Äldreboenden hotas av tillståndssmäll

Byråkrati Privata välfärdsföretag som driver äldreboenden på entreprenad åt kommuner måste ha tillstånd från IVO. Men IVO hänger inte med. Nästa år omfattas även privata hemtjänstföretag. SKL varnar för långa köer och stopp för nya företag.

Bild Barbro Karlsson (002).jpg
Foto: Stockholms Stad
Barbro Karlsson, upphandlare av äldreomsorg på Stockholms Stad.
Bengtsson_Greger.jpg
Foto: SKL
Greger Bengtsson, samordnare på avdelningen för vård och omsorg på SKL:
Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv.
Foto: Ernst Henry Photography AB
Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv.
Sabina Joyau
Sabina Joyau, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.
160224-solom-060Marcus-Dahbo-Tryck-SV-kopia.jpg
Foto: Tommy Jansson
Marcus Dahbo, vd på Temabo.

Efter att socialtjänstlagen ändrades förra året måste privata vårdföretag som driver äldreboende på entreprenad ha ett tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO).

Barbro Karlsson är upphandlare av äldreomsorg inom Stockholms Stad. Hon menar att den nya lagen får stora konsekvenser för kommunernas möjlighet att styra sin verksamhet.

Vi har oftast en deadline för när en verksamhet ska tas över av en ny entreprenör. Om IVO inte hunnit ge något tillstånd tills dess, eller än värre, avslår tillståndsansökan hamnar vi en rävsax. Hela upphandlingen kan i värsta fall då behöva göras om, och vi får med kort varsel ta över verksamheten i egen regi.

IVO gör nu samma vandelsprövning av entreprenörsföretagen som av andra välfärdsbolag. Det betyder att de tittar på hela koncerner och bakåt i tiden. Enligt Barbro Karlsson är IVO inte helt öppna med vilka kriterier de tittar på vilket gör det svårt för kommunerna att vidta åtgärder i förväg.

IVO gör en prövning som vi inte har möjlighet att göra upphandlingsrättsligt och när vi inte heller riktigt vet vad de tittar på blir det ännu svårare för oss att planera.

På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ser man att den nya lagen skapar stor osäkerhet.

IVO har svårt att hänga med. De skriver på sin hemsida att handläggningstiden är sex månader men jag känner till fall där det tagit betydligt längre tid, säger Greger Bengtsson, samordnare på avdelning för vård och omsorg på SKL.

– Kommunerna riskerar också att hamna i ett Moment 22 eftersom upphandlingslagen hindrar dem från att förlänga ett avtal med den ”gamla” entreprenören och då måste de ta över driften, fortsätter han.

Barbro Karlsson har redan fått erfara hur den nya lagen slår. Staden har varit tvungen att ta över driften av två stycken äldreboenden som det var meningen att företaget Temabo skulle driva på entreprenad efter att IVO nekat dem tillstånd.

– Nu fick vi med mycket kort varsel ta över driften för de boendena. De skapade tyvärr en del oro bland personal, boende och anhöriga.

Temabos vd, Marcus Dahbo, menar att IVO hakat upp sig på saker som inte påverkar hur företaget bedriver sin verksamhet. 

Vi fastnade på en vandelsprövning av ekonomin. Vi hade vid ett par tillfällen för länge sedan betalat in skatter och avgifter med en viss fördröjning. Självklart var det fel, men frågan är hur länge man ska belastas för det.

Stockholms Stad väntar på besked från IVO gällande tillstånden för tre stycken äldreboenden där två nya företag ska ta över driften från och med den första november. Det är stora pengar och mycket planering som står på spel och varje dag som går utan besked skapar osäkerhet.

Barbro Karlsson menar att det är tveksamt om det behövs ytterligare ett tillstånd.

Jag har upphandlat äldreomsorg i 15 år och vet att ska du driva ett äldreboende och dessutom vinna i en entreprenadupphandling i Stockholms stad måste du vara seriös. Det finns inte utrymme för oseriösa företag att bedriva den här typen av verksamheter, säger Barbro Karlsson.

Idag omfattar lagen cirka 300 äldreboenden på entreprenad. Men från och med den första januari nästa år kommer även drygt 1 000 stycken hemtjänstföretag omfattas av den nya lagen. Här ser Greger Bengtsson en stor risk för långa köer.

– Det finns betydligt fler hemtjänstföretag än äldreboenden och risken för köbildning är som vi ser det stor. Det kan betyda att det blir stopp för nya företag under en längre tid och det är inte bra för varken företagande eller kommuner. Vilka företag orkar vänta om det tar ett år att få ett tillstånd.

På IVO uppger man att de är redo för att även hantera hemtjänstföretagen.

– Vi förbereder oss för de ytterligare tillståndsplikter som tillkommer efter årsskiftet och bedömer att vi kommer att kunna hantera dem med rimliga handläggningstider. Bland annat kommer vi att rekrytera fler utredare till tillståndsprövningen, säger Johanna Matsson på avdelningen för tillståndsprövning på IVO.

Sabina Joyau, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, anser att den nya lagen slår mot både företag och valfrihet.

– Vi tycker självklart att det är bra med en seriös och rättvis kontroll av företag inom välfärdssektorn. Men vi anser att den nya lagen saknar en ordentlig konsekvensbeskrivning och att riktlinjerna är otydliga. Det blir svårt att förutsäga vilka konsekvenserna blir. Det hämmar företagen och försämrar därmed valfriheten för medborgarna.

Anders Morin, expert på välfärdsfrågor på Svenskt Näringsliv, håller med.

– Hela hanteringen av frågan om ökad tillståndsprövning visar att regeringen inte satts in i frågorna och placerar problemen i knät på IVO. Det vittnar om ett fundamentalt ointresse för branschens utvecklingsmöjligheter. Det leder också till problem för kommunerna. Och var tog brukarna vägen i detta, som skulle kunnat dra nytta av ökad valfrihet, undrar han.

I början av juni hade IVO fått in cirka 370 stycken tillståndsansökningar och av dem har ungefär en tredjedel fått beslut. Enligt IVO har även mer än hälften av företagen fått det inom fyra månader.

Martin Berg

Martin Berg