NYHET Publicerad

Lönesättning inför öppenridå

I PRAKTIKEN På Björn Lundén Information sätter personalen varandras löner. Öppenhet, prestigelöshet och ett stort mått av eget ansvar är viktiga ingredienser för att lyckas med lönemodellen

Ulf Svensson, vd Björn Lundén Information.
Foto: Pernilla Wahlman

På Björn Lundén Information, som utvecklar programvara som stöd för små och medelstora företag, är öppenhet något som genomsyrat företaget ända sedan starten för drygt 20 år sedan. De anställda har full insyn i hur företaget drivs, de har stora möjligheter att påverka beslut och de förväntas ta ett stort eget ansvar. Mot bakgrund av det vore det märkligt om de inte också kunde påverka lönen, konstaterar Ulf Svensson när han berättar om tankarna bakom företagets öppna lönesättning. Han är vd på företaget och ägare tillsammans med Björn Lundén.

– Alla vet vad alla tjänar och alla påverka varandras löner. Det sparar en väldig massa energi som annars går åt till att fundera på om andra tjänar mer eller mindre, eller om någon favoriseras. Tiden som anställda kan lägga på spekulationer kan fullständigt dränera ett företag på energi, säger Ulf Svensson.

När det gäller öppen lönesättning är det viktigt att medarbetarna har rätt information för att kunna föreslå relevanta och realistiska, betonar han. Därför får de anställda löpande information om hur det går för företaget och inför varje års löneöversyn görs en genomgång av processen och de kriterier som ska ligga till grund för lönen. Ledningen presenterar en djupanalys av företagets ekonomi för året som gått och hur läget ser ut framåt. Dessutom informerar de om löneläget i samhället och relevant lönestatistik.

– De får en massa bakgrundsfakta för att känna sig trygga när de ska sätta löner på varandra. Därmed får de får en verklighetsförankrad uppfattning om läget och de har inte helt galna förväntningar. Det krävs en stor portion sunt förnuft för att kunna sätta lön. Man kan inte bara kasta ur sig en hög siffra och sedan blunda.

Företaget följer konsumentprisindex. Varje år höjs alla lönerna på Björn Lundén Information, som minst, med lika många procent som konsumentprisindex. Lönehöjningen utöver det avspeglar företagets resultat. Goda år ger större löneökningar och sämre år mindre. 2012 låg höjningen på 3,25 procent.

Kriterierna för värderingen handlar bland annat om kompetens, social förmåga, engagemang gentemot andra, utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Alla får lämna löneförslag för så många kollegor de vill och antalet löneförslag olika personer får varierar stort. I år fick de flesta mellan 20 och 40 omnämnanden. De som får minst antal jobbar ofta mycket själva, eller har jobb som många har svårt att uttala sig om.

Vissa sätter löner på alla i företaget, andra för sin grupp eller för de som de arbetar närmast. Samtidigt som alla förväntas delta och engagera sig i lönesättningen, ska förslagen som lämnas bygga på en grundlig värdering, vilket gör att alla inte deltar lika mycket.

Annons

– Vissa vill inte sätta lön alls. Till exempel de som varit föräldralediga och inte har koll på de som är nya, de som inte har tid eller av andra skäl känner att de inte kan, säger Ulf Svensson.

När alla har lämnat sina förslag räknas snittet för varje person ut, och det blir sedan den nya lönen. För säkerhets skull ser Ulf Svensson över alla lönerna innan de spikas och kollar till exempel att skillnaden mellan personer med samma jobb inte är för stor och att nyanställda får en bra löneutveckling.

– Jag är utsedd av personalen att tvätta löneförslagen så att orimliga skillnader försvinner. Men hittills har jag aldrig behövt göra några justeringar.

Öppen lönesättning bygger på att det är en personalgrupp som gillar varandra och som orkar tar ansvar, anser Ulf Svensson.

– Det fungerar inte med de som är ute efter en traditionell chefskarriär eller som känner den automatiska motsättning till arbetsgivaren som finns på många företag. Det måste vara personer som vill vara med och påverka.

Och arbetsgivaren måste våga dela med sig av information på ett sätt som är ganska ovanligt.

– Som ägare måste vi vara ganska prestigelösa för att det ska fungera. Vill man ha en öppen kultur måste man gå ”all-in” och våga släppa på kontrollen, säger han.

Ulf Svensson poängterar att det är viktigt att vara tydlig med lönemodellen redan vid rekryteringen, för den som är ute efter en lönekarriär kommer inte att trivas.

– Vi har generellt ganska modesta ingångslöner, eftersom vi tycker att man ska ha lön en efter en prestation och inte direkt. De är inte låga men de som kommer från vissa världar med en viss bakgrund kan tycka det. En programmerare från Stockholm kan till exempel ha svårt att hantera det, säger Ulf Svensson.

Effekten av systemet på Björn Lundén Information är att det är mindre skillnad mellan lönerna jämfört med liknande företag. Och det stämmer överens med företagets grundvärdering att människors arbete inte ska värderas olika. Så länge alla gör sitt jobb bra är det rimligt att alla tjänar bra, enligt Ulf Svensson.

– Varje kugge är lika viktig, och därför finns det inga riktigt höga eller och låga löner. Alla har ett ansvar som de själva tar eller som kollegorna ha gett dem. Tar man på sig en mer ansvarsfull roll syns det på lönen eftersom de andra gillar det. Generellt tror han att öppen lönesättning driver upp lönenivån, men å andra sidan slipper man de negativa känslorna av besvikelse över att lönehöjningen blev för liten.

– Gapet mellan förväntningar och utfall blir inte så stort som det ofta blir i en kollektivavtalssituation. Dessutom har vi vinstdelning vilket innebär att höjda lönekostnader minskar vinsten, vilket påverkar vinstdelningen.

Text: Karin Myrén

Så låter du personalen sätta lönerna

Expertens 9 tips
Tommy Hellström
, löneexpert på THY Consult.

1.Var tydlig i fråga om arbetsmål, verksamhetsinriktning och faktorer som har betydelse för företagets framgång och därmed för löneutvecklingen. Som arbetsgivare gäller det att förvissa sig om att medarbetarna känner till hur de genom att påverka lönerna också påverkar lönsamheten.

2.Skapa ett klimat i arbetskulturen som inbjuder till dialog. Det måste vara högt i tak på företaget för att få någon effekt av öppenheten. Klimatet måste tillåta att medarbetare har en avvikande mening eller gör fel ibland.

3. Öppen lönesättning förutsätter en stark företagskultur och en atmosfär som bygger på respekt för individen. Har man inte det bör man vara försiktig med att ge sig in i en modell där medarbetare ska bedöma varandra.

4. Det behövs en stor generositet från ledningens sida när det gäller att låta medarbetare påverka och avsätta tid till dialog. Det förutsätter en platt organisation där både chefer och medarbetare har förtroende för varandra och där tilliten är stor.

5. Ge möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling. Individen måste få chansen att bredda och fördjupa sin kompetens för att även kunna påverka lönen.

6. Tänk på att det behövs ett stort mod som arbetsgivare för att tillämpa öppen lönesättning fullt ut. Informationsflöden måste öppnas och göras tillgängliga för alla, och det är inte självklart att alla chefer klarar att släppa på kontrollen.

7. Ta dig tid. En verksamhet med stor öppenhet kring lönesättning, och andra frågor, skapar man inte över en natt. Det företag som bestämmer sig för att gå i den här riktningen bör ha god tid på sig att genomföra det.

8. Öppen lönesättning tenderar att passa bäst där de anställda är nära produktionen och kunderna, och har en bra känsla för marknaden. Ofta fungerar det bäst på mindre ägarledda företag där det generellt är lättare att skapa tillit och öppenhet.

9. Kopiera inte någon annan. Det går att lära sig mycket av andra men när det gäller löner är ett allmänt råd att skapa sin egen modell och filosofi. Det som fungerar bra på ett företag behöver inte få samma effekt på ett annat. Lönesättning handlar om relationer till människor och alla är vi olika.







comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Lurades av blufföretag: ”För jävligt”

BLUFFAKTUROR Nu rasar det in bluffakturor hos svenska småföretag. Maria Larsson lurades att tro att hon fyllde i en myndighetsenkät, men fick istället en saftig faktura från blufföretaget Företagsopinion.
NYHET Publicerad:

Stopp för styrelsekompetens efter dom i högsta instans

STYRELSER En dom i Högsta förvaltningsdomstolen sätter käppar i hjulet för Tjeders. När styrelseledamöter inte längre kan fakturera sitt arbete kan det blir svårt att hitta kompetens till styrelserummen.
NYHET Publicerad:

#MeToo: Lång väg kvar för byggsektorn

DEBATT Vår bransch är inte ett undantag från förekomsten av trakasserier och sexism. Vi måste skapa en bransch som är långsiktig och hållbar. För att klara kompetensförsörjningen krävs nolltolerans, skriver Catharina Elmsäter-Svärd.
NYHET Publicerad:

Norskt familjeföretag har köpt upp 69 förskolor och skolor – i Sverige

ENTREPRENÖRER Fler och fler svenska välfärdsföretagare kastar in handduken. Men debatten om vinst i välfärden är inget som oroar Randi och Hans Jacob Sundby, som driver det norska förskoleföretaget Læringsverkstedet. Bara i år har de köpt upp 69 förskolor och skolor i Sverige.
NYHET Publicerad:

Myndighetens nej till Gutevin – anspelar på droger

REGELKRÅNGEL När den gotländska vinföretagaren Lauri Pappinen skulle förnya tillståndet för sin registreringsskylt med företagsnamnet Gutevin blev det nobben från Transportstyrelsen. 
NYHET Publicerad:

Svindlande affärer i Sveriges kommuner

REDAKTIONEN TYCKER Hässleholms kommun vägrar att ge privata bredbandsföretag markavtal för att dra fiber, Strömstads kommun driver en egen spa- och gymverksamhet och i Landskrona har politikerna startat ett tvätteri. Detta trots att det redan finns privata, etablerade aktörer i regionen.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga kommunala bolag slår mot näringslivet

KONKURRENS Sveriges kommuner startar allt fler företag. Sedan år 2000 har det startats två nya kommunalägda bolag i veckan och sammanlagt finns det nu över 1 700 kommunala bolag runt om i landet. Det är en utveckling som kraftigt påverkar de privatägda företagens möjligheter att utvecklas och växa.
NYHET Publicerad:

Twittrande ekobonde på klimatsmart mission

ENTREPRENÖR Han skulle inte bli bonde. Men det blev han – Ekobonden. Men han blev också entreprenör, bipollinerare, pr-expert och planetskötare. Adam Arnesson försöker förändra världen från Jannelunds gård i Närke. Och han är på god väg att lyckas.
NYHET Publicerad:

Upplevelsen viktigast för krögaren som inte står vid spisen

ENTREPRENÖR Anna Lallerstedt är krögaren som säger att hon inte kan laga mat. Ändå ska hon öppna sin tredje restaurang till våren. Tricket, enligt henne , är att driva restaurangerna som företag. Entreprenör har träffat doldiskrögaren som inte sätter sig själv på piedestal.
NYHET Publicerad:

Politiker tar åt sig äran av högkonjunkturen

EKONOMIKRÖNIKAN Det råder högkonjunktur i Sverige. Arbetslösheten sjunker, investeringarna stiger och företagen rapporterar om brist på arbetskraft. Konjunkturer följer ett visst mönster och denna uppgång är inget undantag. Precis som vanligt försöker politiker sola sig i högkonjunkturens glans, skriver Fredrik Carlgren, chef för Ekonomifakta.
NYHET Publicerad:

"Blufföretagen är näringslivets dödgrävargäng"

BLUFFAKTUROR Fejkade undersökningar och erbjudanden lurar småföretagare i fällan, med risk för flera tusen i räkningar och hot om inkasso. Anders Carlsson blev lurad, men lyckades kämpa tillbaka och gå vinnande ur striden. ”Jag blev förd bakom ljuset och sedan hotad. Det är fruktansvärt fräckt och gör mig förbannad”, säger han.
NYHET Publicerad:

Emma Green: "Jag har aldrig haft ett vanligt jobb"

10 FRÅGOR Hon är höjdhopparen som vunnit flera medaljer vid VM och EM. Efter att hon lade friidrottskarriären på hyllan startade Emma Green ett föreläsningskoncept med sin tidigare lärare. Dessutom har hon varit entreprenör i flera år.
NYHET Publicerad:

En kärleksaffär med skygglappar

NYKLÄCKT Det var kärlek vid första ögonkastet. Det konstaterar Fredrik Ståhl som blåst liv i den över 100 år gamla disponentvillan, Villa Strömsfors. ”Ska man lyckas med ett sånt här projekt måste man vara unik och våga gå sin egen väg”, säger han.
NYHET Publicerad:

Smartare skyltaffärer ger klirr i kassan

I PRAKTIKEN Samuel Eriksson, vd för Skyltstället, stuvade om i säljprocessen av skyltar så att säljarna hinner träffa fler kunder och samtidigt lägga mer tid på varje affär. Något som betalat sig snabbt. ”Vi ser redan en omsättningsökning på runt 20 procent”, säger Samuel Eriksson.
NYHET Publicerad:

Småmejerier visar vägen ur mjölkkrisen

MJÖLKBRANSCHEN I mjölkkrisens spår satsar allt fler mjölkföretagare på egna varumärken och småmejerier. En världsmarknad med kraftigt svängande priser har fått bönderna att tröttna. När konsumenterna samtidigt efterfrågar lokala produkter ser fler och fler att här finns pengar att tjäna. Monica Thörner på Wermlands mejeri är en av dem. ”Det handlar om att överleva”, säger hon.