Underskottsavdrag vid ägarförändringar?

Skatter Jag äger ett aktiebolag tillsammans med fyra andra personer. Företaget har gått med underskott de senaste tre åren och en av delägarna funderar nu på att lämna företaget. Vad kommer att hända med rätten till underskottsavdrag om en delägare köps ut? Går rätten till underskottsavdrag förlorad om bolaget får en ny delägare?

Huvudregeln är att underskott från tidigare år ska dras av efterföljande år men i syfte att förhindra handel med företag som har underskott finns flera regler som begränsar denna rätt. Begränsningsreglerna aktualiseras exempelvis om ägarförändringar sker i underskottsföretaget och detta kan bl.a. leda till att rätten till tidigare års underskottsavdrag går förlorad. Underskott som uppstår under året då ägarförändringen sker påverkas dock inte.

De ägarförändringar som här behandlas är när ett företag, en person eller en person tillsammans med sin make/a eller annan närstående ökar sitt ägande till mer än 50 procent av företaget. Begreppet köpare utvidgas dock i vissa fall till att även inkludera flera köpare som under en femårsperiod tillsammans förvärvat andelar som representerar mer än 50 procent av samtliga röster. Detta blir aktuellt om t.ex. var och en av köparna, inkluderat respektives närstående, förvärvat andelar med minst 5 procent av samtliga röster.

En konsekvens av en sådan ägarförändring blir att avdragsrätten för underskotten går förlorad till den del de överstiger ett belopp motsvarande den dubbla utgiften för förvärvet av aktierna. Vid denna beräkning ska utgiften först minskas med alla kapitaltillskott som skett till underskottsföretaget under det beskattningsår ägarförändringen skedde och de två närmaste åren dessförinnan. Ett förenklat exempel får beskriva situationen: En person eller ett företag köper 51 procent av aktierna i ett aktiebolag för 51 000 kr. Bolaget hade sedan tidigare ett underskott på 150 000 kr och mottog för ett år sedan ett kapitaltillskott om 50 000 kr. Av underskottet får, efter ägarförändringen, endast 2 000 kr ((51 000 – 50 000) * 2) utnyttjas i framtiden. Resterande del går för all framtid förlorad. Gällande de 2 000 kr som finns kvar efter ägarförändringen kan dessutom en s.k. koncernbidragsspärr slå till vilken begränsar hur underskottet får användas mot erhållna koncernbidrag under de följande sex åren.

Ovanstående redogörelse har till följd av lagstiftningens komplexitet och det begränsade utrymme som finns för att ge svar frågor i detta forum fått hållas på en mer generell nivå. Som exempel på ytterligare komplexitet kan nämnas att det inte endast är förvärv som ska beaktas vid ovanstående prövningar. Även en rätt att förvärva andelar omfattas av regelverket. När det gäller ägarförändringar som sker i samband med nyemissioner blir det, om möjligt, än mer komplicerat.

För ett svar på vad som gäller i just ditt fall rekommenderar jag dig att ta kontakta en expert som kan sätta sig in ert företags situation.

Erik Nilsson

Skatteavdelningen Svenskt Näringsliv