Holmens vd: "Sverige känns inte rättssäkert idag"

video spelare

Äganderätten Lavskrikor, bombmurklor, artskyddsdirektiv nyckelbiotoper och stoppade avverkningar på ena sidan. På andra sidan förtvivlade skogsägare och en skogsindustri på högvarv. Striden om skogen fortsätter att röra upp känslor.

artikelserie bild Striden om skogen

Äganderätten i skogen är satt under press. Allt fler skogsägare förlorar brukanderätten över sin skog när olika miljömål vinner mark på bekostnad av skogsproduktionen.

Fler artiklar i denna serie

Miljö och produktion – de två jämställda målen i svensk skogspolitik verkar ha svårt att samsas. Helhetsgreppet om hur mycket skog som ska brukas eller inte efterlyses av industrin och nu har markägare stämt staten för utebliva ersättningar när de inte får bruka sin mark. Det har beskrivits som en kortslutning i svensk skogspolitik.

– Vi har den stora frågan om hållbarhet och hur vi ska rädda klimatet men vi hamnar i ett stuprör där vi hanterar en fråga i taget och inte lyfter blicken. Ska vi klara klimatmålen ska vi bruka skogen mer – inte mindre, säger Henrik Sjölund, vd på skogsindustrikoncernen Holmen.

Han menar att växande skog binder mest koldioxid och att fiberbaserade förpackningar som ersätter plast skapar nytta för klimatet.

– Det måste man ta hänsyn till när man pratar bara om en fråga i taget, som till exempel biologisk mångfald. Jag tycker att vi måste lyfta blicken – annars kortsluter vi, säger Henrik Sjölund, vd på Holmen.

Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel SLU, menar att det går att förena de två målen produktion och miljö i skogspolitiken, om målen kvantifieras tydligare.

– Vi har kvantifierade miljömål, men idag har vi inte kvantifierade mål för tillväxten i skogen. Det skulle underlätta om vi hade sådana mål för att kunna göra avvägningarna på riktigt, säger han.

Om vi undantar en del skog från att brukas, vad innebär det för produktionsdelen?

– Redan idag är den markareal som är tillgänglig för virkesproduktion nyttjad. Så jag förvånas över att det inte är fler som oroas över hur skogen ska räcka till alla förväntningar om bioekonomi som politiken brukar uttrycka.

Henrik Sjölund menar att bättre skogar och plantor gör att uttagen ur skogen kan ökas framöver.

– Men då får vi vänta 15 till 20 år. Om vi får bruka skogen vill säga. Jag säger 'om' för jag tycker att debatten blivit snedvriden när så mycket handlar om begränsningar i nyttjandet av skogen och även begränsningar i äganderätten. Sverige känns inte rättssäkert idag, säger Henrik Sjölund, vd på Holmen.

Ska staten eller den enskilde skogsägaren betala för att vi når klimat- och miljömålen?

– Den enskilda skogsägaren måste få ersättningsmark eller betalt av staten när staten belägger dem med brukningsförbud. Det fungerar inte bra idag, det fokuseras på en fråga i taget som naggar äganderätten i kanten. Så kan vi inte ha det, säger Henrik Sjölund, vd på Holmen.

Även Helena Lindahl, riksdagsledamot för centerpartiet, är kritisk.

– Man ska helt enkelt inte ta mark av folk mot deras vilja. Det borde vara tydligt för var och en och även för staten, säger hon.

Urban Ermling