jämför LO:s film med rysk propaganda och frågar sig varifrån LO:s tanke om att svenska företag är som hin håle själv kommer från.
NYHET Publicerad:

Kaféet fick inte alkoholtillstånd - ligger för nära lekplats

REGELKRÅNGLET Krögaren Kjell Andersson och hustrun Kicki Edholm får inte servera alkohol på sitt sommarkafé. Orsaken är att kommunen inte vill att barn vid en lekplats i närheten ser när vuxna dricker alkohol. ”Grejen är helt befängd”, säger Kjell Andersson. Visita rekommenderar att beslutet överklagas eftersom det inte följer alkohollagen.
NYHET Publicerad:

Debatt: Företag som inte förbereder brexit kan förlora stort

DEBATT Det är hög tid för företagen att börja förbereda sig för brexit. Det menar debattörerna Mattias Hedvall och Johan Zetterström. Företag som inte är förberedda när separationen sker kommer förlora stora värden, menar de.
NYHET Publicerad:

Ungdomsförbunden: Riv upp LAS för att fler ska få jobb

DEBATT "En reform av arbetsrätten är nödvändig för att företag ska kunna anställa och fler människor ska kunna få ett arbete. Vi kommer att arbeta hårt tillsammans för att en alliansregering prioriterar en genomgripande LAS-reform", skriver företrädare för alliansens ungdomsförbund.
NYHET Publicerad:

Kommunalt tvätteri kan bryta mot lagen

OSUND KONKURRENS Kommunala verksamheter som agerar på den öppna marknaden får inte ta del av regeringens uppmärksammade anställningsstöd extratjänster, enligt Arbetsförmedlingens regler. Ändå har Landskrona bemannat ett kommunalt tvätteri med extratjänster. Detta kan strida mot regelverket och möjligen även lagen.
NYHET Publicerad:

Externa ledamöter avgörande för utvecklingen

UNDERSÖKNING Många företagare saknar externa ledamöter i sin styrelse, något som kan vara avgörande för bolagets utveckling, menar affärsrådgivaren Lars-Erik Wiik. ”De flesta entreprenörer är så fokuserade på att hantera den dagliga operativa verksamheten att tiden för de strategiska framtidsfrågorna inte finns eller prioriteras. ”, säger han.
NYHET Publicerad:

Storm i skogspolitiken: Spricka mellan S och MP

ENTREPRENÖR GRANSKAR Att privata skogsägare blir utan ersättning när staten inför avverkningsförbud har lett till en kritikstorm. Politikerna skyller på varandra i den infekterade frågan om äganderätt och miljöhänsyn. En spricka framträder mellan regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
NYHET Publicerad:

Skogsägare utan ersättning efter myndighetsbråk

ENTREPRENÖR GRANSKAR Sedan en uppmärksammad dom 2015 har staten valt att stoppa avverkning av stora arealer fjällnära skog utan att ge ersättning till skogsägarna. Tidningen Entreprenörs granskning visar att arkitekten bakom är Kammarkollegiet. ”Det övergår min fattningsförmåga hur Kammarkollegiet kommit fram till ståndpunkten”, säger Stefan Rubenson, jurist på advokatfirman Åberg & Co och tidigare rättschef på miljödepartementet.
NYHET Publicerad:

Regeringen sinkar miljardsatsning i skogsindustrin

BIORAFFINADERIET I DOMSJÖ Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker vill göra den största investeringen någonsin i svensk skogsindustri. Men regeringens skogspolitik som innebär att allt större skogsarealer skyddsklassas sätter käppar i hjulen. På spel står 4-5 000 jobb, uppskattar Domsjös vd Lars Winter.