Kompisgäng tar folkpark till nya höjder

Jacob Hector, Hanna Evelyndotter och Carl Hector är de tre som arbetar heltid med verksamheten i den ekonomiska föreningen Tyrolens vänner.
Foto: Maria Lindberg
Jacob Hector, Hanna Evelyndotter och Carl Hector är de tre som arbetar heltid med verksamheten i den ekonomiska föreningen Tyrolens vänner.
282

I Praktiken Tyrolen startade som en hobby. Genom att driva parken som en ekonomisk förening har trion fått parken att blomstra och själva skaffat sig försörjning. ”Det här känns som ett lite mer öppet och sympatiskt sätt att driva verksamheten på”, säger Jacob Hector.

Tyrolen i lilla småländska Blädinge var som många andra folkparker nedstängd och i förfall när Carl Hector, Jacob Hector, Hanna Evelyndotter och några kompisar hittade den och bestämde sig för att rädda den.

– Vi köpte den privat och var tvungna att gå ihop med några kompisar för att ha råd med det, berättar Carl Hector.

Det började som en hobby att rusta upp den gamla folkparken och få igång lite verksamhet. En ideell förening bildades för att kunna anordna olika evenemang och efter ett år startade vännerna även en ekonomisk förening som köpte själva anläggningen.

– Vi valde en ekonomisk förening i stället för till exempel aktiebolag för att det passade oss bättre. Vi fick rådgivning genom Coompanion och när vi gått igenom olika alternativ kändes det som att en ekonomisk förening var ett lite mer öppet och sympatiskt sätt att driva verksamheten på. Vi vill inte att en ska vara chef utan vi är alla jämlika, säger Jacob Hector.

Numera har den ideella föreningen upplösts och den ekonomiska föreningen, Tyrolens vänner, både äger anläggningen och driver verksamheten. Det har även medfört att de fått eget serveringstillstånd; numera kan Tyrolens vänner själva sköta både bar och restaurang och behöver inte hyra in andra företag för den uppgiften.

Den ekonomiska föreningen består av åtta medlemmar, varav Hanna, Jacob och Carl är styrgruppen som har Tyrolen som leverbröd och arbetar där heltid. Övriga medlemmar har andra jobb och lägger olika mycket tid på Tyrolen. Verksamheten är väldigt säsongsbetonad med absoluta majoriteten förlagd under vår, sommar och tidig höst. Under vinterhalvåret handlar det mest om underhåll och planering inför kommande säsong.

– Vi har ett par möten varje år med hela föreningen där vi bestämmer vad vi ska ha för evenemang. Vi är alla kompisar och har samma vision för hur vi vill att Tyrolen ska drivas, oftast är vi helt eniga. Det är väldigt sällan vi behöver rösta om någonting, konstaterar Hanna Evelyndotter.

Alla kommer med idéer och förslag som skrivs på en lista och sedan gör man en plan för vad som är rimligt att genomföra.

– Ofta har vi massor av idéer, men hinner bara genomföra hälften, säger Jacob Hector.

Mycket handlar om tid. Föreningen har inga stora ekonomiska muskler, utan behövs en stor scen så bygger man den själva i stället för att hyra eller köpa den. Man har åtta till tio timanställda som erbjuds boende i cirkusvagnar vid Tyrolen. De säsongsarbetar under somrarna på Tyrolen och har andra jobb resten av året.

– Vi har möten varje vecka med alla som arbetar och bor på Tyrolen där vi planerar arbetet. Vår tanke är att alla ska kunna göra allt, ingens arbete är heligt utan man ska kunna hjälpas åt överallt. På så sätt får man respekt för varandras jobb, förklarar Hanna Evelyndotter.

Vid större evenemang tar man in mer tillfällig personal. Ett av de största eventen, festivalen Muskelrock, kräver en personalstyrka på runt 50 personer i tre dagars tid.

De timanställda har givetvis en fast timlön, men för styrgruppen beror lönen på hur bra säsongen går.

– Det är lite olika vad som hamnar på kontot. Vi är anställda av den ekonomiska föreningen och sammanlagt på ett år arbetar vi ungefär som en normal heltidstjänst, fast vi lägger enormt mycket arbetstid på sommaren och är i stället lediga stor del av vintern, berättar Hanna Evelyndotter.

Att inte ha någon chef innebär frihet, men också stort ansvar.

– Vi försöker alltid se till att ta vara på människors olika styrkor. Hanna är bra på att planera och arbetsleda, säger Carl Hector.

– Men jag behöver andra runt mig för att våga genomföra galna idéer. Ihop med Carl och Jacob vågar jag prova och vi klarar alltid av det tillsammans, konstaterar Hanna Evelyndotter.

Maria Lindberg

Tyrolens 3 tips: Så fixar ni samarbetet.
  1. Alla måste dra åt samma håll - personkemi är viktigt för att det ska fungera.
  2. Ta vara på varandras styrkor.
  3. Ha som mål att alla ska kunna göra allt, så att man provar på alla arbetsuppgifter och får respekt för varandras jobb.
Expertens 9tips

Bygg ett vinnande kooperativ
Bengt Johannisson
, professor i Entreprenörskap vid Linnéuniversitetet, som forskat kring samhällsentreprenörskap och socialt företagande.

  1. Bygg kollektivet inifrån och ut. Börja med en liten grupp och utvidga successivt med personer som befintliga medlemmar kan gå i god för.
  2. Kollektivets medlemmar har olika förmågor och energi. Se till att varje medlems personliga förutsättningar är allmänt kända i organisationen så att alla vinner respekt och så att var och ens kunskaper tas väl vara på.
  3. Kollektivet som verksamhetsform främjar demokratiska beslut. Men se till att besluten inte stannar vid prat utan också leder till handling.
  4. Kollektivet som ett nätverk där varje medlems kunskaper har lika värde är nog så bra. Men vid kontakter med utomstående måste det vara glasklart vem som företräder kollektivet.
  5. Kollektivet bärs av frivillighet och spontanitet. Men se till att ekonomin sköts av personer som har kunskaper och vana nog.
  6. Tänk på att eldsjälar kan bränna ut sig och frivilligas krafter kan ta slut. Fyll på i god tid!
  7. Ta väl vara på varje medlems kontakter utanför kollektivet så att mer information strömmar in, fler resurser blir tillgängliga och att kollektivets synlighet i samhället ökar.
  8. Ta kontakt med andra kollektiv och lär av varandra vad gäller verksamhet och organisation.
  9. Driv verksamheten som en ekonomisk förening, ett kooperativ. Utåt skapar det respekt och inåt blir det till en ständig påminnelse om att kollektivets medlemmar och utsedda ledning både skall stödja och hålla pli på varandra.