Här tränar sig personalen till ledig tid

I Praktiken För att få friskare personal har kommunikationsbyrån Panang Kommunikation utvecklat ett poängsystem. Pauser i arbetet, utnyttjade friskvårdstimmar och att stå vid skrivbordet ger poäng som kan bytas mot ledig tid.

Jonas Grenfeldt, vd kommunikationsbyrån Panang Kommunikation.
Foto: Fotograf Maria Hansson
Personalen på Panang Kommunikation byter hälsopoäng mot ledighet. Att stå och jobba en timme ger en poäng. Att ställa bilen i ett kvartal ger fullpott - 800 poäng - och kan bytas in mot en dags ledighet. "Men det måste vara varje arbetsdag, man får inte fuska någon dag", säger vd Jonas Grenfeldt.

De anställda på Kommunikationsbyrån Panang Kommunikation i Falun har ett stillasittande arbete där det blir många timmar med monotona rörelser framför datorskärmen varje dag. Idén om poäng för friskvård dök upp i företagets förslagslåda förra året.

– Vi hade haft förslagslådan en tid och risken med sådana lådor är att folk glömmer bort den. Därför körde vi en tävling i fjol där den med det bästa förbättringsförslaget kunde välja mellan priser som cyklar, surfplattor, presentkort och upplevelser, säger Jonas Grenfeldt, vd på Panang Kommunikation.

En anställd, programmeraren Fredrik Samuelsson, vann tävlingen med sitt förslag om att friskvård ska ge poäng som kan bytas i ledig tid.

– Vi är ett ganska ungt företag och har egentligen inte haft några problem med ohälsa, men flera studier pekar på att det är farligt på lång sikt att vara så stillasittande som vi ändå är. Därför var det här förslaget så bra, säger Jonas Grenfeldt.

Tanken med systemet är att det uppmuntrar till att ta raster och aktivera sig. Alla anställda har ett höj- och sänkbart skrivbord och för varje timme som man står upp och jobbar får man en poäng. Varje timme kan man ta en tiominutersrast som också ger en poäng. Att ta ut veckans friskvårdstimme ger fem poäng. Alla poäng skrivs upp på en digital tavla och när man har 100 poäng kan man byta dem mot en ledig timme. När man har kommit upp i en ledig dag, 800 poäng, så nollas systemet igen. Det går alltså inte att samla på sig flera lediga dagar.

– Det är frihet under ansvar, men alla sköter det bra. Sedan utnyttjar man det förstås olika mycket. Vissa står aldrig vid skrivbordet och röker på tiominutersrasten, andra står hyggligt ofta och tar ut fler raster, säger Jonas Grenfeldt.

Han konstaterar att ingen på företaget tar ut alla tiominutersraster varje dag.
– De flesta tar tre eller fyra raster per dag och försöker stå vid skrivbordet ungefär två timmar. Längre orkar man oftast inte stå. Men det bästa är ju förstås om man utnyttjar alla raster, då minskar risken för att drabbas av ohälsa i framtiden.

Bland några anställda har det blivit en intern tävling om vem som leder poängligan. Men överlag är byrån ingen sportig arbetsplats, menar Jonas Grenfeldt.

– Det är inte så att alla som jobbar här tränar jättemycket och åker Vasaloppet, tvärtom faktiskt. Men de flesta har i alla fall en ambition att röra på sig.

Satsningen på friskvård stannar inte vid poängsystemet. I personalrummet finns saccosäckar, en massagedyna, pilatesboll och spelkonsolen Wii Sports, där man kan spela pingis, bowling och fäktning med hjälp av en handkontroll och sina kroppsrörelser. Vintertid kan det bli många turneringar på rasterna. I år har flera anställda sprungit Blodomloppet tillsammans och man får också ledigt för att gå och ge blod.

Företaget har bjudit in föreläsare, som pratar om allt från hur man kommer igång och träna till hur man hittar ett bra löpsteg och undviker skador.
Bara en anställd har valt att utnyttja friskvårdsbidraget och köpa gymkort, vilket gjorde att Jonas Grenfeldt kom fram till en annan lösning.

– Vad behöver folk för att komma ut och röra på sig? Jo, bra joggingskor. Eftersom man inte får ge friskvårdsbidrag för det så har vi löst det med ett lönetillägg istället, vilket har lett till att nästan alla har plockat ut ett par joggingskor.

Det finns en sak till som också ger extra ledighet, om man ställer bilen i ett kalenderkvartal och går, cyklar eller tar bussen så får man en dags extra ledighet att ta ut.

– Men det måste vara varje arbetsdag, man får inte fuska någon dag, säger Jonas Grenfeldt.

En svårighet med systemet är just att det är under eget ansvar och att alla måste komma ihåg att rapportera själva.

– Jag vill inte att det ska bli fingret i luften, typ att den här veckan har jag nog tagit 13 pauser. Det kräver lite disciplin. Men den största utmaningen är nog bredden på gänget som jobbar här, vissa är ovilliga att träna och andra väldigt peppade. Var lägger man nivån?

Företaget har också stött på lite kritik utifrån från människor som tror att de anställda känner sig tvingade att vara med i systemet.

– Men det är 100 procent frivilligt.

En annan vanlig reaktion är att "det där verkar bra men det skulle vi inte kunna ha hos oss".

– Det är nog mycket en fråga om arbetskultur, vi har ett gott förtroende för varandra här och vet att ingen fuskar.

På ett litet företag krävs det också att det anställda ställer upp och tar ut sin ledighet när det är mindre att göra.

– Men det har fungerat bra, menar Jonas Grenfeldt.

Som vd upplever han att arbetsplatsen har blivit friskare, samtidigt som det är svårt att bevisa så tidigt. Redan innan poängsystemet infördes så var sjukfrånvaron väldigt låg, färre än tio sjukdagar på ett år.

– Men så fortsätter det inte om vi inte underhåller det. Om man sitter framför datorn åtta timmar per dag så händer negativa saker till slut.

I framtiden hoppas han kunna bygga ut systemet, kanske genom att alla går ner i arbetstid.

– Det tänker jag varje år att jag vill genomföra, sedan kommer hösten med full beläggning och jag inser att det här blir svårt. Vi jobbar ju när kunderna ringer. Men det kan ju också bli så att man jobbar på mer effektivt om man får gå tidigare varje dag, så det är inte omöjligt.

Karin Janson

Expertens 11 tips

Så kickar du igång friskvårdsarbetet
Kristina Blombäck, Hälsoutvecklare och utbildare.

1. Tålamod. Det är ganska vanligt att man drar igång hälsoprojekt utan att ha en långsiktig tanke. Projekten kostar mest de första två åren, därefter brukar de bli lönsamma.

2. Strategi. Dra upp en långsiktig hälsostrategi för företaget och ta fram en hälsopolicy.

2. Förankra. Hälsoarbetet bör vara förankrat hos företagsledningen, som ansvarar för att strategin följs och att det finns pengar till arbetet.

3. Se långsiktiga vinster. Ett argument till att komma igång är att varje person som befinner sig i riskgruppen för ohälsa kostar 50.000 om året i sjukdagar och produktionsbortfall.

4. Inventera. Börja med att ta reda på hur dina medarbetare mår. Hälsoenkät, hälsoscanning och hälsoanalys är några verktyg för det. Då upptäcker ni vilka som är de största problemen, till exempel viktproblem, stress eller tobak.

5. Tidig rehab. Fånga upp ohälsan i riskgruppen genom att sätta er ner tillsammans och gör upp en personlig plan. Resonera er fram till vad företaget kan hjälpa till med och vad medarbetaren kan göra på egen hand.

6. Riktade insatser. Ta bort friskvårdstimmen och inför riktade insatser istället, då får man bättre effekt för pengarna. Det kan till exempel vara individuell coachning, stressavvänjning och gymkort.

7. Ställ krav. Till exempel att man ska kunna visa att man går på gymmet innan man får pengarna tillbaka för utläggen för gymkortet.

8. Köp in tjänster. Men bara tjänster ni verkligen behöver. Skriv avtal med starka konsulter inom hälsobranschen, istället för att bara ha företagshälsovård. Köp de timmar ni behöver från dem.

9. Hälsosam kultur. Att skapa en mer hälsosam kultur gör arbetsplatsen mer attraktiv när det är dags att nyanställa. 

10. Följ upp. Vartannat år är lämpligt att följa upp hälsoenkäten och göra en ny hälsoanalys.