Dom satte stopp för styrelsekompetens: "bedrövligt"

Annika Bergman
Foto: Eva-Lena Johnsson
Annika Bergman

Styrelser En dom i Högsta förvaltningsrätten satte stopp för företagares möjligheter att arbeta som styrelseledamöter i andra bolag. Trots att det har gått över ett år sedan de nya reglerna trädde i kraft har kritiken inte svalnat. ”Konsekvenserna blir att bolagen sjunker i konkurrenskraft”, säger Günther Mårder, vd på Företagarna.

Gunther Mårder
Günther Mårder, vd på Företagarna.
Richard Hellenius
Richard Hellenius

Företagaren Annika Bergman har varit aktiv i tiotals styrelser genom åren. I nuläget har hon tio aktiva styrelseuppdrag.

– Att arbeta i styrelser är på många sätt det bästa jobbet man kan ha. Att få bidra med sin kompetens och professionellt följa företag inifrån är väldigt givande. Jag brinner för att se människor växa och se företag utvecklas. Det är fantastiskt att se hur de gör skillnad för samhället och sina kunder, säger hon.

Analytisk, strategisk, med en stor erfarenhet inom företagande och en passion för den gröna näringen. Med det i bagaget är Annika Bergman många småföretagares drömstyrelseledamot. Men under det senaste året har förfrågningarna blivit färre och två småföretag har till och med sagt upp styrelseuppdragen. Anledningen? Förra året kom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen som skapade problem för företagares möjligheter att arbeta som styrelseledamöter i andra bolag.

Domen innebär i princip ett totalstopp för att fakturera arvodet för ett styrelseuppdrag. Styrelseledamoten ska istället ta upp arvodet som en personlig inkomst vid beskattningen.

– För de som yrkesmässigt tillhandahåller styrelsekompetens är det viktigt att kunna samordna uppdragen i ett bolag, på samma villkor som gäller för andra verk­samheter. Man behöver kunna sätta av medel i företaget för att bland annat kunna trygga framtida pension och hantera risker för sjuk­dom. Med rådande rättsläge följer att många personer inte ges en reell möjlighet att på heltid och pro­fessionellt bidra med sin kompetens, säger Richard Hellenius, skatteexpert på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

Kritiker spådde förra året att utbudet av kompetenta styrelseledamöter i bolagsstyrelse skulle komma att minska. Något som Annika Bergman menar stämmer fullt ut. Hon menar även att det slår hårdast mot små och medelstora företag.

– De stora kommer att ha råd att betala styrelsearvoden. Men min största oro är att mindre företag struntar i att ha en styrelse och därmed missa otroliga möjligheter för att kunna expandera. För alla företagare är det viktigt att knyta kompetens till sig för att utveckla verksamheten.

Domen har inneburit att styrelseledamöter har satts i en sämre ekonomisk sits vilket har lett till att de tvingats höja sina arvoden, menar Günther Mårder, vd på Företagarna.

– Nu tvingas företag betala mer för samma kompetens hos styrelseledamöter. Det är bedrövligt, säger han.

Under de senaste tjugo åren har fler lämnat operativa uppdrag för att istället börja arbeta professionellt som styrelseledamöter. Det har varit en mycket positiv utveckling för det svenska näringslivet som nu riskerar att avstanna, menar Günther Mårder. Även han ser att utbudet av kompetenta styrelseledamöter i bolagsstyrelser har minskat.

– Det syns genom att fler inte vill lämna sin operativa karriär för att istället bli styrelseproffs, säger han.

Hur har detta påverkat era medlemsföretag?

–  Det redan låga intresset för att ta in en extern styrelse har minskat ännu mer. Konsekvenserna blir självklart att bolagen sjunker i konkurrenskraft, säger han och fortsätter:

– Det vanligaste misstaget som många entreprenörer gör är att de fastnar i nuet istället för att hitta sätt att tvingas stanna upp och sparras med personer som är strategiskt kunniga. Det är bland annat därför som en extern styrelse är otrolig viktig för företagens utveckling.

Även Richard Hellenius är mycket kritisk till att styrelsearvoden numera beskattas som inkomst av tjänst. Arbetsgivarorganisationen har därför skickat in en hemställan om lagändring till regeringskansliet.

– Vi tycker att den rådande skattemässiga särbehandlingen av styrelsearvoden är direkt skadlig, såväl ur ett näringslivsperspektiv som ett samhällsperspektiv. Därför anser vi att lagstiftningen måste ändras, säger han och fortsätter:

– Det här läget är skadligt och slår särskilt hårt mot små och medelstora entreprenörsföretag, inte minst mot så kallade start up-företag och andra unga innovativa företag. Grundarna av sådana företag har ofta god sak­kunskap om det produkt- eller tjänsteområde företaget ska starta och utvecklas inom, men de saknar i regel erfarenhet från tidigare entreprenör­skap och är därför beroende av externa styrelseledamöter med erfarenhet från arbete med affärs­strategier och affärsutveckling.

En undersökning från tidigare i år visar även att 73 procent av företagarna som har externa ledamöter tycker att det har bidragit positivt till företagets utveckling.

– Att ha en professionell styrelse för verksamheten framåt. Som småföretagare är man ofta väldigt ensam. Att då ha en styrelse som gör att man behåller fokus och kanske till och med ”skärper till sig” är otroligt viktigt för utvecklingen, säger Annika Bergman. 

Bilden av styrelser är ofta väldigt negativ och gammaldags, menar hon.

– Den är helt fel om man ser till det moderna styrelsearbetet som jag och majoriteten av de som är aktiva i styrelser utgör. På pappret ser det inte ut som att det är mycket arbete att sitta i en styrelse. Men det handlar bland annat om att hålla sig uppdaterad kring vad som händer i olika branscher, hålla koll på nya lag-, skatte- och regeländringar och allmän omvärldsanalys. Dessutom har man ett långtgående personligt ansvar, säger Annika Bergman.

Frida Nygren