NYHET Publicerad

Rekordskadestånd när anställda stal kundlistan

I PRAKTIKEN En hovrättsdom slår fast att det inte ska gå att bygga bolag på stulna företagshemligheter. De tre tidigare medarbetarna som tog kundlistan och öppnade eget döms att betala 10,5 miljoner kronor. ”Det här är ett klassiskt exempel på hur det kan gå till om man inte har ett konkurrensförbud i anställningsavtalet, säger Fredrika Skoog, advokat på Ramberg Advokater.

Man vid dator
Foto: Jack Mikrut

Domen i hovrätten i Göteborg var sensationell. De tre tidigare medarbetarna som tagit med sig kundlistan och öppnat egen, direkt konkurrerande verksamhet, dömdes att betala ett skadestånd på 10,5 miljoner kronor.

Domen i hovrätten i Göteborg var sensationell. De tre tidigare medarbetarna som tagit med sig kundlistan och öppnat egen, direkt konkurrerande verksamhet, dömdes att betala ett skadestånd på 10,5 miljoner kronor. Ett rekordstort skadestånd för att vara Sverige. Men så hade också det nya företaget, byggt på de stulna företagshemligheterna, i princip slagit ut det företag där de tidigare arbetat.

Undersökarna, vi kan kalla företaget det, är specialiserat på marknadsundersökningar inom läkemedelsindustrin. Bolagget startades under små omständigheter och har med åren vuxit och i dag finns dussinet anställda och verksamhet i ett flertal europeiska länder.

Kärnan i de tjänster som företaget säljer vilar på de databaser som byggts upp från grunden och är inte baserade på färdiga register, köpta utifrån. De innehåller ett stort antal kontaktuppgifter till läkemedelsföretag, läkare och privatpersoner som deltagit i eller anmält att de vill delta i marknadsundersökningar i regi av Undersökarna. Hovrätten för Västra Sverige skriver i sin dom mot de tre anställda på Undersökarna som bestämde sig för att starta eget företag:

”Databaserna är helt centrala för Undersökarnas verksamhet. Man använder sig av dem när man förbereder sig för att offerera uppdrag. Man använder dem när man väljer ut vilka läkare som ska kontaktas inför ett uppdrag. Man uppdaterar dem kontinuerligt med tillkommande uppgifter som man får fram i samband med utförandet av uppdraget.

Undersökarna hade inte kunnat bedriva den verksamhet det bedriver utan dessa databaser. Kring årsskiftet 2010/2011, när händelseförloppet i målet tog sin början, innehöll de fem databaserna sammanlagt kontaktuppgifter till 178 500 personer.”

I samband med att de tre medarbetarna sa upp sig berättade de, på en direkt fråga från vd:n på Undersökarna, att de skulle arbeta med marknadsundersökningar men inte i samma bransch. De fick därför stanna kvar på företaget under den tre månader långa uppsägningstiden. Ingen av de tre hade heller någon konkurrensklausul i sina anställningsavtal, när de väl slutat var de därför fria att göra vad de ville. Det var också det de gjorde men med helt andra planer än vad de berättat om.

Det tog inte lång tid förrän Undersökarna märkte att inströmningen av kunder minskade. Ett mejl från ett helt okänt företag, vi kan kalla dem Undergrävarna, till en partner på företaget fick larmklockorna att ringa: De enda som hade tillgång till den mejladressen var Undersökarna.

Företaget tog då kontakt med några av läkarna i den egna databasen som berättade att även de fått mejl från ett helt nytt företag, Undergrävarna. Läkarna kunde dock inte förstå hur det nya företaget fått tag på deras mejladresser, eftersom de aldrig tidigare haft kontakt med dem.

Undersökarna kontaktade en av sina största kunder för att diskutera de minskade beställningarna. Det visade sig att kunden börjat använda ett nytt företag på marknaden som sålde en identisk tjänst till ett betydligt lägre pris. Undergrävarna, igen.

– Det här är ett klassiskt exempel på hur det kan gå till om man inte har ett konkurrensförbud i anställningsavtalet, säger Fredrika Skoog, advokat på på Ramberg Advokater och specialiserad på arbetsrätt.

Den efterföljande rättsprocessen, som började i tingsrätten, inleddes med en razzia hos Undergrävarna. Den avslöjade att de tre tidigare medarbetarna satt sina planer i verket redan när de arbetade på Undersökarna. De hade registrerat sitt företag och börjat kopiera innehållet i databaserna. Dagen efter att anställningarna upphörde, skickades de första offerterna ut. Med de stulna databaserna som redskap kom Undergrävarna redan under första året upp i en omsättning som det tog Undersökarna sex år att uppnå.

Tingsrätten skriver i sin dom: ”Svaranden (Undergrävarna) hade inte hade kunnat sätta igång med sin verksamhet i den omfattning som skedde utan att de hade haft tillgång till databaserna. Deras egen förklaring om att de enbart använt sig av uppgifter från nätet ter sig i sammanhanget helt osannolik.”

Skadeståndet blev osannolika 10,5 miljoner kronor. Domen överklagades sedan till hovrätten där domen blev i princip den samma.

– Det är ett av de högsta skadestånd som någonsin utdömts i ett liknande ärende. I vanliga fall blir det relativt låga skadestånd inom ramen för ett ”skäligt belopp”. Denna gång är det dock så tydligt att de tre avsiktligen stulit företagshemligheter och sedan startat egen verksamhet med hjälp av dem, säger Fredrika Skoog.

Sedan hovrätten avkunnade sin dom i november 2014 har verksamheten av allt att döma upphört i Undergrävarna. Bokslutstalen för 2015 visar på en omsättning på 38 000 kronor. Det ska jämföras med de 4,7 miljoner år 2013, året efter att företaget startat.

Undersökarna finns däremot kvar och har till en del hämtat sig efter de motgångar som stölden av de egna företagshemligheterna innebar. Nyligen tog fallet en ny vändning. Undergrävarna har överklagat det faktum att det är tingsrätten och hovrätten som avgjort ärendet. I stället menar de att det hör hemma i Arbetsdomstolen och har också fått med sig de rättsliga instanserna på det spåret. Hela frågan om stölden av företagshemligheterna ska nu tas om. Ännu en gång.

Fotnot: Företagen Undersökarna och Undergrävarna heter egentligen något annat. Artikeln bygger på det offentliga protokollet från domen i Hovrätten för Västra Sverige.

Expertens 6 tips

Så skyddar du företagets hemligheter
Fredrika Skoog
, advokat på på Ramberg Advokater.
 

  1. Skydda företagets hemligheter med hjälp tystnadsplikt. Den skrivs in i alla anställningsavtal oavsett vilken tjänst den anställde har.
  2. Ha rutiner för att hålla företagets hemligheter hemliga, till exempel genom en IT-policy och säkerhetspolicy. För rapportering av de anställdas arbetsresultat, till exempel uppfinningar.
  3. Formulera ett förbud mot att ta med sig företagets kunder. Förbudet skrivs in i anställningsavtal för säljare och andra anställda som har mycket kontakter med kunder eller andra viktiga affärspartners.
  4. Behåll företagets nyckelpersoner med hjälp av ett förbud mot engagemang i konkurrerande verksamhet, så kallat konkurrensförbud. Det skrivs in i anställningsavtal för nyckelpersoner, det vill säga anställda som har företagsspecifikt kunnande och som får insyn i företagets hemligheter. Den anställde måste få viss ersättning under förbudstiden.
  5. Kräv ersättning om den anställde bryter mot anställningsavtalet med hjälp av en bestämmelse om vite i ert anställningsavtal.
  6. Anlita expertis för hjälp att utforma förbuden på rätt sätt så att ni, om olyckan är framme, kan vidta åtgärder i tid.
comments powered by Disqus
Annons
Annons
Annons

Fler nyheter från Entreprenör

NYHET Publicerad:

Medarbetarna stal företagshemligheter – nu har de fällts i tre domstolar

STÖLD Tre medarbetare sa upp sig och startade eget i samma bransch och efter att ha stulit hela kundregistret. Det bestraffades med rekordhöga böter i Hovrätten. Nu har även AD fastställt skuld och höga böter.
NYHET Publicerad:

Starkt uppåt för nyföretagandet

BAROMETER Nästan 69 000 nya företag registrerades i Sverige förra året. Det är knappt 4200 företag fler än år 2015, vilket innebär att nyföretagandet ökade med 6,4 procent. Göteborg, Trosa och Ekerö tog sig in på listan över de tio kommuner där det startas flest nya företag per invånare.
NYHET Publicerad:

Träffsäker värvning - tack vare video

I PRAKTIKEN Ica-handlaren Pernilla Eskils har halverat sin anställningsprocess med hjälp av videorekrytering. Social kompetens står högst upp på önskelistan. "Jag provade och är fast. I dag kan jag inte klara mig utan det här verktyget för att hitta rätt personer till butiken”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Striden om personaloptionerna

SKATTEREGLER Personaloptioner är ofta en nyckelfaktor för små tillväxtföretag som vill rekrytera topptalanger. I slutet av förra året lade regeringen fram ett förslag på nya skattelättnader för den här typen av incitamentsprogram. Men förslaget väckte ett ramaskri i startupvärlden. Företag som Spotify och Klarna sågar förslaget eftersom så få bolag omfattas av de nya reglerna.
NYHET Publicerad:

Inspiration för alla blivande exportörer

EXPORT Inspiration är nyckeln för framför allt de medelstora svenska företagen som har modet att satsa på export. Det framgår av boken ”Miljardvallen”.
NYHET Publicerad:

Orimliga kontroller vid upphandling

UPPHANDLING Färre anbud, mer pappersarbete och integritetskränkande. Krav på utdrag ur belastningsregistret vid offentlig upphandling får flera negativa konsekvenser. ”En vansinnig administration väntar”, säger Marcus Westdahl, vd för möbelföretaget European Furniture Group.
NYHET Publicerad:

En våg av ökat regelkrångel

REGELKRÅNGEL Regelkrånglet fortsätter att öka trots regeringens löften om att det ska minska. Det gör att företagen tvingas lägga ännu mer resurser på administration i stället för tillväxt och stärkt konkurrenskraft. ”Självklart ska vi hålla oss till lagar och regler men det handlar ofta om sådana petitesser”, säger Björn Rudström, vd på Pacwire.
NYHET Publicerad:

Andreas Carlsson: "Jag är ett vanligt popsnöre som halkade in på investeringar och entreprenörskap”

TIO FRÅGOR Han började sitt yrkesliv som låtskrivare och har flera listettor med världsartister på sin cv. Sedan dess har Andreas Carlsson startat skolor, suttit i juryn för ”Idol” och ”X Factor” och blivit en investerare av rang. Bäst mår han när han är på språng.
NYHET Publicerad:

Gamla bilbälten guld värda för Johanna

NYKLÄCKT För Johanna Boman är bilvrak en skattgömma. Hon använder begagnade bilbälten som material till Rebelts designade väska.
NYHET Publicerad:

Amerikansk dröm i svensk succéförpackning

ENTREPRENÖR De flesta skulle nog gissa att design- och inredningsföretaget Lexington är amerikanskt. Men bakom varumärket står den svenska designentreprenören Kristina Lindhe. Under 20 år har hon byggt upp ett företag som säljer amerikansk livsstil mer framgångsrikt än amerikanarna själva.
NYHET Publicerad:

Äventyret fortsätter trots svängningar i konjunkturen

VAD HÄNDE SEN Traditionell arrangör av konferenser och event å ena sidan. Specialist på äventyr och upplevelser å den andra. Adventura har trotsat konjunkturerna och hittat nya områden där den ursprungliga affärsidén kan utvecklas.
NYHET Publicerad:

Räddaren i skattenöden

RÄTTSHJÄLP Den entreprenör som hamnar i statens och Skatteverkets klor riskerar en svår och utdragen kamp. Skattereglerna är bitvis otydliga och själva processen rättsosäker. Det hävdar grundarna till initiativet "Rättvis Skatteprocess", som hjälper företagare som råkat illa ut i skattemål.
NYHET Publicerad:

Han är Sveriges främsta entreprenör

UTMÄRKELSE Johan Löf, vd på RaySearch Laboratories, är Sveriges främsta entreprenör. Det stod klart när den nationella finalen av EY Entrepreneur of the Year avgjordes.
NYHET Publicerad:

Jannika Hernelius: ”Jag har aldrig passat in i några fack”

TIO FRÅGOR Kreativiteten och entreprenörsandan har alltid drivit henne framåt. Men egentligen var det slumpen som fick kreatören Jannika Hernelius att bli egen företagare.
NYHET Publicerad:

Så golvade Pappelina mattmarknaden

ENTREPRENÖR När designern Lina Rickardsson för första gången vävde i plast insåg hon potentialen. Nu ligger Pappelinas mönstrade plastmattor på golvet i vart och vartannat hem. Men det som på ytan ser ut som en tillväxtsaga har inneburit mycket hårt arbete för Lina Rickardsson, som har dyslexi.
– För mig kändes det som om det var kassan på Ica eller eget företag.