Gnosjöföretag höjer kunskapsnivån med hjälp av digitala glasögon

Gnosjo.jpg
"Det är inte bara gamla rävar som kommer lära ut sina kunskaper. Vi tänker oss också att unga tjejer, som har någon form av expertområde ska bära glasögonen. Vårt arbete nu är att hitta rätt personer för projektet, säger Linda Fransson, vd för Gnosjö Automatsvarvning.
104

TEKNIK Snart kan smarta bågar bli en viktig pusselbit för att lösa kompetensbristen inom industrin. Det tror Gnosjö Automatsvarvning som i sommar introducerar ögonstyrningsglasögon med syftet att snabbt få nyanställda i arbete. "Jag tror att det här kan vara framtiden för Sverige", säger vd Linda Fransson.

Som ny på jobbet kan det ibland vara överväldigande att ta in många nya kunskaper på en samma gång. Men kanske blir det bättre om den nyanställde ser allt direkt ur sin handledares perspektiv? Det hoppas Gnosjö Automatsvarvning som från och med augusti ingår i ett pilotprojekt för så kallade ”eye tracking”-glasögon.

Glasögonen, som utvecklas av svenska teknikföretaget Tobii, är utrustade med en inbyggd kamera, som filmar omgivningen, och med fyra kameror i bågarna följer och filmar ögats rörelse. På så sätt går det att se exakt vad glasögonbäraren uppmärksammar, vad som distraherar, kräver fokus eller sker på automatik. Det går även att dra slutsatser kring vad som påverkar ett beslut eller beteende. 

Med de smarta bågarna kommer frasen ”se och lär” att få en ny mening, förklarar Linda Fransson, vd för Gnosjö Automatsvarvning.

– Det är som när man gick i skolan. Den ena lärde sig bäst genom att lyssna på läraren, den andra hade förmågan att ta in sig kunskapen genom bilder medan en annan behövde läsa sig till informationen. Oavsett vad, så kommer glasögonen att skapa en ny dimension i inlärningsprocessen och förhoppningsvis förenkla utbildningen, säger hon.

En snabbare inlärning kan också vara ekonomiskt gynnsam för verksamheten, enligt Fransson.

– Personal kostar ju pengar och ju mer någon står vid sidan om, desto mer tid förlorar man på att inte producera.

Projektet pågår i tre år och studeras löpande av researchkonsulter från Tobii Pro Insight.

– Vi kommer att analysera datan från glasögonen och dess effekter hos tre företag, Gnosjö Automatsvarning, Uddeholm och Bufab. Om allt funkar bra efter testperioden hoppas vi att glasögonen enklare och snabbare kan förmedla kunskap, som inte går att läsa sig till. Det kan i sin tur hjälpa de som ännu inte kan svenska att snabbare komma i arbete, säger Martin Arvidsson, researchkonsult Tobii Pro Insight och projektledare av studien.

Med drygt två månader kvar till start, är det fortfarande för tidigt för att sia kring glasögonens genomslagskraft. Men för Gnosjö Automatsvarvning är det bättre att satsa än att vänta på att problemen löser sig av sig självt, förklarar Fransson.

– För oss handlar det om att våga. Vi måste hitta sätt att hantera den kompetensbrist som vi befinner oss i. Hellre det än att bara snöa in oss på hos vem problemet ligger. Med glasögonen hoppas vi att alla som är intresserade lättare ska kunna matcha våra kompetenskrav, oavsett om det handlar om personer som har gått i ett industriprogram, som vill sadla om eller som kommer från andra länder.

Språngbräda till ökad kunskap

Tobii Pro, den del av svenska Tobii som erbjuder produkter och tjänster för bättre förståelse av mänskligt beteende, har fått i uppdrag av Jernkontoret och Vinnova att ta fram nya metoder för ökad kompetensförsörjning inom svensk metallindustri. Tobii Pro leder projektet som bland annat inkluderar Bufab Lann, IF Metall, Industriarbetsgivarna, Skärteknikcentrum Sverige (SKTC) och Teknikföretagen.

 

Eye tracking används för att studera ögonrörelser för att förstå vad vi tittar på, vad som fångar vår uppmärksamhet, hur vi fattar beslut och mäta vår kognitiva belastning. Inom industrin, kan teknologin användas för att fånga in expertkunskaper från erfarna medarbetare och överföra dessa till fler. Eye tracking kan också användas som ett verktyg för kvalitetssäkring och utvärdering av säkerhet inom verksamheter.

 

Projektet startar i augusti 2018 och beräknas pågå i tre år. Det finansiella stödet för projektet kommer från Vinnova, medverkande företag och organisationer och uppgår till ca 6 miljoner kronor (varav 2,5 miljoner kronor från Vinnova

Gabriel Cardona Cervantes

Gabriel Cardona Cervantes