Småmejerier visar vägen ur mjölkkrisen

Monica Thörner på Wermlands mejeri.
Foto: Linn Malmén/TT
Monica Thörner är en av grundarna till Wermlands mejerier. På två år har hon lyckats ta 70 procent av marknaden för dryckesmjölk och grädde i sitt varuområde.

Mjölkbranschen I mjölkkrisens spår satsar allt fler mjölkföretagare på egna varumärken och småmejerier. En världsmarknad med kraftigt svängande priser har fått bönderna att tröttna. När konsumenterna samtidigt efterfrågar lokala produkter ser fler och fler att här finns pengar att tjäna. Monica Thörner på Wermlands mejeri är en av dem. ”Det handlar om att överleva”, säger hon.

Monica Thörner driver Wermlands mejeri
Foto: Linn Malmén/TT
Monica Thörner driver gården sedan 2006 tillsammans med sina bröder. De har cirka 200 kor och producerar 1,7 miljoner kilo mjölk per år. Mjölken processas på mejeriet i Nysäter.
Anton Johansson driver det ekologiska mjölkföretaget Isåsa
Foto: Anna Hållams/TT
Anton Johansson driver den ekologiska mjölkgården tillsammans med sin familj. På gården finns det cirka 65 kor i ett robotstall. Mjölken processas på gården i ett gårdsmejeri.
Yngve Gustafsson, vd på Wermlands mejeri
Foto: Linn Malmén/TT
Yngve Gustafsson, vd på Wermlands mejeri, berättar att han aldrig kunde tro att företaget skulle få en så bra start. Idag har företaget cirka 70 procent av marknaden för mjölk i sitt varuområde. Redan första året gjorde man en ordentig vinst.

När avräkningspriset på mjölk började sjunka i slutet av 2014 fanns det 12 stycken nya varumärken och småmejerier registrerade i Jordbruksverkets statistik. Då betalade de stora mejerierna cirka 3,40 kronor per kilo mjölk. Tre år senare när mjölkpriset varit nere och bottnat på 2,30 kronor per kilo finns det 35 stycken registrerade i statistiken. En ökning med 190 procent.

En av de som vågat satsa är Monica Thörner på Thörners gård i Värmland. Hon var med och startade Wermlands mejeri för drygt två år sedan tillsammans med två andra mjölkbönder från trakten och mejeristen Yngve Gustafsson som axlar rollen som företagets vd och produktionsansvarig.

– Det handlade om ren överlevnadsinstinkt och en vilja att kunna fortsätta som lantbruksföretagare. Priserna har hela tiden pendlat kraftigt och vi har som många andra mjölkföretagare stora lån, säger Monica Thörner.

Innan de beslutade sig för att förverkliga sin företagsidé hörde de sig för bland butiker och konsumenter för att pejla intresset. Responsen de fick var försiktig positiv, men de hade aldrig kunnat ana vilken succé som väntade dem.

Wermlands mejeri skrev ett avtal med Coop och sopade bokstavligen mattan med sina konkurrenter i mjölkdisken. Idag distribueras och säljs deras mjölk till över 100 livsmedelsbutiker och elva stycken bensinstationer i Värmland. De har på bara två år lyckats kapa åt sig 70 procent av marknaden för dryckesmjölk och grädde i sitt varuområde, trots att deras mjölk kostar cirka 2 kronor mer än de traditionella varumärkena i butik.

– Det är flera orsaker. Närproducerat ligger i tiden, vår konkurrent har fått en del negativ uppmärksamhet i media och marknadsföringen och design har varit väldigt lyckad, men visst, det har gått mycket bättre än vi någonsin kunde hoppas på, säger Yngve Gustafsson.

Succén innebar att man snabbt var tvungen att få tag i mer mjölk. Något som inte var ett problem med ett sjunkande mjölkpris och idag levererar 14 stycken mjölkbönder sin mjölk till mejeriet i Nysäter.

Framgången syns också i företagets resultat. Årsredovisningen för 2016 visar en omsättning på över 60 miljoner kronor och en vinst på 15 miljoner kronor vilket ger vinstmarginal på otroliga 22 procent.

– Det ser bra ut även för 2017. Vår försäljning viker inte, konstaterar Yngve.

Monica Thörner levererade tidigare sin mjölk till Arla som är Sveriges största kooperativ med en marknadsandel om cirka 70 procent. Hon berättar att hon allt mer kände att hon inte kunde påverka sin situation.

Hur mycket hon och hennes bröder än kämpade hemma på gården för att bli mer effektiva fick man inte ihop det och mjölkpriset bara fortsatte att sjunka. Samtidigt var de medvetna om att deras kostnader var högre än sina europeiska kollegors men att alla fick lika mycket betalt. En realitet som kan vara svår att förlika sig med när räkningarna ska betalas.

– Jag förstår deras resonemang om lika betalning men jag önskar att de kunde titta lite mer på medlemsländernas olika kostnadslägen, konstaterar Monica Thörner.

För Anton Johansson som sedan två år driver det ekologiska mjölkföretaget Isåsa mjölk tillsammans med sin familj utanför Nässjö i Småland var just detta förhållandet en avgörande faktor.

– Det finns ett mervärde och ett högre pris att ta ut för den svenska mjölken men det kommer vi inte åt på grund av det här upplägget.

– Vi tröttnade på att stå med mössan i hand och vara beroende av den globala marknaden och av politiska beslut. På det här sättet kan vi tjäna lite mer pengar och bli mer självständiga, fortsätter han.

Anton berättar att konsumentpriset för Isåsas mjölk ligger cirka 1–1,50 kronor högre per kilo mjölk jämfört med konkurrenternas pris. I dagsläget levererar företaget till sex stycken butiker, en förskola samt ett äldreboende i kommunen.

– Vår målsättning har inte varit små leveranser till ett högt pris, utan så mycket vi mäktar med till en bred lokal publik.

Marginalerna på den egna mjölken är bättre än Arlas, men det är för tidigt att tala om rena vinster.

– Vi har ju haft kostnader för att bygga upp det här också.

Men arbetsbördan är inte något han sticker under stol med. Att gå från ren råvaruproducent till livsmedelsproducent är bara det ett byråkratiskt mandomsprov.

– Det har varit otroligt mycket arbete och är fortfarande. Faktiskt mycket mer än vad vi kunde föreställa oss. Men det är värt det. Vi arbetar ju för oss själva.

För Monica, som ingår i en större konstellation var övergången mjukare.

– Vi hade ju en vd från start som kunde koncentrera sig på tillstånd och kundkontakter. Men allt pappersarbete tar mycket tid. Det har inte blivit lättare med åren.

De båda frifräsarna trivs rätt bra med tillvaron just nu. Isåsa Mjölk röstades nyligen fram som årets landsbygdsföretagare 2017 av LRF och känner att marknaden för deras ekologiska mjölk är stabil.

För Monica Thörner har den där gnagande ekonomiska oron försvunnit och från att ha levt på rost och röta har hon och hennes bröder kunnat investera igen och till och med kunnat anställa en person.

– Vi har kunnat ta tag i olika eftersatta saker på gården. Det är väldigt roligt och jag mår mycket bättre nu. Det finns en framtidstro.

– Det är också roligt att kunna visa att det går bra. Inte minst för en yngre generation som kanske skulle vilja satsa på mjölkproduktion.

Hur framtiden ser ut för de små mejerierna och de som vågat satsa på en egen produktion återstår att se. Lennart Holmström, expert på LRF Mjölk, menar att mycket beror på konsumenternas vilja att fortsätta köpa och stödja det lokala.

– Det ser ut att vara en trend som håller i sig men det kan ju heller inte bli för många små leverantörer. Idag har också mjölkpriset stabiliserat sig. Vi får se vad det innebär.

Idag har det svenska avräkningspriset återhämtat sig och ligger på cirka 3,70 kronor per kilo mjölk. Det har också skett ett skifte på mjölkmarknaden. Det är fettet i mjölken som konsumenten betalar för vilket har resulterat i brist på grädde och smör. Priset på smör har också skenat på de europeiska råvarubörserna det senaste året.

Martin Berg

Den svenska mjölknäringen
  • Mjölksektorn har det högsta produktionsvärdet i det svenska jordbruket och står för ungefär en femtedel av det sammanlagda värdet.
  • Den svenska nötköttsproduktionen är också beroende av mjölknäringen eftersom två tredjedelar av det svenska nötköttet kommer från den.
  • Antalet svenska mjölkföretag minskar hela tiden. I juni 2016 fanns det 3 964 mjölkföretag. Ett år senare är siffran 3 700 stycken. Men samtidigt har produktionen varit stabil och till och med ökat på grund av bättre produktivitet och större gårdar. Det senaste året har det skett ett trendbrott och produktionen har minskat med ungefär tre procent.
högre kostnader får mjölken att sina

De svenska mjölkföretagarna håller långsamt på att konkurreras ut, menar råvaruexperten Torbjörn Iwarson, författare till rapporten - En friare mjölkmarknad.

De svenska mjölkbönderna och deras mejerier är numera helt beroende av världsmarknaden. Där möts efterfrågan och utbud vilket i sin tur bestämmer priset på den mjölk bonden producerar.

Problemet för de svenska mjölkföretagarna är att deras kostnader är högre än de är för sina europeiska kollegor.

Det största mjölkkooperativet Arla har en marknadsandel på omkring 70 procent på den invägda mjölken vilket gör dem till prissättare på marknaden.

Arla har medlemmar i flera europeiska länder och följer den kooperativa principen att betala alla medlemmar samma mjölkpris.

Ett pris som är ett resultat av hur Arla presterar på samtliga marknader.

Eftersom de svenska företagarna har högre kostnader menar Torbjörn Iwarson att det resulterar i en omöjlig konkurrenssituation.

– Det leder till att de svenska böndernas intäkter inte räcker till att betala kostnaderna och till att den svenska mjölknäringen sakta dör ut.

Det enda sättet att vända utvecklingen är att sänka mjölkföretagarnas kostnader.

– Se över den hårdare svenska djurskyddslagstiftningen och se till att minska på regler och krångel. Sen får dieselskatten inte höjas. Den är en stor del av kostnaderna. Jag tycker även att Arlas marknadsmonopol borde ifrågasättas hårdare. säger Torbjörn Iwarson.

Att det blir allt fler små lokala varumärken och mejerier, som Entreprenör skriver om i artikeln här bredvid, är roligt för dem som lyckas, men det räcker inte för att hålla den svenska mjölksektorn under armarna.

– Det går inte ihop eftersom den marknaden är för liten.

Samtidigt ökar importen av mejeriprodukter, främst av mer förädlade produkter som ost och yoghurt. Det sätter ytterligare press på den svenska produktionen, eftersom det svenska överskottet måste exporteras framförallt i form av billigt mjölkpulver.

– Om det nu är så bra med svenska produkter varför ökar i så fall hela tiden importen, undrar Torbjörn Iwarson.

Martin Berg