Rekordskadestånd när anställda stal kundlistan

I Praktiken En hovrättsdom slår fast att det inte ska gå att bygga bolag på stulna företagshemligheter. De tre tidigare medarbetarna som tog kundlistan och öppnade eget döms att betala 10,5 miljoner kronor. ”Det här är ett klassiskt exempel på hur det kan gå till om man inte har ett konkurrensförbud i anställningsavtalet, säger Fredrika Skoog, advokat på Ramberg Advokater.

Man vid dator
Foto: Jack Mikrut
Domen i hovrätten i Göteborg var sensationell. De tre tidigare medarbetarna som tagit med sig kundlistan och öppnat egen, direkt konkurrerande verksamhet, dömdes att betala ett skadestånd på 10,5 miljoner kronor.

Domen i hovrätten i Göteborg var sensationell. De tre tidigare medarbetarna som tagit med sig kundlistan och öppnat egen, direkt konkurrerande verksamhet, dömdes att betala ett skadestånd på 10,5 miljoner kronor. Ett rekordstort skadestånd för att vara Sverige. Men så hade också det nya företaget, byggt på de stulna företagshemligheterna, i princip slagit ut det företag där de tidigare arbetat.

Undersökarna, vi kan kalla företaget det, är specialiserat på marknadsundersökningar inom läkemedelsindustrin. Bolagget startades under små omständigheter och har med åren vuxit och i dag finns dussinet anställda och verksamhet i ett flertal europeiska länder.

Kärnan i de tjänster som företaget säljer vilar på de databaser som byggts upp från grunden och är inte baserade på färdiga register, köpta utifrån. De innehåller ett stort antal kontaktuppgifter till läkemedelsföretag, läkare och privatpersoner som deltagit i eller anmält att de vill delta i marknadsundersökningar i regi av Undersökarna. Hovrätten för Västra Sverige skriver i sin dom mot de tre anställda på Undersökarna som bestämde sig för att starta eget företag:

”Databaserna är helt centrala för Undersökarnas verksamhet. Man använder sig av dem när man förbereder sig för att offerera uppdrag. Man använder dem när man väljer ut vilka läkare som ska kontaktas inför ett uppdrag. Man uppdaterar dem kontinuerligt med tillkommande uppgifter som man får fram i samband med utförandet av uppdraget.

Undersökarna hade inte kunnat bedriva den verksamhet det bedriver utan dessa databaser. Kring årsskiftet 2010/2011, när händelseförloppet i målet tog sin början, innehöll de fem databaserna sammanlagt kontaktuppgifter till 178 500 personer.”

I samband med att de tre medarbetarna sa upp sig berättade de, på en direkt fråga från vd:n på Undersökarna, att de skulle arbeta med marknadsundersökningar men inte i samma bransch. De fick därför stanna kvar på företaget under den tre månader långa uppsägningstiden. Ingen av de tre hade heller någon konkurrensklausul i sina anställningsavtal, när de väl slutat var de därför fria att göra vad de ville. Det var också det de gjorde men med helt andra planer än vad de berättat om.

Det tog inte lång tid förrän Undersökarna märkte att inströmningen av kunder minskade. Ett mejl från ett helt okänt företag, vi kan kalla dem Undergrävarna, till en partner på företaget fick larmklockorna att ringa: De enda som hade tillgång till den mejladressen var Undersökarna.

Företaget tog då kontakt med några av läkarna i den egna databasen som berättade att även de fått mejl från ett helt nytt företag, Undergrävarna. Läkarna kunde dock inte förstå hur det nya företaget fått tag på deras mejladresser, eftersom de aldrig tidigare haft kontakt med dem.

Undersökarna kontaktade en av sina största kunder för att diskutera de minskade beställningarna. Det visade sig att kunden börjat använda ett nytt företag på marknaden som sålde en identisk tjänst till ett betydligt lägre pris. Undergrävarna, igen.

– Det här är ett klassiskt exempel på hur det kan gå till om man inte har ett konkurrensförbud i anställningsavtalet, säger Fredrika Skoog, advokat på på Ramberg Advokater och specialiserad på arbetsrätt.

Den efterföljande rättsprocessen, som började i tingsrätten, inleddes med en razzia hos Undergrävarna. Den avslöjade att de tre tidigare medarbetarna satt sina planer i verket redan när de arbetade på Undersökarna. De hade registrerat sitt företag och börjat kopiera innehållet i databaserna. Dagen efter att anställningarna upphörde, skickades de första offerterna ut. Med de stulna databaserna som redskap kom Undergrävarna redan under första året upp i en omsättning som det tog Undersökarna sex år att uppnå.

Tingsrätten skriver i sin dom: ”Svaranden (Undergrävarna) hade inte hade kunnat sätta igång med sin verksamhet i den omfattning som skedde utan att de hade haft tillgång till databaserna. Deras egen förklaring om att de enbart använt sig av uppgifter från nätet ter sig i sammanhanget helt osannolik.”

Skadeståndet blev osannolika 10,5 miljoner kronor. Domen överklagades sedan till hovrätten där domen blev i princip den samma.

– Det är ett av de högsta skadestånd som någonsin utdömts i ett liknande ärende. I vanliga fall blir det relativt låga skadestånd inom ramen för ett ”skäligt belopp”. Denna gång är det dock så tydligt att de tre avsiktligen stulit företagshemligheter och sedan startat egen verksamhet med hjälp av dem, säger Fredrika Skoog.

Sedan hovrätten avkunnade sin dom i november 2014 har verksamheten av allt att döma upphört i Undergrävarna. Bokslutstalen för 2015 visar på en omsättning på 38 000 kronor. Det ska jämföras med de 4,7 miljoner år 2013, året efter att företaget startat.

Undersökarna finns däremot kvar och har till en del hämtat sig efter de motgångar som stölden av de egna företagshemligheterna innebar. Nyligen tog fallet en ny vändning. Undergrävarna har överklagat det faktum att det är tingsrätten och hovrätten som avgjort ärendet. I stället menar de att det hör hemma i Arbetsdomstolen och har också fått med sig de rättsliga instanserna på det spåret. Hela frågan om stölden av företagshemligheterna ska nu tas om. Ännu en gång.

Fotnot: Företagen Undersökarna och Undergrävarna heter egentligen något annat. Artikeln bygger på det offentliga protokollet från domen i Hovrätten för Västra Sverige.

Expertens 6 tips

Så skyddar du företagets hemligheter
Fredrika Skoog
, advokat på på Ramberg Advokater.
 

  1. Skydda företagets hemligheter med hjälp tystnadsplikt. Den skrivs in i alla anställningsavtal oavsett vilken tjänst den anställde har.
  2. Ha rutiner för att hålla företagets hemligheter hemliga, till exempel genom en IT-policy och säkerhetspolicy. För rapportering av de anställdas arbetsresultat, till exempel uppfinningar.
  3. Formulera ett förbud mot att ta med sig företagets kunder. Förbudet skrivs in i anställningsavtal för säljare och andra anställda som har mycket kontakter med kunder eller andra viktiga affärspartners.
  4. Behåll företagets nyckelpersoner med hjälp av ett förbud mot engagemang i konkurrerande verksamhet, så kallat konkurrensförbud. Det skrivs in i anställningsavtal för nyckelpersoner, det vill säga anställda som har företagsspecifikt kunnande och som får insyn i företagets hemligheter. Den anställde måste få viss ersättning under förbudstiden.
  5. Kräv ersättning om den anställde bryter mot anställningsavtalet med hjälp av en bestämmelse om vite i ert anställningsavtal.
  6. Anlita expertis för hjälp att utforma förbuden på rätt sätt så att ni, om olyckan är framme, kan vidta åtgärder i tid.
Anders Carlsson

Anders Carlsson